torsdag 31 oktober 2013

Vill både äta kakan och ha den kvar

Pengar är inte allt. Men det är lugnande för nervsystemet. Och så hjälper det till om eller när man vill göra roliga saker. Som att resa.

Hade jag haft (ett normalt jobb som de flesta normala människor har) mer pengar skulle jag bokat en flygbiljett och åkt over there och hälsat på Jessica någon vecka. Gärna nu snart ...

... gått promenader i ett vackert höstlandskap, tagit massor av bilder, njutit av behaglig temperatur, åkt förbi Starbucks och köpt cappuccino.

… suttit på deras altan och druckit vin och njutit av trevligt sällskap.
.

Det går bra nu

INTE!

Hej skrivkramp. Ta och försvinn.

Hur jag märker när det går käpprätt åt helvete? När jag börjar grotta ner mig i småsaker och berättar precis allt som sker. Minsta lilla grej ska förklaras.


Är ändå glad att jag kommer på mig själv och kan hejda mig. Och bäst av allt: radera eländet.

Jag gör som andra gjort före mig, vänder blad. Läs: bryter ihop big time.
.

Det där förra inlägget, never mind

Det var mest svammel som behövde komma ut.

Tre timmar har jag jobbat idag. Känns rätt lagom. I alla fall en mjukstart av arbetsveckan. I morgon blir en ganska kort dag, men väldigt tidig. Börjar kvart över sex! Hu …

Apropå hu. Jag har förbjudit min son att gå med kompisar ut och tigga godis ikväll. Han är sur på mig men jag tänker inte ge mig.
.

Hmm

Mina kollegor på ena stället tror nog att jag skolkar den här veckan, eller att jag är väldigt nonchalant som inte meddelar att jag är frånvarande … Men jag orkar inte bry mig.

I somras kom förskolechefen och jag överens (trodde jag) om att jag skulle vara ledig när "resursbarnet" (hatar det ordet, men hittar inget bättre och kan inte nämna barnet vid namn) var ledig och h*n är ledig denna vecka. Alltså har jag också ledigt.

I förrgår ringde jag dit för att kolla angående onsdagen och om det var klart vem av oss vikarier som ska ta den dagen. (Från början var det jag, sen blev det en annan och sist jag hörde något skulle vi två få dela på dagen*) Och då lät kollegan lite … förvånad. "Men bra Agneta att du tar ansvar för onsdagen!" Jo men hej.

Idag, i samma sekund som jag klev i ytterkläderna och började få lite bråttom ringer förskolechefen och ville kolla hur det blir nu i eftermiddag, om jag hade tänkt jobba på ställe nummer två?

Idag har jag också påmint om löneförhöjningen. Påmint. Har alltså påpekat det förut. Nu face to face. (Alltså, vad har hänt med den här tidigare så mesiga personen, som alltid skulle vara till lags och så jävla snäll? Har jag börjat sluta be om ursäkt för att jag finns till? Undrar vad som blir nästa grej, be min buttra kollega att försöka gaska upp sig lite och bidra till en bättre stämning? - Oj, nu svor jag nog i kyrkan.)

*Att låta två personer dela på en arbetsdag i veckan är egentligen vansinnigt. Helst som vi har ett barn som inte riktigt klarar av förändringar. Känner att jag får ta det med förskolechefen, eftersom ingen annan verkar ha tänkt på det. Plus att vi går miste om resurs den dagen. Dumt på mer än ett sätt.
-

En sådan dag

Måste ha en kopp kaffe till innan hjärnan kan arbeta. (Eh?)
.

Åtta minuters jogging

Jodå. Efter en stunds funderande klev jag ur sängvärmen och i träningskläderna som låg i en hög i badrummet, efter gårdagens träning.

Joggingrundan blev varken lång eller snabb. Men jag vet av erfarenhet att träning måste smygas igång. Helst när man inte är runt tjugo längre. Därför blev det bara en liten sväng, i regnet. Till helgen blir det kanske en längre sväng.

I morgon kväll ska jag träna lite styrka igen (crossfit-pass utomhus, med egna kroppen som tyngd - vet ni hur mycket 58 kilo kan väga? Flera hundra, känns det som.) Just nu känns det viktigt att jag håller mig hel och frisk, för jag behöver stryka mer än kondition.

Igår bad jag maken köpa med några målardukar. Ett par stycken, sa jag. Han kom hem med en hel kasse. Tolv stycken, närmare bestämt. Får se om jag hinner måla idag, eller om jag ska satsa på skrivandet. Jobbar nämligen i eftermiddag. Känns sådär just nu. (Känns helt åt helvete jobbigt just nu. Men det är på det lugna sköna stället, där jag får mer energi än jag gör av med. Känns bra, trots allt.)
.

onsdag 30 oktober 2013

Om jag skulle ta och gaska upp mig?

Kanske till och med se lite positivt på tillvaron?

Jag har skrivit idag och det gick betydligt bättre än igår. Och så har jag målat akvarell (fått beställning på ett gäng julkort!) och så har jag tränat. Herre jesus vad jobbigt det var och vad trött jag var och så omotiverad jag kände mig. Men ack så himla skönt det känns nu efteråt!

Hoppas kunna träna på fredag också, om maken kan pallra sig hem tidigare från jobbet och köra dotter och kompis till halloweenfest i tassemarkerna.

Nu ska jag äta och sen kanske dö lite i soffan. Om jag inte bestämmer mig för att fortsätta skriva en liten stund.
.

Vad är en kris?

I förra inlägget slängde jag ur mig frågan vad en 40-årskris är, är det åldersnoja eller något annat?

När jag fyllde 30 nojade jag över att bli just 30. Ända sedan tjugoårsåldern har jag tyckt att 30 varit så gammalt! 29-åringarna var värst, för de var så himla nära att trilla över randen till ålderdomen.

Jo, jag tyckte på allvar att 29-30-åringar var patetiska. Gamla, rediga, präktiga, fast i radhus- kombi- småbarnsträsket. Usch vad jag föraktade dem!

När jag fyllde 27 började min ångest komma. Trots att jag väntade barn och var gift. Ändå - ville inte bli gammal! Dagen innan min 30-årsdag var jag hos tandläkaren (limmade fast en liten sten på ena hörntanden, bland annat, den är lossnad nu och kvar sitter bara limmet som en grå fläck), tandläkaren gratulerade i förskott och undrade om det skulle bli stor fest nu?! Jag var rent otrevlig tillbaka och fräste att det var minsann inget att fira.

När jag så fyllde insåg jag att jag överlevde utan några som helst men. Jag var ju precis som vanligt. Inget hade förändrats.

