Dagen idag är en märklig dag

Nej, inte så dramatisk som rubriken vill ge sken av. Bara nästan. Jag valde mellan den och det man förlorar på karusellerna får man ta igen på (sen kom jag inte på resten). Jag tänkte syfta på att jag vann ett fint armband (vann som i köpte alltså) men förlorade min stegräknare, den andra i ordningen. Av den lite dyrare, bättre sorten - den som kan ligga i en ficka och ändå räkna steg. Eller hänga i ett band om halsen. Jag valde att stoppa min i leggingsen, innanför linningen. Vid ett tillfälle kände jag att det var lite knöligt ni vet var och jodå, det var den som hade åkt ner dit. Flera timmar senare inser jag att jag inte längre har stegräknaren någon stans. Den var tappad. Helvetesjävlaskitfan. Fyrahundrafyrtionio kronor. Gånger två nu då. Och jag saknar den! Det är inte så mycket pengarna även om det är mycket pengar för ingenting. Jag ville ju se om jag kunde komma upp i tiotusen steg om dagen nu under (resten av) semestern.

Dumma. Dumma. Mig.

Jag tror att jag tappade den när jag köpte armbandet. Innan dess hade känt med jämna mellanrum att jag hade stegräknaren på mig och inte nästan i trosorna haft full koll. Efter armbandet blev jag lite distraherad.

Nu saknar jag den. Och förbannar mig själv.

Sen förbannar jag mig ännu lite mer: hur i hela friden kan livet nästan gå under på grund av en liten plastsak? Det finns verkliga saker att bekymra sig om! Massor av människor skulle gladeligen byta plats med mig. Jag borde skämmas, och det gör jag lite också.

Så. Nu är jag inte längre sur och beklämd över den. Jag är mest trött och lite sur över att jag har huvudvärk för andra dagen i rad. Behöver jag sova kanske? Och så behöver jag värme, sol och bad också, det har jag inte fått ännu.

Jag ska skaffa mig en förmögenhet och köpa mig ett stort sommarhus i Båstad eller Torekov. Och en jättestor yatch.
    .