Stoppa tiden! Den går för fort. Snart är det måndag morgon igen och det är jag inte redo för. Inte. Jag vill vara ledig mera. Vill hinna komma ner i varv innan det är dags att varva upp sig igen. Fyfördenlede.
Hur länge ska jag behöva ha det så här? Tills jag gett ut min bestseller förmodligen. Och när gör jag det då? Jo, först måste jag skriva den, sen ska den gillas av någon och så ska den ges ut. Och sen gillas av en väldigt massa människor. Och i nuläget är det största problemet att jag inte skriver något på den. Så mycket för den författardrömmen.
Eller så är det så att jag är en drömmare. Och inget mer. För jag är knappast handlingskraftig längre. Som jag var innan allt körde ihop sig. Fast då var jag å andra sidan lite för handlingskraftig; jag älskade att ha många bollar i luften i samtidigt och jag fixade det! Och så jobbade jag som bäst under press. Synd bara att jag inte hade förmågan att bromsa mig i tid. Och det där med avslappning och återhämtning - det var för veklingar ... Så dum jag var.
Nu för tiden kan jag hålla på med grejer, men bara om det ger mig något! Det måste ge mig energi och livslust, annars kan det kvitta. Och jobbet, just nu, dränerar mig på både energi och livslust och ger tyvärr ingenting. Och jag vet ärligt talat inte hur länge jag ska orka att ha det så.
I morgon börjar min kurs! Det ska bli kul. Jobbigt bara att jag inte satt mig in i hur jag loggar in på deras hemsida för att ta del av materialet. Teknik och sånt är ju inte riktigt min grej.

6 kommentarer:
Ta ett djuuupt andetag. Försök hitta tillbaka.
Helgerna går på tok för snabbt!
Det är ju alltid måndag...
Tänkte bara: Vill bara vara ledig i sisådär alla veckor framöver.
ska försöka andas...
Monica: Måndag hela veckan, nästan. De kommer alltför ofta!
Vad spännande med kursen, i kontrast till jobbledan alltså.
Himla jobbigt att vara utan energi, varit där ofta ofta.
Kanske din fjällsemester fyller batterierna?
Jag hoppas det, för det är tungt att gå länge utan tillskott, det tär..
Kram!
Hjälp vad jag känner igen mig i det du skriver! Jag gjorde nåt alldeles knäppt (?) i veckan. Sa upp mig för att försöka styra upp mitt liv. Fattigare men förhoppningsvis lyckligare. Och så kommer det väl en bestseller från mig också så småningom :-)
Ulrika: Jag hoppas också att fjällenresan kan fylla mina batterier med massor av energi!
Bitte: Oj, vad modig du är! Det är ju inte jag då...
Skicka en kommentar