söndag 31 mars 2013

Jamen det här var ju en produktiv dag

Eller inte. Inte alls faktiskt.

Eller kanske. Beror på om man ska räkna de flertalet värdelösa kapitel jag skrivit och som inte kommer att användas.

Armen är trött och triggerpunkterna i ryggen skriker. Min man föreslog förut att jag skulle ta en skrivpaus. Han kan ha varit trött på mina suckar. Till slut kom det även en svordom utflygande ur min mun. Med rätt hög volym. Vi gick ut och gick.
Hjälpte inte mot något.

Jag fortsatte att sucka. Aningens rastlös.

Nu ska jag sova.
Känner att det kommer gå sådär.
.

Någon som drömmer om att skriva en bok?

Lägg ner tankarna. Skona ert psyke.
Gör något annat, som inte tar på krafterna så enormt som skrivarfunderingar gör.

Jag. Blir. Tokig.

Eller så kan man inte bli något man redan är. (Föreställ er en dåres skratt).

Suck.


Men, som den kloka person jag är (läs: av alla misstag jag gjort) så tar jag en paus från skrivandet. När det kryper i hela kroppen och man vill skrikgråta av frustration är det bäst att sätta datorn i vila och gå ut i friska luften. Så jag gör det nu.

När jag kommer in igen vill jag ha kaffe och massor av nya friska idéer. Okej? För sluta skriva går inte. Kan inte. Vill inte.
.

Menååh!

Vissa mail och vissa kommentarer värmer lite mer än andra!

Igår kväll fick jag ett mail som gjorde att jag somnade med ett leende på läpparna och med en känsla av JA! Idag hittar jag en kommentar i bloggen som nästan fick mig tårögd. (Kom tillbaka!)

Ett annat och lite bistrare men åh är när jag vaknade klockan åtta och fick för mig att klockan var sju. Ändrar klockan och tänker att jag får oceaner av tid idag igen, tack sommartiden för det. Men vänta nu, ska det inte bli lite mindre ljust ute vid den tiden? Hm... hm... Åh.

Klockan fick flyttas fram till nio istället och vips så var det nästan förmiddag. Med minimalt med tid. Nästan. Åtminstone kändes det så.

Återstår att se om jag får tillbaka piggheten nu! Jag har varit trött sen den där natten då vi fick en timme extra. Vore inte mer än rätt att jag blir pigg nu!

Nu får det bli en kopp kaffe till, sen har jag lite att stå i. Jag har tänkt skriva en bok nämligen. Hejochhå.
.

lördag 30 mars 2013

Påsk- och födelsedagsmiddag

Pappa fyller år idag och vi har varit där på middag. Himla trevligt. Min bror med familj var där och hans lilla femveckors bebis är bara för ljuvlig! Och nej, det suger inte i någon tarm, hur mycket min mamma än verkar hoppas på det. Jag är så otroligt färdig med bebisar. Men jag lånar gärna en liten brorsdotter och sniffar på ibland!

Magen är kass kassare kassast. Den är stor som en höggravid. Vet inte varför. Eller så vet jag. Jag har inte skött om den ordentligt.

Nu ska jag ut och gå en liten sväng, vill komma upp i tio tusen steg.

I morgon blir det skriva igen. Och kaffedrick.
.

Brunch och gråa hår

Äggröra, ägghalvor och sill. Barnen fick påskmust till men jag avstår det söta i år.

Har bestämt mig för att inte röra godiset heller. Vin är okej, eftersom jag har blivit väldigt måttlig (ehum, påminn mig inte om tidigare omåttliga tillfällen, tack). Den här lilla förhatliga magen ska tajtas till. Jag hatar den. Men eftersom jag inte vill förstora brösten, eller använda allt för väl tilltagen behå, får det bli så. Magen ska in innanför brösten. Och ja, hållningen måste förbättras också, jag vet.

Jag sliter på ett nytt förstakapitel. Ett som ska vara bra och yadayadayada.

Orka.

Jo, måste orka.

Måste bara få krisa lite emellanåt. Det har visat sig ge bra resultat förr.
.

Bra start på påskafton

Vaknade fem över sju. (Och halv sju igår). Är jag officiellt tant nu? Det gör inte så mycket i så fall, gillar att ha oceaner av tid (som det känns som jag får när jag vaknar tidigt, vad som sen händer med all tid är ett mysterium)! Och så älskar jag stunden jag får med mitt goda morgonkaffe. Vid datorn.

Idag blev det en promenad före kaffet. Med Eminem i öronen.

