söndagen den 18:e mars 2012

Näe

Jag har inget att skriva om. Alls.

Hoppas jag har det i morgon.

Liket lever

Äter sen och långsam frukost och tittar på skidskytte.

Lagom jobbig aktivitet alltså!

lördagen den 17:e mars 2012

Jag väntar

Fyra mail är på väg. Och har varit det hela dagen. Undrar vad det är för något? Spännande.

Jag väntar också på att huvudvärken ska försvinna. Kaffe o choklad + chokladboll hjälpte inte (men var gott!) så det fick bli en Panodil till. Dock ingrn Ipren, den var bäst före januari -10. Hm.

Men nu är det bättre. Är trött dock och magen inte helt nöjd. Men vaf... kunde vara värre.

Och maken-älsklingen är hemma hos mig igen. Det känns bra.

På väg tillbaka

Huvudvärken är kvar, men inte längre förlamande och jag mår inte längre illa.

Nu kaffe och choklad och hjälper inte det blir det mer panodil och en ipren. Trött på värken.

Huvudvärken from hell

Vad gick fel?

Jag drack ett och ett halvt, kanske två, glas vin igår. Och åt ordentligt med mat. Ändå har jag världens huvudvärk just nu. Nästan migränliknande. Jag mår illa och kan knappt stå upprätt.

Ska suga i mig ett glas Panodil och lägga mig på soffan. Den här värken måste försvinna. Illa kvickt.

Over and out.
               .

fredagen den 16:e mars 2012

Man skulle kunna tro att jag blev arg...

... igår, när dottern kom hem med fel kaffe. Av lappen att döma. Men det var jag inte.

Nu ska jag ner och lämna tillbaka bönorna. Och handla lite inför kvällen.

Sen kan kvällen komma.

Grå morgon

Men det är freeedag!

Idag ska jag:
Jaga ut stor äcklig fluga
Handla
Dricka kaffe
Skriva lite
Övrigt (=vet ej vad än)

torsdagen den 15:e mars 2012

Som tur var... (mitt kaffebekymmer)

Jag var ju grymt kaffesugen i eftermiddags, och hade som tur var kaffe till en och en halv kopp, vilket gav mig nästan trekvarts mugg med kaffe. Tillräckligt för att klara mig. Jag brukar inte alltid dricka på eftermiddagen och det är inte så att jag måste ha kaffe heller.

Men det har blivit en trevlig vana nu när jag är hemma.

Och tur var också att svärmor hade fått kaffe hos sin väninna och inte ville ha. Så jag klarade mig! Och nu har maken dessutom handlat hem ett par paket extra. Skönt.

Så, nu kan vi alla lägga oss utan att behöva undra hur det ska gå med morgonkaffet när vi vaknar.
             .

Dottern och kaffet

Hon kom hem med med rätt fabrikat och sort, men tyvärr med en påse hela bönor.
      .

Hjälpsamma barn

Min lilla dotter är snart elva år och i en väldigt behaglig period just nu (om man bortser från utbrott i bästa tonårsstil lite då och då). Idag cyklade hon ner till affären för att köpa kaffe som tagit slut hux flux.

Hon ville cykla ner! Jag behövde inte ens muta henne.
Härliga lilla goa unge!

Men nu får hon gärna ta och dyka upp med det där kaffet.

Blommorna

Tre storblommiga vita penséer och två mörkt vinröda. I mitten ska det ner en lökväxt. Men jag har inte bestämt vilken ännu. Jag har en inomhus som ej slagit ut än (vita blommor som påminner lite om snödroppar - men är inte det - jag tar alltid fel på dem!) Eller så cyklar jag ner och köper lite pärlhyacinter.



Vi får se vad jag pysslar med idag. Armen känns rätt bra just nu så jag satsar på att få lite skrivet.

Men först nu, kaffe!
      -

Spänning på morgonkvisten

En stund efter att mina tvillingar gått iväg till skolan hörs uttryckningsfordon. De närmar sig. Och kommer till slut så nära att jag kan se dem.

Tack och lov kör de rakt fram istället för att svänga vänster, åt skolan till. Tack och lov (ja, jag tänkte faktiskt så i den stunden) är det två brandbilar - och ingen ambulans. De kör till ett dagis. Oh nej! tänker jag.

Men. Tack och lov, igen, verkar det vara falsklarm. *pustar ut*

Jag ser bilarna från min balkong och det verkar lugnt allting. Så himla skönt!

Och spännande för de barnen som är där just nu! Brandmän, liksom...! Undrar om jag ska gå ut en liten sväng...?

onsdagen den 14:e mars 2012

Ännu en vårdag

Vilken härlig dag!

Ett litet elände bara - min armbåge. Det känns som att det är något som inte är helt bra. Det är förmodligen bara ett bakslag, som sjukgymnasten pratade så mycket om. Bakslag kommer titt som tätt och det är inget konstigt. Och framförallt: jag ska inte oroa mig.

Det är ju himlans lätt. Att inte oroa sig. När man som person är orolig. Finns det något att oroa sig för så gör jag det. Men jag försöker. Fast det går dåligt. Just nu är jag ju hemma för att skriva. Och så måste jag kanske ta det lugnt med skrivandet.

Och ta det lugnt med planterandet. Och diskandet, städandet och matlagandet.

Fuuuhuuuula ord.

Men i det stora hela, vad är väl några dagars/veckors vilande? Om det är vad som krävs så är det vad jag får offra.

Och ta det lugnt mår jag nog bara bra av.

Jag behöver faktiskt inte skynda mig, alls. Rätt så väldigt skönt faktiskt.
               .

Vad gör jag?

Inte skriver jag i alla fall, inte en dag som denna. Solen flödar, fåglarna kvittar och himlen är blå. Det är helt underbart ljuvligt.

Jag plockade fram min cykel och cyklade ner till Trädgårdsforum och köpte lite vårpenséer. Dessa ska planteras om och pryda antingen altanen eller utanför entrén. Och sen börjar kriget mot rådjuren.

Jag har en idé om att plantera blommor i krukor som ska hänga ner från balkongen. Precis så högt så att rådjuren inte når dem! Men det skulle nog inte se riktigt klokt ut. Eller så får jag ha en blomstrande, prunkande balkong, full med balkonglådor och slingrande växter. Ser också lite udda ut. Nej, jag vill ha växter i ögonhöjd. Jag vill se och njuta av dem. Tyvärr vill rådjuren det också.
           .

Frukost

Med Ring P1 som sällskap.

Livet känns väldigt gott!