Krisen kom av sig. Jag var inte äldre än 27 (eller 19). Jag var fortfarande gift, hade köpt radhus (vilket inte alls var så dumt som jag först trodde), kombi var faktiskt enda alternativet - om vi inte ville ha en minibuss, eftersom vi numera var fem i familjen.

Nu är jag 41 going on 42 och känner mig yngre och fräschare (?) än någonsin. Visst, lite skavanker här och var men på det stora hela är jag väldigt nöjd med mig själv. (Förutom när jag trillar ner i tråkhål och undrar vad det ska bli av mig, på riktigt).

På en punkt borde jag bli piggare. Och där håller min man med mig. I allra högsta grad håller han med om det, just i det hänseendet. (Använd er fantasi för tusan!) Jag är sååå tråkig och trött. Föredrar att liksom sova när jag hamnar i horisontalläge. Får jobba lite på mig själv där tror jag.

Nu ska jag skriva lite. För innan jag tänker ta itu med "vad jag ska bli när jag blir stor" på allvar, ska jag testa det här med författarskapet. Det verkar nämligen väldigt mycket min grej! Men innan jag vet om det är något för mig måste jag har skrivit klart något.
.

Vänder blad

Ny dag.

Gårdagen var så jobbig så den lägger vi bakom oss. Jag vaknade med en bättre känsla idag än igår. Men är fortfarande inte helt glad, vet inte varför. Tidsomställningen som spökar? Eller så är jag lite nervös för vad min testläsare ska ha för synpunkter.

Rastlös är jag också. Känns som att jag trampar vatten och inte kommer någon vart. Men jag vet inte heller vart det är jag vill komma. Lite (mycket) moment 22 just nu.

Förresten, vad är 40-årskris? Är det att inte veta vad man vill eller är det åldersnoja?
.

tisdag 29 oktober 2013

Få saker stressar mig

så mycket som att behöva ringa bank/försäkringskassa/annan myndighet.

Ikväll kom ett mail från en mamma i dotterns fotbollslag, som sa att jag inte betalat för en omgång kläder från New Body. Som skulle varit betald i fredags. Jag vet att jag har betalat, i tid dessutom. Så jag svarar på mailet. Ett no reply-mail. Gaaaah!

Har kvar kvinnans jobb-mail och skickar dit istället. Hela tiden med en revolver tryckt mot tinningen - i alla fall om man ska gå på mina hjärtslag.

Leta leta på internetbanken, och jävla bank till att inte visa några detaljer. Jag ser datum, och min egen notering. Och belopp. Men inget mer. Inser att jag måste ringa banken i morgon. Vill verkligen inte ringa banken i morgon. Eller någonsin. Skriker på maken att komma och hjälpa (nu är det nästan hans fel att banken är så usel) (är nära att kräva att vi ska byta bank, first thing tomorrow morning!). Han knappar runt på min internetbank och hittar till slut några … ja vad det nu är han går in på. Jävligt långsam är han också NÄR DET GÄLLER LIV ELLER DÖD! Betalningen syns plötsligt, med mottagarens namn och kontonummer och allting. Halleluja. Jag tar ett halvdjupt andetag innan jag tar en skärmdump och mailar till mamman.

Får till svar: er betalning kom den 24/10!

Eh. Va? WHY ALL THIS FUSS THEN? skrev jag såklart inte. Det är ju inte hennes fel att jag är lite (hm …) ocool i vissa situationer.



Nu ska jag sova.
.

Kört fast

Just nu vilar mitt manus 2. I väntan på testläsarens synpunkter.

Så då gav jag mig i kast med manus 3. Det gick sådär. Jag körde fast. Rejält. Så himla tråkigt när jag var så sugen på att skriva.

Så nu vet jag inte vad jag ska göra. Skriva en novell för skojs skull eller ta ett bad? Mina triggerpunkter längs skulderbladen plågar mig och kanske mår bra av att få slappna av i varmt, skönt vatten.

Det kommer ju en ny skrivardag i morgon. Måste inte ha panik nu över skrivkramp ... 

This blog goes tillfälligt matblogg

Det blir korvgryta här idag och jag har just gjort världens godaste grytsås! Allt som behövs för att lyckas med nästan allt är Smör, grädde och kalvfond. Kalv- eller oxfond is the shit! På riktigt, så himla gott. Jag skulle kunna äta upp all såsen med sked, innan den ens lämnat spisen.
.

Höstlov

Ringde jobbet förut, för att dubbelkolla hur det blir i morgon, och jag är ledig då.

Hur det blir framöver på onsdagarna är inte klart ... förskolechefen har inte riktigt bestämt sig än, tror jag.


Men jag fick beröm av kollegan för att jag tog ansvar för morgondagen ... (såklart, jag vill ju veta om jag är ledig eller om jag måste jobba!)

Förskolechefen har ännu inte meddelat mig hur det blir med onsdagarna framöver. Jag funderar på att säga att jag är nöjd med att ha mina resurstimmar, och inget annat. (Skulle ev. fått dela onssdagen med en annan vikarie. Känns sådär, för barnens skull. Bättre då att jag är där mina fyra timmar och att den andre vikarien är där hela dagen. Annars går avdelningen miste om resursen.) Ska jag ringa henne och styra upp verksamheten kanske?
.

Efter stormen

Simone drabbade oss i ungefär 55 minuter igår kväll. Stundtals blåste det läskigt mycket. Kändes som att huset ruskades om ... det knakade och ven i hus och fönster. Usch. Sen lugnade det ner sig. Lika snabbt som stormen kom försvann den.

Idag blir det till att rulla fram soptunnorna från baksidan och rulla ut grillen från garaget så att jag når min cykel när jag behöver den. Krukorna får däremot stå kvar. Vinterförvaring redan. Måste komma ihåg att ge dem lite vatten ibland bara.

Mitt arbetsrum måste städas idag. Och så ska jag kanske tvätta lite. Och ringa jobbet för att kolla om de bestämt vem som ska jobba onsdagar från och med denna vecka.

Igår målade jag i olja för första gången på 17 år och jag har fått mersmak! Tyvärr har jag inga fler målardukar. Får bli fortsätta skissa/skriva på manus 3. Eftersom 2:an är "utlånad" till testläsare.
.

måndag 28 oktober 2013

Oroväckande lugnt

Det började friska i precis kvart över tre i eftermiddags och det ökade på i ganska snabb takt. Nu har det lugnat ner sig ganska rejält. Är nog nära på vindstilla. Vet inte om jag gillar det här. Det blir snopet om stormen uteblir, men högst troligt är att den är på väg. Helst med tanke på att det blåser orkanvindar i Halmstad.

