God morgon Stockholm!

Vi anlände Stockholms central vid kvart i tre, som vi skulle! Tågresan gick jättebra, det är ju hur mysigt som helst att åka tåg ju! Och X2000! Tyst, snabbt och smidigt! Helt plötsligt lutade hus och träd utanför tågfönstret, men det var visst vi som lutade! Det märktes inte! Inte blev jag åksjuk heller, bara lite lullig i huvudet, men det kan ha varit makens vin. Inte för att jag drack en droppe av det, men man vet aldrig.

Svårt var det att gå när tåget åkte! Jag klev omkring i sidled och kände det som att jag var tokfull! Fast alkoholfri fylla! Jag var nära att ramla ner i folks knä flera gånger!

När vi landat och vi följt strömmen ut på gatan var jag inte alls på den gatan jag skulle befunnit mig på, men jag hade ett hum om hur jag skulle gå och jag började gå. Maken gick åt andra hållet. De har kontor på Stureplan och han skulle besöka dem.

Jag promenerade iväg åt mitt håll, ca 20 meter, där var jag tvungen att stanna och ta upp kameran! Jag älskar byggnaderna i den här staden, jag älskar hur man ser vattnet och Söders Höjder (inte säkert att det var dem jag såg, men det klingar liksom fint att skriva in det här!)

Efter att ha fått fråga efter vägen en gång så hittade jag till slut dit jag skulle. Träffa Singelmamman på hennes jobb.

Hon var jättetrevlig, vilket jag anat hela tiden, och vi pratade om allt mellan himmel och jord, och hennes jobbarkompisar kom förbi och chefen, jättetrevliga de också!

Sen halar hon fram en flaska champagne och en stor skål med choklad (den glömde vi att äta av visade det sig, men bubblet glömde vi inte att dricka!), så gott, så festligt och så himla kul!

När vi var klara skulle jag träffa svåger, svägerskan och min man och blev visad vilken väg jag skulle gå och ungefär hur långt jag skulle gå! Inga problem. Bara maken som blev lite nervös, läs hans kommentar i detta inlägg. Men det var en stor gata, massor av folk och butiker och fullt med vackra hus och fasader på ömse sidor! Jag gick omkring med ett fånigt, lyckligt leende på läpparna!

Nästa gång jag frågade efter vägen visade det sig att jag var framme! Parken jag skulle ha som riktmärke syntes inte i mörkret, men den fanns strax bortanför. Ringde svågern som stod bara femtio meter i från mig!

Kvällen spenderade vi med att dricka vin, dricka vin, äta gott, dricka mer vin, äta efterrätt, dricka iskall Smirnoff Ice, spela Buzz och till slut sjunga Singstar. Och jag lyckades efter några timmar sätta några toner klockrent!

Lycklig var känslan när jag gick och la mig vid halvtvåsnåret. Jag älskar den här staden! Och jag älskar att umgås med människor som ger positiv energi och glädje! Det måste jag göra oftare!

Orkar inte skumma igenom efter ev stav- och slarvfel. Är så hungrig att jag skriker högt snart!