Halvvägs in i frukosten

Ni får stå ut med mitt tjat ett tag till, om hur jag mår, men det är det mest centrala i mitt liv just nu. När man mår dåligt inser man vad som är det viktigaste i livet: Att må bra. Då är inget annat viktigt. Då struntar man i hur stor tv alla har, eller hur ny eller gammal bil man har i förhållande till grannarna. Allt handlar om att få må bra. Då kan man fråga sig varför man inte känner större tacksamhet över det när man är frisk? Då önskar man sig alltid något annat... oftast saker.

Det var inte det detta inlägg skulle handla om. Jag skull beklaga mig lite och uppdatera status här hemma på sjukfronten.

Maken sover. Han sa igår att jag skulle väcka honom så han kunde säga hejdå till barnen. Det ville han inte i morse, han behövde sova. Det var stortjejen som smög in för att väcka honom och jag tror att hon blev lite besviken, men hon förstår också att pappa behöver sova.

Och jag låter honom sova tills han vaknar. Han har några timmar att sova igen. Snart har han sovit i 11 timmar.

Själv har jag ätit ett par kokta ägg och ska nu rosta bröd och dricka te. Hej fredag!

Jag förtränger att jag ska orka packa en del idag. Hur f*n ska jag orka det?