Har hällt kokhett vatten på termos och tänt ljus, känner mig redo. Förutom att jag inte gillar när det stormar. Tanken på att växthuset kanske blåser sönder är ganska jobbig.

Och ja just det, glömde skriva det i förra inlägget: soptunnorna är rullade till baksidan också, och de ligger ner, med locken stängda. De ska förhoppningsvis inte flyga iväg. Men där som maken hade ställt dem igår (med en takpanna ovanpå) hade de snabbt blåst iväg ner till grannens parkering.

Nu är det bara att vänta och se. Och hoppas att det inte blir några materiella skador. Och att makens möte snart är klart och att han hinner hem innan stormen kommer.
...

Stormsäkrat

Alla halvstora krukor har jag släpat eller burit in i garaget, liksom grillen. Andra mindre krukor och en träbänk åkte in i växthuset. Krukorna på balkongen står huller om buller innanför dörren i allrummet.

Trädgårdsmöblerna är placerade bakom huset, i ett hörn i nordost. Hoppas att ingen vind letar sig in där bakom och kastar ner möblerna till grannen.

De krukor som står kvar på altanen är för stora och tunga för mig att rubba. Hoppas att de är för tunga för stormbyarna också.

Maken är på ett budgetmöte. Jag skällde på honom, tyckte att de kunde ställa in mötet och ha det en annan dag. Det är inte så att de räddar några liv direkt. Han är ingen hjärn- eller hjärtkirurg, för i så fall hade saken varit en annan. Men siffror!

Nu är ovädret nedgraderad till en klass 2-varning och inte längre klass 3, vilket är skönt. Men ändå. Vill verkligen inte höra ljudet av klirrande glas de kommande timmarna.
 .

Höstens mysigaste helg!

I fredags kväll åkte vi iväg mot okänt mål. Det visade sig vara Jönköping.
Vi visste att vi skulle bo på hotell två nätter och vara ute i naturen med oömma kläder. Mer visste vi inte.

På fredagskvällen var vi på liten mysig restaurang och åt tapas och drack lite vin.

På lördagsmorgonen blev det hotellfrukost och efter den iklädde vi oss varma och praktiska kläder. Det var mulet, risk för regn och kläderna skulle tåla rök. Rök som i eld.

Vi hamnade till slut vid Dumme Mosse Naturreservat där vi packade om i våra käcka ryggsäckar och hjälpte till att bära korv, bröd, kaffe och bullar, vedträn mm. Sen började vi gå. Och som gamla orienterare som vi alla är blev vi helt förälskade i den underbara terrängen!

Det kom en ganska rejäl regnskur när vi gick på en spång över själva mossen. Det kändes som att vi vandrade på kalfjället precis då. Helt underbart. Sen kom vi in i den vackraste av skogar igen och hittade en grillplats, med perfekt glöd!

Ett annat gäng hade precis grillat före oss och vi behövde bara lägga på ett par vedträn och vänta på ännu större glödbädd. Helt underbart att stå och värma sig kring elden och prata och skratta med vänner jag känt sedan jag var ungefär tio år. Ett par av tjejerna har jag lekt med sen jag var bara några år gammal.

Efter några timmar utomhus åkte vi tillbaka till hotellet, vilade en stund, duschade och sen började festen! Förfest på ett av rummen med bubbel och tilltugg och sen middag på restaurang och slutligen några stapplande danssteg på en nattklubb.

Därefter var jag trött och det var en himla tur att vi fick tillbaka den där förlorade timmen - äntligen!

Igår söndag blev det en shoppingtur på A6 och Ikea. Jag shoppade på mig ett lager med ljus. Doft-, block-, värme- och kronljus blev det. Så nu är jag rustad för stormen/orkanen som ska komma in över västkusten i eftermiddag kväll. (Måtte mitt växthus hålla bara!)
.

fredag 25 oktober 2013

Ska jag ...?

Färga håret. Eller tona snarare. En rätt tråkig och intetsägande brun färg, till en tråkig och intetsägande frisyr, som är under utväxt.

Eller nej, min frisyr är inte intetsägande. Den säger en massa! Tyvärr inga bra saker. Men vad gör väl det när den sitter på en glad och pigg och sprudlande livsglad person?! Jag menar om den satt på en sådan person.
.

Med eftertryck: LÖN!

Inte bara har jag sovit i natt (tackålov), jag har dessutom ett någorlunda fyllt konto igen.

Önskar jag kunde skriva välfyllt konto, men det är det inte, långt ifrån.


Och om tio timmar sitter jag i en bil med fyra kompisar, på väg mot okänt mål (okänt för fyra av oss. Hon som kör kommer få veta vart vi ska.) Om jag behöver en helg med vänner, med skratt och flams och trams? JAAAA!
.

Sovit!

Herregud vad skönt att vakna på morgonen och inse att jag sovit hela natten. Inte en enda gång har jag vaknat och legat vaken. Jag tror inte ens jag har vänt på mig på hela natten.

Nu blir det snart en kopp kaffe. Sen ska jag packa. Kanske blir det en PW under förmiddagen, eller en liten joggingtur. Eller så blir det inte det.

Kanske städar jag lite hemma, gör det lite fräscht inför helgen. Eller så struntar jag i det.

I eftermiddag/kväll bär det iväg på tjejhelg, någonstans inom ett par timmars bilfärd. Ska bli väldigt roligt och spännande.
.

torsdag 24 oktober 2013

To do i morgon

Töm mobilen på bilder
Bestäm kläder, handväska, nagellack
Packa
Powerwalka

Men först nu soooova.

Dagen i övrigt

Eftersom jag sov dåligt även i natt bestämde jag mig för att på väg till jobbet cykla förbi mitt andra jobb (där jag är torsdagseftermiddagar och fredagar) och prata lite med dem angående i morgon.

Jag ville meddela att jag kanske inte kommer i morgon, och ge dem möjlighet att boka vikarie redan idag ... Så tar jag en ledig dag, istället för att vakna och ringa mig sjuk ...

Jag behövde inte säga så mycket eller förklara något, de förstod direkt jag öppnade munnen. Eftersom tårarna kom samtidigt. De tyckte att jag skulle vända och cykla hem igen och inte jobba alls idag. (Men det finns orsaker till varför jag behövde jobba på förmiddagen).

Däremot skulle jag inte tänka på att komma dit i eftermiddag - de skulle lösa det passet, och i morgon tyckte hon att jag skulle anmäla mig sjuk. Inte ta ledigt. (Jag kanske ändå tar ledigt istället för att belasta deras ekonomi).