Nu har jag druckit upp kaffet och tanken är att jag ska öppna Word ...
.

fredag 29 mars 2013

Ur kriser kommer kanske något gott?

Jag krisade en stund idag. Verkligen krisade. Jag tänkte till och med tanken att lägga ner mitt pågående skrivprojekt och börja om på ett helt nytt. Började räkna ut hur många dagar det skulle ta innan jag var klar ...

Men så tog jag mig i kragen.

Sen kom idéerna. Absolut inget storslaget, men ändå tillräckligt inspirerande för att skrivas ner. Nu kör vi igen! Eller nej. Skriver jag så kommer jag få skrivkramp direkt.
.

Bu och bä

För några dagar sedan sträckläste jag I niqab på Stureplan, av Josefine Ahlström. Älskade den! Tyckte så mycket om hennes sätt att skriva, och storyn var bra.

Igår började jag läsa hennes nästa bok Parmiddag och har nu läst ut den. Besvikelse. Den var inte i närheten av lika bra som första boken.

I den första kände jag verkligen med karaktärerna, i denna boken kom jag inte i närheten av dem. Jag fick en känsla av att hon hastat sig igenom den här boken. Puttat in en massa saker som hände - plus en massa ointressanta detaljer - men glömt att gestalta ordentligt.

Lika mycket som jag gillade den första boken lika lite gillade jag den andra.
.

Glad påse

Varje gång jag läser Glad påsk tänker jag på Glad påse. Fråga mig inte varför. Kanske har jag sett en felskrivning någon gång, eller så har någon eller jag själv helt enkelt skojat till det ...

I år blir det nog inget påskpyntat hemma hos oss. Jag orkar inte ens hänga tvätten.

Det blev vin igår och jag gissar att det var därför jag sov dåligt och därför jag är så himla trött just nu.
Orkar inte ens formulera tankarna och skapa idéer för mitt skrivande. Idag känner jag mig bara kass.

Kanske en promenad kan ändra på det? Men först hänga den där (fula ord) tvätten.
.

Sova ut?

Bah.

Jag vaknade halv sju. Och det efter en ganska orolig natt med många småvakningar. Efter att jag fått på mig kläder och tvättat ansiktet kände jag mig trött. Typiskt. Men jag gjorde kaffe och satte mig med papper och penna och började fundera lite på min text. Berättelsen håller inte. Den är ganska mesig och betydligt roligare för mig att skriva än vad den är för någon att läsa. Jag måste skruva till den lite. Och samtidigt komma på intressanta och läsvärda vardagsscener.

Så. Undrar om jag ska vika den här dagen åt något jag är bättre på? Tvätt till exempel.

Ser författardrömmarna långsamt blekna.

.

torsdag 28 mars 2013

Vissa människor är lättare att tycka om

Det finns trevliga människor, och så finns det trevliga och behagliga människor. Som är lätta att umgås med.

Att det skulle bli trevligt visste jag sedan länge, men när man två dagar innan får ett mail "skit i att städa, så känner vi oss hemma" så slappnar man av och ser fram emot besöket lite extra.

Nu blir det sova. Jag är inte drabbad av jet lag, men jag är trött ändå! Som alltid nu för tiden. Gaaah!

I morgon ska jag sova ut, äta långfrukost och sen strukturera upp min text. Igen. För vilken gång i ordningen? Vad är det som är så svårt?
.

Huvudvärken, du är inte välkommen

Stick och besvära någon annan istället. En våldtäktsman, en pedofil eller någon annan dum person. Jag har inte gjort något illa.

Förutom spanat på en väldigt snygg kille. Men man får spana.

Och jag kan säga så här: Jag har full förståelse för de 40-åriga kvinnor som faller för snygga 20-åringar.  Hade jag varit singel, och på jakt efter väääääldigt snygg kille så ... *dreglar*

Det är tur att jag inte är på jakt efter någon. Den här killen hade jag inte haft en suck av en chans på i alla fall. Hade bara blivit jobbigt. (Här skulle jag vilja gå loss på en beskrivning av honom, men jag inser att det kan se väldigt konstigt ut. Helst med tanke på att maken ibland tjuvläser här inne. Han skulle få för sig att jag verkligen byter ut honom mot ett par tjuoåring. I det här fallet hade det räckt med en. Jag skulle inte orka med två.)

Men visst är det trevligt med ögongodis?!
.

Vi bestämmer att det blir en bra dag

Skärtorsdag. Sol.

