Här ligger jag och duger och Det som inte dödar blir ett bra blogginlägg. De är så bra! Jag är lite sur över att det inte var jag som kom på dem.
Svagt kaffe är värre än billigt vin.
Hursomhelst. Jag tar en skvätt mjölk (den röda feta) och häller upp i favoritmuggen, in i micron i ca 30 s (ibland blir det en hel minut, om jag glömmer bort mig... vilket händer ibland), sen ut och ner med lilla lilla vispen, vispar runt snabbt som fasen så mjölken blir skum (skummad), sen i med kaffe i skummet. Sen förflyttar man sig med fördel till soffan och sjunker ner i den och bara njuter av livet. Kanske placerar lilla söta datorn i knät och surfar runt lite?
Idag hade varit världens mest perfekta torsdag om det inte vore för den lilla ynkliga detaljen: Jag är vrålförkyld.
Maken messade från Piteå att han är görförkyld vilket betyder vrålförkyld på Göteborgska. Eller nej, det gör det inte. Det betyder på sin höjd jätteförkyld. Hade han varit vrålförkyld hade han varit på väg i ambulanshelikopter mot Sahlgrenska nu. Okej, det där var taskigt. Min man är faktiskt inte sådär jätteynklig när han är förkyld. Inte längre... Och lillskruttan - hon som tömde diskmaskinen i morse - är också snuvig och täppt och nyser så hon väcker döda. (Det har hon ärvt utav mig, minsann! *stolt*)
Om jag skriver på någon av mina böcker? Nähä då. Inte ens om jag orkade skulle jag göra det. Jag har kört fast. Funderar på att bara skriva noveller hädanefter. Starta en massa romaner som blir korta noveller. Rumphuggna sådana. Och så startar jag en ny blogg där jag lägger ut dem. Eller så ger jag ut dem i bokform (läs: häfte). För den som gillar att tänka själva! Tänk ut ditt eget slut! Wow, vilken affärsidé! Eller inte.
Eller så försöker jag tänka till lite. Vad det är jag verkligen vill skriva och hur. Och så kanske jag väver samman mina två böcker (känns bra ändå att kalla dem böcker fastän de bara är några få tusen ord i en dator...) till en? Blandar ihop de bägge huvudrollerna och skalar bort lite. Och lägger till lite annat. Säg att det är så riktiga författare gör? Säg att de river sig i huvudet, och i frustration gaaaah:ar åt datorn, att de tvivlar på sig själva och sin förmåga att komma på, och skriva.
9 kommentarer:
Håller fullkomligen med, om kaffet och vinet alltså :O)
Kaffe smakar bättre för starkt helt klart.
Du har nog rätt om författare, tänk vad många gånger dom säkert har raderat, strukit och börjat om innan det blivit som dom velat.
Att skriva krönikor för någon tidning kanske skulle vara något för dig :)
Åh, din stackare. Som sagt, jag har ju just genomlidit detta med rinnande näsa och trööööötthet!
Isch isch isch. Många som är drabbade.
Och det där med kaffe, håller med till 110%. Därför lider jag så våldsamt när jag är i England eller - allra mest - i USA, där kaffe har samma färg som diskvatten. Och smakar likadant. När vi var där och filmade brukade jag hälla i mig en stor termos full av "kaffe" utan att ens få en tiondels koffeinkick. Det är gräsligt. Kaffe ska smaka kaffe.
Hoppas du piggnar till snart. Solen lyser (men det är himla kallt.)
Och ja, Mykonos ska du prova här hos mig. Vem vet, vi kanske kan få ihop en lunch där nån gång?
Det är jag HELT säker på! Det sista alltså.
Du och jag gör det, vi är författare och alltså... *drar slutsats* så gör författare så.
Absolut. Håller med allt du skrivit.
Pillargon: Amen till det!
Gafflan: Det är ju en dröm, att få skriva krönikor! Men hur bär man sig åt? Det finns ju huuur många som helst som redan gör det, och som gör det bra!
Annika: England är urkassa på kaffe. USA också. Men det här Starbucks som de är så stolta över, är det lika svagt och tråkigt det?
Nilla: Du drar en bra slutsats där!
Singelmamman: Bra!
Svagt kaffe borde definitivt vara spöstraff på!
Korta berättelser är kul! :-D
Skicka en kommentar