Känns väldigt lyxigt att vara ledig. Ikväll när jag lägger mig kan jag slappna av ... behöver inte oroa mig för att jag inte ska somna eller att jag ska vakna efter någon timme ...

Nu ska jag bara försöka få spänningarna i kroppen att släppa. Käkarna nästan värker, nacken är som en spänd stålfjäder och det strålar upp i huvudet. Oskönt.
,

Om jag fick ett litet utbrott och skrek idag?

Ja.

På en kollega.

Jag fick nog. Rejält. Och efter att ha svarat flera gånger lackade jag ur och skrek.




Tror att hon blev ganska förvånad. Att den här lilla snälla varelsen faktiskt kan ryta till.
.

Orka ...

Sååå trött. Varför sover jag inte?! Jag som alltid sovit gott och haft lätt att somna. Otroligt frustrerande!

Tröttmössa

Det ÄR ju den 25:e på fredag, och inte den 26:e ...
Suck.

När jag ändå är vaken


Undrar om jag ska passa på att tvätta min klänning inför lördag?

Men jag är faktiskt lite trött. Mest hungrig dock. Måste äta nu.
.

Anledningen till att jag sitter vid datorn

är att jag kom på att en räkning behövde betalas. Senast fredag den 25:e ...

Men? På fredag är det väl den 26:e? Således är det den 25:e i morg... idag.
.

Sömnlös

Inte bra. Andra natten på rad som jag har svårt att sova nu. Och det pga saker som rör jobbet. Ogilla ...

Måste ju sova bra nu så jag är pigg i helgen när jag ska iväg med tjejkompisar. Är ju inte den piggaste ens när jag sovit mina åtta timmar.

Åh vad jag hatar när mitt liv blir så här. Och nu måste jag äta något. Träning och stegtävling gör mig hungrig.
.

onsdag 23 oktober 2013

Mitt i veckan

Jobbar nio till sex idag, pga att kommunens växel låg nere hela eftermiddagen igår och pga att min kollega av någon anledning inte får boka vikarie. För att hon inte är fastanställd? Jag vet inte. Hade jag varit kvar hade jag kollat med vikarien vi hade igår och bokat henne ... de hade fått acceptera det bara. Sån är jag.

Det blir en lång dag. Hoppas att vi får in minst en vikarie och inte behöver jobba två personer kort ...

Vi kan fetglömma att vi får en vikarie för mina resurstimmar (eftersom jag täcker upp heldag för en ledig kollega) men vi MÅSTE få en vikarie för den sjuka kollegan.


Okej. Andas. Ingen idé att jag stressar upp mig i onödan, innan jag vet hur det blir. Jag får ta mig till jobbet och hoppas på det bästa helt enkelt. Men vikarieanskaffningen funkar inte som den har gjort. Tyvärr. Ibland funkar den inte alls. Ska jag behöva hoppa in där och bringa lite ordning kanske?
.

tisdag 22 oktober 2013

Frustration!

Försöker bryta frustrationen och nedstämdheten och det bristande självförtroendet genom att gå och träna.

Om jag kör skiten ur mig kommer allt kännas bättre efteråt. Så även manuset, hoppas jag.
.

Nu kom det

Tvivlet.

Eller inte tvivel. Jag är ganska säker. Sista tredjedelen av texten är dålig.
Kanske till och med hela storyn.

Jag kan inte skriva. Det var väl det jag visste.
.

Rubrik?

Hemma igen efter fyra timmars arbete. Som känns som minst det dubbla. (Skit skit skit). Så.

Jag dricker en kopp kaffe, jag äter lite choklad från helgen, jag laddar för att träna ikväll. Innan dess måste jag redigera lite.

I förrgår träffade jag min bästa/värsta testläsare (frilansjournalisten, hon som KAN och VET hur man ska/bör skriva en bok).

Jag är lite nervös för att låta henne läsa ... Men hey. Om hela världen (nåja) ska läsa den om några månader (år?) så får jag nog sluta fega. Och sätta igång att redigera.
.

måndag 21 oktober 2013

Hå hå ja ja

Vilken dag. Ovanligt ovanlig dag. I vanliga fall är jag ledig, men idag gick jag in extra.

Vi hade vikarie för en av kollegorna. En äldre, för mig ganska välkänd person, väldigt trevligt att prata gamla minnen och bekanta.

Lugn eftermiddag, men också lite jobbig. Något har hänt med mitt tålamod. Är oerhört känslig för höga gap och skrik. Tycker inte att det är självklart att barn "ska" skrika. Att deras "jobb" är att gapa och skrika medan de samtidigt springer omkring (och omkull småbarnen). Det är ju inte okej att vuxna gör det, varför ska inte barn lära sig att det inte är okej?

Eller ska vi om sisådär tjugo trettio år ha en gapande och skrikande befolkning i det här landet?




Mvh Surkärringen.
.

Insomnia eller nåt

Den här helgen skulle jag redigera en massa, hade jag tänkt. Det blev ingenting med det. I lördags gjorde jag annat på förmiddagen (minns inte vad) och på eftermiddagen åkte döttrarna och jag till Allum.

Igår var det fotbollscup med sonen. Jag kände mig tvungen att leka fotbollsmamma efter sonens "ni åker aldrig med ... jag måste alltid åka med någon annan" (vilket inte är sant eftersom maken är tränare och ofta kör och har med sig andra killar i bilen) (men som den duktiga flicka jag är var jag tvungen att åka dit och frysa halvt ihjäl mig).

När vi kom hem vid halv tre-tiden tog jag en varm dusch och sen la jag mig i soffan under pläden och sen lämnade jag knappt soffan förrän det var dags att äta hämtmat som maken fick fixa när han kom hem efter sin långhelg i Norrköping. Sen gick jag och la mig.

Idag är jag trött (igen!) efter nästan nio timmars sömn. Men jag har tänkt att jag ska redigera åtminstone ett par timmar nu på förmiddagen. I eftermiddag ska jag jobba. Återigen ett resultat av duktig flicka-syndrom. I kombination med att jag behöver varenda krona jag kan tjäna in just nu.


Till helgen är det dags för den årliga tjejhelgen. Vi är elva tjejer som ska åka iväg till hemlig ort, bo på hotell (äta hotellfrukost!), umgås och ha trevligt. Jag längtar!
.

lördag 19 oktober 2013

Hrmmm

Det blev inget redigerat idag. Alls. Undrar om det beror på att jag satt upp en slags deadline för mig själv? I slutet av oktober ska jag skicka mitt manus 2 till en skrivande (och kritisk - men väldigt duktig) kompis. Tänkte fixa till lite saker innan dess.

