Varför?

Varför är kvällarna så korta? Och varför är jag så dålig på att få ordning på mina rutiner? För att jag hatar måsten tror jag. Det är därför det är så förbannat svårt att betala räkningarna i tid. Och komma i tid till bussen. Fast det kan ha att göra med att jag hatar att vänta. Jag kan inte vänta. Det går inte. Jag går sönder. Bättre då att lägga ett par minuter hemma på något oviktigt för att i stället springa till bussen och slippa stå och vänta på den. Himla bra inställning. Inte.

Jag håller på att omvärdera det där med att vara ute i ond tid. Jag mår nämligen inte bra av att stressa. På riktigt. Jag börjar förstå de som säger att de blir sjuka av stress. Därför måste jag varva ner, slappna av och ta det lugnt. Men bara lite. Det får inte bli för långsamt, då blir jag stressad och mår dåligt för det. Jag måste ha min dagliga dos adrenalinkick! (Som om jag får det varje dag. Pyttsan. Får inte ens gapskratta varje dag längre.)

Ett hjälpmedel mot min vänta-aversion heter iPhone. Jag kan nämligen sysselsätta mig med den medan jag väntar. Fast, jag sitter ju heller och pillar på den på bussen, när jag har tjänat in lite tid. Den där bussen som jag gärna springer till. Fast inte så länge till. Hade jag tänkt.

.