Jag har gjort bort mig. Rätt rejält. Och rätt så dumt....
En kollega som inte är så poppis av olika skäl... fick sig en släng av min slev idag. Bägaren rann liksom över lite. Och när jag trodde att han gått för dagen hävde jag ur mig "Vad är det med den här NN??!!" med en djup suck. Och jag tyckte själv att jag sa det lite väl högt. Jag brukar inte basunera ut om jag ogillar någon.
Han hade inte gått för dagen. Han gick förbi mitt rum en kort stund senare, och såg lite ... (inbillade jag mig?) beklämd ut.
Faaaaan.
Ok. Jag står för vad jag tycker, och jag är inte rädd för att säga ifrån, men om personen i fråga ska höra det, vill jag ha bestämt det själv först... Det ska inte råka höras i korridoren. Det känns lite fult.
Vinn vita varor!
2 minuter sedan
10 kommentarer:
Jobbigt, men eftersom du inte vet säkert? om han hörde så är det väl kanske bäst att glömma det hela...
Monica: Jag har nästan glömt nu!
Ajaj, inte korridorssnack, det är väl bättre att fronta personen!
Ja..jo..men det är säkert bara ditt dåliga samvete som gjorde att du tyckte att han såg beklämd ut, han hörde säkert inte vad du sade.
Gjorde han det så borde han väl kanske fråga dig vad du menade?
Hmm...det kanske han gör imorgon;)
Tillbaka i landet och kylan, landade inatt, och redan nu så är det full fart på allting.*skratt*
Mita: Jag har frontat honom. Utan resultat.
Trollpackan: Det var det säkert, mitt samvete alltså. Han kommer nog aldrig fråga, han vet att jag inte är hans största fan.
Man borde inte åka till jobbet öht, då skulle inte sånt där hända! =O
Nilla: Det har du väldigt rätt i!
Ibland önskar jag att jag vågade....
Pillargontanten: Säga ifrån menar du? Ibland säger jag ifrån lite för mycket. Och när det inte händer något, blir jag liksom lite "ful" och häver ur mig kommentarer i onödan... som idag.
Just den här personen är.... lite speciell. Och allt runtomkring honom är lite... speciellt också! Inga raka besked och inte riktigt ärligt. Och jag blir så trött på det hela!
Kanske borde jag skriva ett blogginlägg. För att få ur mig min frustration....
Tillägg till min egen kommentar:
Jag kommer nog inte att skriva om det i bloggen. Han slutar om ett par månader och då blir det nog frid och fröjd igen. Men det är vissa saker kring hans anställningsförfarande som är så otroligt... dumma och orättvisa.
Det kan inte han belastas för iof.
Men sen finns det saker i hans personlighet som han kan belastas för! Och jag har försökt påpeka vissa saker, rakt och ärligt men ganska ödmjukt, men se det gick inte hem. Hepp.
Skicka en kommentar