I morgon ska jag med sonen på fotbollscup. Det lär ta hela dagen om jag har otur.

I morse var syrran och jag ute på powerwalk. 7000 steg! Härlig start. Efter det körde jag lite rodd - mina skuldror med omnejd mår inte jättebra. Det pirrar och liksom kryper och surrar i dem.  Detta trots - eller kanske tack vare? - att jag kört ett par ryggpass på sistone.

Keep up the good (?) work, Agneta!

Nu ska jag och barnen åka till mamma och pappa och äta räkomelett. Tack gode gud för mammor ibland alltså.
.

fredag 18 oktober 2013

Den här dagen

Såå mysig! Ibland älskar jag verkligen mitt jobb!

En kram och lite beröm gör så mycket! Vi måste börja bekräfta varandra mer.

Äääntligen!

Fredag! Bästa vardagen, alla kategorier. Barnen och jag är ensamma hemma. Helgen är full av innebandy och fotboll - träningar, matcher och cuper.

Jag ska promenera eller kanske jogga. Och fortsätta redigera.

Och andas, sova och njuta.

torsdag 17 oktober 2013

Herre jättejösses

Vilken dag.

Börjar med att jag kommer till första jobbet och möts av en fruktansvärt snygg kille! (Jag förstår de 40+:are som faller för yngre män. Herrejädrar vad han var het! Kunde knappt titta på honom till slut.)

Som tur var tyvärr behövde jag skynda mig därifrån för att åka hem och fortsätta leta efter min försvunna plånbok. Hade gärna stannat en stund för att fortsätta vårt trevliga samtal i vilket jag svettades och fick anstränga mig järnet för att kunna prata någorlunda normalt. Allvarligt talat. Hans ögon. Hans kropp. Hans utstrålning. 21 år gammal och så fantastiskt trevlig!

Okej. Andas Agneta, andas. Och skärp för i helvete till dig!

Så.

Jag hittade plånboken efter några plågsamt jobbiga minuter - den låg inte i någon av alla handväskorna, inte i någon jackficka, inte på något av de vanliga ställena. När jag var gråtfärdig och genomsvettig (igen) hittade jag den bakom en låda i en av garderoberna. LÄTTNAD!

Iväg till jobb nr två, för att överleva i tre timmar ... sen handla.

Tyvärr måste jag ner till affären ikväll igen ity jag glömde hälften. Ska ändå ner och hämta lillsnosan efter träningen, annars hade jag fetskitit i de glömda varorna.
.

onsdag 16 oktober 2013

Måste:

Äta nyttigare
Sova mer
Träna måttligt
Skratta mer

Surpuppa och tröttlus.

tisdag 15 oktober 2013

Det här med kommunikation

Var ute och promenerade en sväng för en stund sen och träffade på en fd kollega. En kvinna jag jobbade ihop med på ett ställe förra hösten, där jag inte stod ut efter vissa saker som inträffade.

Hon berättade att jag hade otur som kom till dem just vid den perioden och att det var jättejobbigt och tufft ...

Tänk om hon hade sagt det till mig redan förra hösten? Om hon bara låtit mig veta att hon kände likadant som jag att det var nästan outhärdligt jobbigt att gå till jobbet! Då hade jag varit kvar. Jag hade kämpat på. Jag ville ju stanna, för barnens skull!

Istället kände jag det som att det var jag som var svag. Att det var mig det var fel på som inte fixade jobbet. Jag som öppet och ärligt berättade för dem att jag inte trivdes ... men ingen respons fick jag. Såklart jag trodde att de inte kände samma sak. Ja ja. Ingen idé att gråta över spilld mjölk. Men ändå.

Nu är förändringar gjorda sedan flera månader tillbaka och allt är mycket lugnare och bättre. Jag är glad för deras skull! Själv är jag på ett ställe som jag trivs väldigt bra på, trots att det vissa dagar inte känns helt toppen. Men det kunde vara värre - mycket värre!

Hej hjärnsläpp

Igår var det den 14 oktober och den dagen skulle vi hämta lådorna med New Body-kläderna som äldsta dottern sålt för sitt fotbollslag.

Hela tiden har tänkt att den 14 oktober är på måndag. Tills det kom ett mail och min hjärna uppdaterade sig.

Nu håller jag som bäst på att maila med mamman som håller i leveransen ... jag har ingen bil hemma, maken kommer sent, jag kommer få gå - flera vändor. Vilket jag behöver för stegen.



Nu kom ett mail igen. Hon ska ut och köra vid 19-tiden och kan svänga förbi med lådorna.

Jag känner mig besvärlig. Men tacksam.
.

Hej, jag är hemma

och nu ska jag redigera. Lite senare ska jag ta en långpromenad. Vi har stegtävling och jag ligger näst sist i mitt lag. NÄST SIST! Hon som ligger efter mig har inte registrerat alla sina steg ännu.

Hälsningar tävlingsinstinkten.
.

måndag 14 oktober 2013

Full fart framåt

Idag har jag skrivit jag vet inte hur många tusen ord. Men det är mycket mer än 5000. Dessvärre har många ord plockats bort, klippts ut och några har till och med slängts bort.

Det är så det är när man redigerar. Jag tycker att det går framåt och att det känns bra. Himla roligt när det känns så.

Nu måste jag äta, duscha och sova. Helst ska jag skynda mig så mycket att tiden spolas tillbaka och stannar på 22:00 när jag kommer i säng.
.

Den här 5:2-metoden kanske får funka för oss idag

Istället för att laga mat tror jag att jag ska erbjuda mina barn att fasta. Vi har vatten, juice, Proviva, några olika lättdrycker och en Festis. Är de kinkiga och vill ha mat kan de få göra sig en Varma Koppen.

Själv funderar jag på att bjuda in mig till min vabbande granne för att få lite fast föda. Det här att dricka är inte min grej. Inte laga mat heller. I varje fall inte idag.
.

Ledig måndag

Härligt med ledig måndag. Faktiskt att föredra framför ledig fredag. Fredag är fredag och måndag är måndag och skillnaden är nästan oändlig.

Idag blir det redigering som gäller och ikväll blir det förmodligen träning.
.

söndag 13 oktober 2013

lördag 12 oktober 2013

Skööööna lördag!

La mig 22 igår och somnade direkt. Vaknade tio i sju och var pigg.

Nu har jag hunnit köra två maskiner med tvätt, ätit go-frukost och tvättat fönster. För ja, en fuktad mirakeltrasa över ett smutsigt fönster är att tvätta dem. De blev renare i alla fall.