Jag vaknade tjugo i sex. Färdigsovd. Gick ut på powerwalk med min syster. Kallt som satan ute, men ändå skönt. Speciellt efteråt.

Körde några få marklyft med låg vikt (herregud vad jag är klen) och lite crunch för magen. Inte mycket, men man måste börja någonstans och jag har överansträngt kroppen förut och vet hur jäkla onödigt det är.

Om jag är ledig nästa vecka vilket jag tror ska jag köra lite mer morgonwalks och styrketräning. I försiktig dos.

I eftermiddag får vi besök från USA. Svenska vänner som bor där ska komma till Sverige och vi får den stora äran att få ha dem hos oss en natt! Ska bli väldigt trevligt! (I sommar åker äldsta dottern och jag till dem igen och stannar en vecka - herregud vad härligt och roligt!)

Först ska det jobbas i fyra timmar. Det kommer jag överleva. Lätt. I fyra timmar orkar jag nämligen vara en tålmodig fröken. I åtta timmar, not so very.

Nu i påsk ska jag fortsätta skriva också. Har varit på väg att faktiskt överge mitt manus och skriva ett nytt - men något i min story tilltalar mig - det vardagliga och lite tråkiga måste skrivas ... men jag måste skruva till karaktärerna lite - de måste bli läsvärda!

Jo jo. Livet rullar på. Och våren är på gång. Det kunde helt klart varit sämre.
,

onsdag 27 mars 2013

tisdag 26 mars 2013

Ojojoj kvällen

Denna dag har rusat fram. Som alla andra dagar, men i ett högre tempo än vanligt.
Jag är inte van att ha en massa saker på agendan. Men jag inser att det är nog bra för mig.

Jag borde kanske ha mer saker bokade lite oftare.

Det kanske är så att slapphet föder slapphet.

I alla fall ibland borde jag ha fullt upp.
Idag har det varit bra saker, förutom när tandsköterskepraktikanten slet ett jack i läppen på mig och att besöker kostade 772:- - trots ett avdrag på 150:- som FK sponsrade med. Men jag hade inga hål och det såg i övrigt bra ut, så då är det ändå värt det. Hade varit jobbigt om jag behövde komma tillbaka om några veckor för att laga.

Föräldramötet nu på kvällen var väldigt bra. Handlade om alkohol och narkotika bland unga, och det var informativt och intressant - inget tungt eller blablablaaa-ande. När det var dags för grupparbetet - sitta i grupp och diskutera, som jag hatar - och sen redovisa gick det också bra. Gruppen jag satt i var trevlig och när vi skulle redovisa vårt resonemang pratade jag ett par gånger utan att jag fått frågan. Jag som hatar att prata inför folk. Jag som nästan hellre dör än att prata inför folk. Det var inte jättemycket folk där ikväll och det var säkert därför som jag vågade öppna munnen, men ändå. Heja mig!
.


Vi kommer osökt in på pengar

I lördags sökte jag ett jobb. Idag blev jag tillfrågad och nästan erbjuden en halvtidstjänst till hösten.
Hos tandläkaren blev jag tillfrågad om jag vill ha en tandvårdsförsäkring à 122:- i månaden.

Jag blir inte yngre och yadayadayada. Jag behöver pengar. Det är bara så. Och innan boken är skriven och klar måste jag skaffa mig ett riktigt jobb. Gärna fast anställning och bra lön. Men inte heltid.

Hur gör man det? Gå till AF finns inte på kartan. Inte min karta i alla fall. Platsbanken vimlar bara av säljjobb eller jobb via bemanningsföretag. I don´t do that again. Orkar inte.

Så hittade jag Metrojobb. Lättanvänd sida, smidigare än Platsbanken. Visserligen en del bemanningföretag, men ... jag vet inte, sidan kändes fräschare. Och smidig. Nu har jag inte tid att leta jobb just nu ...

Hur och var söker ni andra jobb? Eller har ni massor av användbara kontakter? Någon som sitter på ett välbetalt jobb på max 60% att ge till mig? Det ska vara roligt och inte stressigt och ...

772 kronor fattigare

Men med fotograferade tänder och bortskrapad tandsten.

Höll på att bli bortskrapat tandkött. Read my lips: Låt blivande tandsköterskor/hygienister träna på varandra innan de får sätta fingrar och verktyg i munnen på riktiga (och vettskrämda) patienter!

Hon fick sluta böka i min mun. Men innan jag inte stod ut längre hade hon lyckats sticka mig blodig i läppen. Amenvafan?