Nu laddar jag för att promenera ner till affären och handla saker att laga god nattamat med. Se, tant ska dricka drinkar ikväll (cocktails) och kommer behöva äta innan hon lägger sig. Och det är mycket lättare att äta om det finns något gott i kylen. Parmainlindad kräftstjärtsröra ska det bli. Men med räkor istället för kräftstjärtar. När jag är trött (onykter) tänker jag inte så mycket på vad det är i rullarna. Burkräkor duger.

Gäller att komma ihåg att äta dem bara. Och dricka rejält med vatten. För det där med varannan vatten slutade jag med i fyrtioårsåldern. Lite dumt, men så är det.

Nu ska jag ta kameran och ett eller två av barnen på promenad. Med keps på fulfrisyren.
.

fredag 11 oktober 2013

Och nu?


Nu ska jag sova. I morgon ska jag vara pigg, ung, snygg och väldigt rolig!

.

Ni undrar säkert hur dagen har varit

Eller inte.

Gick upp fem. Började kvart över sex. Kvart i sju kom de första barnen.

Vi var som mest tio barn idag och fyra vuxna! (Tre vikarier och en som arbetstränade). Så himla skönt att verkligen räcka till! Inte en enda gång behövde jag be något barn vänta lite för att jag skulle göra något annat först.

En riktigt skön och behaglig dag! Det behövs ibland.

Nu på eftermiddagen/kvällen har jag tränat. Och nu känner jag i armbågen att jag ansträngt den (lite för mycket). Blir till att vila ett par dagar.

Låta redigeringen vila också. Kanske bara läsa, tvätta och promenera?
.

Jobbar

Att gå upp fem är snudd på för tidigt. Nu har jag varit på jobbet i tio minuter. Kaffe drack jag hemma. Kanske dags att gå på spriten?

torsdag 10 oktober 2013

Nu är det snart natten för mig

Eftersom jag ska upp klockan fem i natt/morgon bitti måste jag i säng nu. Det hade jag behövt även om jag började senare. Är. Så. Trött.

Kanske därför jag är så grinig av mig? Nu ska jag sova mig pigg, ung och snygg.
-

Jag är kanske väldigt känslig av mig

Vet inte vad ni andra tycker, men själv tycker jag att det hör till god ton att säga hej eller god morgon till sina kollegor på morgonen.

Även om man inte gillar varandra jättemycket tycker jag att det är trevligt att försöka hålla uppe skenet. Kanske för sin egen skull, om inte annat?

Men hey, vem är jag att tycka?
.

onsdag 9 oktober 2013

Nu har jag kört skiten ur mig

Tränat. Herrejättejösses vad skönt det var. Även under själva passet! Annars brukar det vara apajobbigt och allt jag kan tänka på är att det kommer bli skönt när det är över.

Idag njöt jag. Även när jag gjorde dips på skakiga armar. Herregud vad svag jag är. Idag kändes det bra i armbågen så nu HOPPAS jag att den håller! Jag har ju tränat några veckor nu och borde således ha tränat upp armmusklerna lite. Eller?

Just nu känns livet riktigt bra. Igår sprang jag för första gången på sex veckor ungefär och HERREGUD vad skönt det var! Helst efteråt. Kände mig som en ny människa. MÅSTE komma igång och springa minst en gång i veckan.

Så om bara dagisbarnen kan låta bli att hosta och nysa på mig ... vill inte ha någon mer förkylning nu tack. Räcker med de två jag redan haft den här sensommarhösten.

Så ja, livet känns rätt bra. Det känns faktiskt helt okej att gå till jobbet i morgon. Trots att stämningen där är allt annat än god just nu. Är det mig det är fel på eller har jag bara otur? Tur att jag är på braiga stället på eftermiddagen! Det är lite som balsam för själen att komma dit. Även om jag tokgillar ungarna på förmiddagsstället! Dem är det inget fel på. Förutom skriken då. Hej öronproppar!
.

Att inte räcka till

Det jag ogillar mest (näst efter höga och plötsliga gallskrik) är att inte räcka till. Att hela tiden behöva säga "vänta lite, så kommer jag, jag ska bara [infoga vilket verb som helst] först ..."

Idag satte vi på en film på eftermiddagen. Lite lyx för barnen, tänkte vi. Alla satt tysta i soffan och tittade. Förutom två killar som gungade på en liten gunghäst. De skrattade och hade jätteroligt!

Det som var så roligt (eller kanske sorgligt) var att den ene killen sällan skrattar och leker ... Oftast hänger han sin storasyster i hasorna, med napp i munnen och ett nästan skrämt uttryck i ögonen.

Jag är ganska säker på att det har att göra med ljudnivån och stressen som brukar vara på avdelningen. Vi har några killar som tillåtits ta lite för stort utrymme, som får lov att skrika lite för högt och lite för mycket.

Många kanske tycker att jag har fel, men jag tycker inte att det är okej, eller att det är deras jobb, att springa omkring och skrika. Varför ska de det? De tröttar ut sig själva och sin omgivning.


Ibland, när jag jobbar sent och är kvar vid mellanmålet, tvingar jag barnen att sitta tysta när de äter. De får gärna prata, men inte gapa. Och de brukar hålla med om att det blir mycket trevligare då, och att maten smakar mycket godare.
.

Lomhörd, tillfälligt hoppas jag

Full arbetsdag från halv åtta till fyra och dagen börjar med att jag får de två minsta vid mitt bord, på var sida om mig. Därför att min kollega har X och Y på var sida om sig. Okej ...

Jag led mig igenom frukosten - två gaphalsar som turades om att vråla och/eller illtjuta rakt i öronen på mig. (Hatar höga och plötsliga ljud, helst sådana som får det att liksom vibrera i örat en lång stund efteråt).

Jag fick några timmar senare erfara att Y är en av de absolut lugnaste (och därmed också enklaste) att ha vid sin sida. Vid mellanmålet delade vi upp barnen lite mer rättvist och han satt på min ena sida. Hur lugn och behaglig måltid som helst.

Det ska jag ha i åtanke nästa gång jag kanske "råkar" få de två minsta bredvid mig ... Hur kan förresten så små varelser åstadkomma så höga och skarpa ljud? Fattar inte. Nästa onsdag ska jag komma ihåg öronproppar, för NO WAY att jag tänker utsätta mig för risk för tinnitus.
.

tisdag 8 oktober 2013

Träna eller?

Jag är ombytt, har satt i linser och laddar för känslan när passet är klart. Då får jag ett samtal: passet är inställt idag och flyttat till i morgon. Om jag inte är jättetaggad för att träna för i så fall skulle vi köra ändå.

Jag är inte taggad men eftersom jag är ombytt känns det dumt att inte ge mig ut, så jag tar och joggar en sväng. Första svängen på jag vet inte hur länge ... när sprang jag senast? I augusti tror jag.

Se upp för stelbent!
.

Äntligen!

Idag fick jag avisering från Biblioteket att Katarinas bok, som jag har beställt har kommit! Ska försöka hinna ner redan idag och låna den. Så fort jag får tillfälle att träffa Katarina IRL ska jag köpa boken, men inte utan att få den signerad.

Nu ska jag ägna ett par timmar åt att redigera min egen kommande bok.
.

måndag 7 oktober 2013

Lite (?) måndagsjobb ...

Jösses vad de två och en halv timmarna räckte! Det var en ny vikarie där idag och så var det jag, som visserligen inte är helt ny för barnen men ändå är lite halvny. They went crazy!

Jag fick ta till fulrösten ett par gånger för att få dem att lyssna. Det gick bra, men vi var helt utmattade både vikarien och jag.

Bäst var komplimangen jag fick av ett av go-ungarna på "min" avdelning: Vad fin du blev fröken!

Kanske syftade han på att håret var ovanligt slätkammat? Jag vet inte och det spelar ingen roll för jag blev jätteglad oavsett vad han menade. Gullungen.

Sen ville systersonen helt plötsligt kramas! Trodde jag. Han ville ha en anledning att kittlas! Något min son lärt honom att han ska göra. Hrmf. (Tänker inte tala om för systersonen att hans kittlande inte var i närheten av hans kusins hemska kittlande ... det blev en liten mysig kramstund!)
.

Lite måndagsjobb

Två och en halv timme. På dagis nr 2, men inte på min vanliga avdelning utan den andra. Men jag har varit där en del och barnen känner igen mig. Det blir kul. Synd bara att huvudvärken inte försvunnit helt och hållet, trots en Treo.

Inte ett enda ord har blivit redigerat idag heller. Ibland blir det sådana dagar. Men jag har lyssnat på en intressant "föreläsning" om skrivande. Inte helt fel. Dialoger går alltid att förbättra. (Även om jag är ganska förtjust i mina egna dialoger).
.

Redigering


Det svåra med att redigera är att låta bli att putta in för många detaljer. Jag är en mästare på att grotta ner mig i onödiga detaljer och istället för att föra historien framåt kör jag ner den i djupa hjulspår. 

Dessutom glömmer jag av att läsaren inte alls är dum i huvudet eller väldigt trögtänkt och förklarar saker så himla noga att INGENTING VERKLIGEN INTE GÅR ATT MISSUPPFATTAS och för säkerhets skull FÖRKLARAR JAG DET LITE EXTRA NOGA. Undrar just vem som är dum i huvudet?

För övrigt har jag huvudvärk idag. Och foten hårt på gasen när det gäller den inre stressen. Hej väggen, jag ser dig. 
.

Hemskt mycket måndag

Huvudvärk. Natt fylld med stressdrömmar.

Lite träningsvärk i kroppen efter gårdagens crossfit-pass. Ljuvligt! Kanske är det lite slaggprodukter som ligger kvar och ger huvudvärk? Borde druckit mer kanske.

Idag ska jag jobba mellan halv två och fyra. Lagom länge. Innan dess hinner jag säkert redigera ett par kapitel.

Men först ska jag nog ta mig en kopp kaffe till.
.

söndag 6 oktober 2013

Some kind of sovmorgon

Tjugo över åtta är nästan rekord nu för tiden. Ibland händer det att jag sover längre, men det är sällsynt. Oftast vaknar jag före sju.

Det ska bli träning lite senare idag, det ska bli redigerande och pill med texten men först nu ska det bli en stor kopp kaffe.
-

lördag 5 oktober 2013

Promenader alltså

Man ska aldrig underskatta motion, hur liten den än är.

Tog en promenad nyss, inte långt och inte snabbt, men oh så skönt det känns nu efteråt. Det får nog bli en lite senare också.

Sen kommer en del av den goa känslan av ett trevligt meddelande på FB också. I form av en middag så småningom. Trevligt sällskap tillsammans med mat och dryck är väldigt bra för humöret.

Dessutom kommer en tjejhelg i slutet av oktober. Himla trist att jag just samma fredag blivit bjuden på trevlig tillställning som jag tyvärr måste tacka nej till. Himla typiskt att allt trevligt måste infalla samma dag.

Men på lördag ska jag på cocktailparty. Ser jag muchos fram emot också. Kommer bli himla trevligt. Känner redan nu att jag kommer vara väldigt trött hela söndagen. Men det kommer det vara värt. (Kommer jag inte tycka på söndag, men vem bryr sig om det idag?)

Nu redigera igen.
:

Redigering pågår

Manus 2 får sig en omgång av redigeringssleven. Just nu skriver jag till lite text, efter att ha flyttat om lite stycken och kapitel. Jag försöker framhålla mina karaktärers personligheter och samtidigt förlänga inledningen.

Tanken är att det inte ska bli så himla hoppigt och hoppas att jag ger en mer utförlig presentation av personerna.

Återstår att se om jag lyckas. Tycker att det är så svårt! Jag känner ju mina personer ganska väl, men det svåra är att förmedla dem, utan att skriva läsaren på näsan.

Det känns som att det går rätt bra, till skillnad från igår. Därmed inte sagt att det blir bra, det återstår att se.
.

Känslan var så skön

När jag vaknade och insåg att det var lördag, att klockan som ringde tio i sju var för maken och inte för mig.

Nu ett par timmar senare kämpar jag mot jobbiga känslor och nedstämdhet. Av outgrundlig anledning dessutom. Vill inte slösa bort en skön lördag på att vara låg! Måste vända tankarna.

Det får bli mysfrukost ihop med barnen, tända ljus, dricka te, äta länge.

Men en himla bra sak: mitt naturgodis (russin, nötter och annat gott i choklad) som jag faktiskt inte åt upp i torsdags, glömde jag helt av igår - det ska jag mumsa på idag. Samtidigt som redigerar manus 2. (Redigeringen gick supertrögt igår, men det var nog för att jag var trött.)
.

fredag 4 oktober 2013

Hemma ... hemma ...

Längsta dagen i mannaminne?

Trots lugn och fridfull dag med en promenad till biblioteket och två lekplatser. Jag blev ombedd att ta en massa foton under tiden och gissa om jag fotograferade! Nu är jag sugen på att skapa mig en egen Pluttra-blogg. (Pluttra är ett slags dokumentationsverktyg för förskolan).