Min tandsköterska däremot var helt underbar. Jag har aldrig förr varit hon någon som är så mjuk på handen som hon! Ingenting var otäckt, obehagligt eller gjorde ont. Min förra tandläkare var sadist, insåg jag idag.

Så. 772:- känns ändå bra. Jag har pyttehål som jag haft i många år, som inte är lagningsbara och jag har ingen känning av dem. Så är jag bara lite flitigare med att använda flourskölj och tandtråd så slipper jag kanske laga dem.

Nu duscha för jag blev genomsvettig av att ligga där och vara livrädd (praktikanten that was) och sen cykla upp för alla backarna.

Om ett par timmar blir det föräldramöte. Aktivt sådant. Grupparbete och redovisning och sånt. Som jag verkligen tycker om. Verkligen.
.

Dödssynderna just nu i min mage

Halva veckan har gått.

Till lunchen åt jag massor av nybakt, fantastiskt gott bröd. Min mage slår mig just nu. Misshandel.

Och den här sömnigheten ... skulle kunna somna på två röda och skulle behöva sova någon timme. Men det går inte för jag ska vara hos tandläkaren och en halvtimme! Fint om jag somnar och lägger ett par rejäla brakare.

Jodå.

Måste låta bli vetemmjölet. Eller lära mig att äta en liten brödbit, inte fem sex stycken. Idag fick vi dessutom massor av bröd! För ovanlighetens skull. Och frosseriet visste inga gränser.

The 7th dödssynd in my stomach.

Och så blev jag tillfrågad om jag vill vara resurs fem förmiddagar i veckan till hösten. Det skulle innebära halvtid. Bättre än dagens 40%. Jag sa sanningsenligt att om jag är kvar som vikarie inom kommunen så kan jag absolut tänka mig det.
.

Fullt upp-tisdag

Jobba, tandläkaren och föräldramöte. Och någonstans ska jag klämma in mat, kaffe och en hårtvätt (eller bara hårsköljning - frisyren ... hjälp.)

I morgon jobbar jag heldag och på torsdag får vi finbesök.

Sen är det påsk och lov. Då ska jag begå några seriösa darling-mord.
.

måndag 25 mars 2013

Grattis Kati!

Katarina, har fått kontrakt! Sååå roligt!

Helt otroligt kul! Jag är så glad för hennes skull.
:

I morgon är det fullt upp

Först jobba 9-13
tandläkaren ca 14,20 (+ trolig fördröjning)
föräldramöte 18,00

Jodå. Och idag har jag ätit eller frossat i våfflor, grädde och sylt. Min mage tackar mig på sitt speciella vis.

Jag ska gå ut och gå en sväng, sen ska jag kanske - om jag orkar - fixa lite lätt middag till mig och barnen. Ska även försökt hinna se ett eller två avsnitt av Vänner med sonen också.

Sen ska jag falla död ner i sängen.
.

Våffelmåndag

Arbetstiderna idag: 9-13. Jättegott!
Arbetsuppgifterna: byggt med lego, varit ute och cyklat på gården, sjungit, ätit lunch, läst saga.

Nu sitter jag hemma vid datorn, en omgång tvätt körs i maskinen och jag har en kopp nybryggt kaffe framför mig. Inte dumt alls.

Idag ska vi frossa i våfflor. Skit samma att det är vetemjöl i, här ska frossas ändå! Men först skriva lite.
:

söndag 24 mars 2013

Nu ger jag mig

Kroppen har skrikit i ett par timmar nu. Den vill inte skriva mer, den har ont.
Men jag har inte lyssnat på det örat. Jag har fortsatt skriva. Och haft så kul!

4500 ord. Heja mig!

Och nu ska det bli minst lika många steg. Because I need it. Really really need it.
Maj gad, jag borde gått ut för drygt 2000 ord sen.

I morgon kommer jag kanske ha ont. Men då är jag värd en vilodag. Då ska jag läsa ut Alltid du, om jag inte läser ut den redan ikväll ... eller så börjar jag på Parmiddag. Eller heter den Parmiddagar? Eller heter den något helt annat?

Så, nu är jag på väg ut.
.

699 steg

Men drygt 3000 ord.

Det ska bli en promenad idag, det har jag bestämt.
Precis som jag hade bestämt att åka till Allum.
Eller att jag skulle tvätta.

Gud vad jag är bra på att ändra mig! Det blir sällan långtråkigt att vara jag. Det är bra. Eftersom jag är en rastlös typ.