På eftermiddagen fick jag en jättefin komplimang av ett barns mamma. Ett speciellt barn från mitt "första" dagis, där som jag är tre halvdagar i veckan och där som jag var under hela våren. Berömmet värmde mitt hjärta och jag blir nästan tårögd bara jag tänker på det.

Vad lite det är som behövs för att glädja en annan människa. Jag måste försöka komma ihåg det och själv sprida lite glädje och värme.

Dagens två kollegor är också väldigt bra på att sprida positiv energi och jag tror att jag gör det till dem också. Hoppas jag i alla fall.

Lunchen idag var väldigt väldigt god! Tillagad på plats i huset och inte transporterad någon annanstans ifrån. Och så fanns det gott om mat, till skillnad från det andra stället. Jag blev mätt! (Och det utan att behöva gå och länsa skålarna på rester som jag ibland gör på det andra dagiset).

Nu ska jag redigera en stund.
.

Bra fredag

Liten barngrupp och den lite lugnare avdelningen. Inte vanliga dagiset utan fredagsstället. Jag trivs.

Idag gick jag och kollega till biblioteket med sex barn. Hur mysigt och skönt som helst.

Hann med två lekplatser också. Ibland gillar jag mitt jobb lite extra!

Och fredag på det!

torsdag 3 oktober 2013

And the winner is ... (apropå förra inlägget)

Ut och gå.

Så klart. Börjar jag skriva blir jag stående alldeles för länge. Det orkar jag inte. Därför blir det följande:

- ignorera påsen med russin, tranbär och nötter i choklad
- sminka av mig
- ignorera påsen
- gå ut och gå
- ignorera påsen
- äta en macka
- borsta tänderna
- förbanna min dåliga karaktär
- lägga mig i sängen
- sura över att jag åt upp fredagsmyset
.

Skriva eller gå?

Gå eller skriva?

Vi har stegtävling på jobbet. Därför vill jag gå!
Men jag har en bok att skriva. Därför vill jag skriva.

Varför kan jag inte klona mig? Eller låta benen gå ut och gå medan överkroppen står vid skrivbordet och skriver? Herregud. Jag tänker ta patent på den idén!
.

Det där kliet

... i fingrarna, som jag skrev om i morse, det har gått över.

Eller om det bara har dövats av den enorma trötthet jag känner. Mitt immunförsvar är inte tufft just nu och jag känner hur nästa infektion retar i hals och näsa. Skit också.

Jävla äckelsnuva på alla dagisbarn. (Och ungar som hostar och nyser ut över bordet och varandra. Eller som snyter sig lite överallt och inte tvättar händerna. Och nej, jag som fröken kan inte vara överallt hela tiden och kolla och hålla efter dem.) Fy vad jag hatar det! Illa nog när det var mina egna barns näsor som skulle torkas, än värre är det med andras barn.

Och de barn som faktiskt inte är friska? Varför i helvete lämnas de på dagis klockan sju på morgonen? Jag fattar det inte. Hört talas om vård av barn? Hört talas om att barn behöver friskna till, hemma i lugn och ro och slippa vara bland sjutton mer eller mindre gapiga och springande barn.

Vissa borde inte få barn.

Så. Nu har jag klagat lite. Nu ska vi se om det kanske kan börja klia lite igen? vill ju bli klar ju ...
.

Giv mig styrka

Idag ska jag jobba till fyra. Fördelat på två ställen. Gillar omväxlingen.

Men jag vill helst vara pigg när jag kommer hem, så att jag kan få ordning på min 2:a. Efter lite klargöranden från ett par läsare känner jag hur det nästan kliar i fingrarna!
.

onsdag 2 oktober 2013

Sol, promenad och prat

Bra för humöret! Väldigt väldigt bra!

Jobbdagen har varit intensiv, men rätt behaglig ändå.
Efter jobbet var det snabbt hem och fixa lite mat till barnen och skynda ner till centrum för att träffa en kompis för en promenad och lite prat (bokprat bland annat!). Beröm och lite välbehövliga tips är alltid trevligt. För att inte tala om humörhöjande!

Det och ett väldigt positivt utlåtande från en annan testläsare i morse. Jag småsvävar på moln just nu. (Samtidigt som jag drar ner mig själv på jorden ganska abrupt genom att undra om de verkligen är helt ärliga, eller bara väldigt snälla ...)
.

Heldag

Jobbar länge idag.
Ska minnas positiva (väldigt!) ord i mail idag. Hålla uppe känslan och humöret. Inte svårt alls! :)

tisdag 1 oktober 2013

Åh, min trädgård alltså

Efter en liten dipp och depp (se förra inägget) gick jag ut i trädgården och grävde ner några lökar. Sedan klippte jag ner tomatplantor och gurkplantor i växthuset och tog tillvara på resten av tomaterna.

Jag körde på ganska hårt i trädgården och nu får jag vila armen resten av kvällen, inget skriva alltså. I morgon blir jobb från halv åtta till fyra och då blir det inget skrivande heller. Kanske träning på kvällen. Hoppas det. Beror på snuvan och hostan.

Så. Nu är jag trött.

Jag är glad att jag har en trädgård, och jag insåg att jag hade saknat den! Men nu är lite lökar nere inför våren och till helgen eller nästa helg ska jag putta ner fler lökar. Sådana som går bra att plantera både i oktober och november. Varför göra det idag, när man kan skjuta på det?

(Så himla mycket gladare är jag inte, men nu är jag nog mer trött än deppig).
.

Kaffe. Och Tvivel

Det Stora Vemodet har rullat in. Det gjorde det redan i somras, men jag tänkte att det går över. Det har det inte gjort. Tvärtom.

Tyvärr är jag bra på att hålla masken och le och säga att jodå, allt är bara bra, lite trött och förkyld men det hör ju till. *käckt käckt*

Det som ingen ser är att jag gråter lite grann under ytan. Anledningen till att jag inte säger något till någon är att jag vet att det brukar komma och gå ... och så vill jag inte oroa någon i onödan.

Det värsta är att det känns inte som att det kommer gå över den här gången. Det rullar liksom på. En vacker dag står jag gråtande i duschen igen och undrar hur jag ska orka leva tills jag blir gammal.

Innan brytet eventuellt kommer ska jag försöka skriva klart mitt manus 2 så mycket det bara går. Har fått önskemål om att förlänga storyn lite. Slutet var visst lite abrupt. (Tror pelle det, jag var ju trött på eländet.)
.

Nu blir det kaffepaus

Maken är hemma tillfälligt och ska ha telefonmöte strax. Innan dess ska vi hinna ta en kopp kaffe ihop.

Undrar om jag skulle planterat ner mina lökar innan de här kalla nätterna kom?
.