Men 3000 ord, det är bra. Det är däremot inte 699 steg. Men det ska, som sagt, bättras på. Men jag säger inte med hur mycket. Det återstår att se.
.

Äh, ändrat mig

Det blir ingen tur till Allum idag (skönt).

Däremot ska det bli någon form av motion, återstår att se om det blir en promenad eller en joggingtur. Har börjat hosta lite och känner lite lite skumt i kroppen och med tanke på alla virus som går och alla hostande och snuviga dagisbarn så ... jag ska kanske ligga lite lågt. Men att promenera är ju ingen fara.

Börjar med att dricka kaffe med maken, sen fortsätter jag skriva.
.

Solig söndag

Men kallt ute.

Synd att de soliga dagarna kommer nu. Slöseri.

Idag vill jag göra en massa saker:
Åka till Allum och köpa presenter (känner jag inte för, men det måste bli gjort!)
Springa (eller så skyller jag på att jag hostar lite grann ibland och stannar inne)
Skriva (vill jag helst av allt göra hela dagen)
Så luktärter

och ett par saker som inte är roliga men som kan liva upp lite:
Färga håret
Måla naglarna (och fila och smörja in, usch vad tråkigt)
.

lördag 23 mars 2013

Hörrni!

Vill ni ha ett bra tips?

Ät inte tre hg godis istället för lunch. Magen mår inte bra. Hjärtat mår inte bra. Ingenting mår bra.
Nu måste jag ut och röra på mig snart - har på tok för mycket överskottsenergi i kroppen.

Solen skiner och i lä är det ljuvligt. I alla fall om man har svarta byxor och svart lång dunjacka.

Men godis alltså. Vilket gift det är. Inte ens gott.

Dumma mig.
.

Hej mäklare!

Vet ni vad som vore trevligt? Om ni inte förstärkte färgerna i bilderna så vansinnigt mycket som ni gör innan ni lägger ut på Hemnet. Jag får ont i ögonen av att se illröda detaljer, blandat med illblå och/eller illgröna. För att inte tala om hur fult det är med illbrandgult.

En annan sak som också vore trevligt: att ni slutar med era överkäcka texter. Välkomna in i den vackra hallen! Helst när hallen inte är särskilt vacker.

Var lite mer naturliga och jordnära, och framför allt ärliga. Och förstå att vi som är nyfikna på hus har ögon att se med, vi har förmågan att själva avgöra vad som är vackert och inte.


Sen skadar det inte att sluta särskriva.

.

Det var det

Jag har precis skickat iväg en jobbansökan.

I nuläget vill jag inte berätta mer. Det gör jag i ett annat läge.

Tusen tankar och känslor virvlar inombords just nu. Men det är bra känslor! Jag hoppas att jag får jobbet. Jag tror att jag kommer passa för det, och jag behöver pengar. Inte så mycket för min egen skull, men för barnens ... de måste få kunna följa med på träningsläger, cuper utomlands och andra aktiviteter som kostar pengar.

Jag kan inte säga att jag är besviken på mig själv att jag inte hunnit skriva klart, fått den utgiven och blivit en erkänd bästsäljande författare, men jag hade hoppats att jag skulle kommit längre. Jag trodde att det var enklare att skriva än vad det är. (Enkelt att skriva är det fortfarande - men det ska vara läsvärt också. Tydligen. Bah!)

Men jag är väldigt glad och stolt över att jag vågade! Jag sa upp mig från ett bra jobb för att följa mitt hjärta och en dröm.

Jag vet att folk skakar på huvudet åt mig och mina idéer, och det får de gärna göra. När jag börjar jobba på riktigt igen kommer säkert en och annan att tänka vad var det jag sa. Men det bekommer mig inte.

Jag är så himla glad att jag vågade, och jag är så himla tacksam för att min man stöttade mig i det beslutet - och att han hållit mig under armarna när jag fallit, eller när jag tvivlat på mig själv.

Håll tummarna för att jag får den här tjänsten! Jag behöver den. (Eller nja. Det går ju att få fler timmar inom barnomsorgen såklart, men en anställning är tryggare än ett vikariat.)
.

H E L G

Igår hade jag nog min bästa arbetsdag hittills. Fredag och inga femtontimmarsbarn - hur lugnt som helst (med undantag för ett par utbrott som var lite jobbiga att handskas med, men det gick bra trots allt.)

Synd att jag inte får jobba varje fredag.

Men mina nio till ett-dagar är inte dumma de heller. Förutom att det inte blir någon lön att leva på.

Idag är det lördag och för en gångs skull har ingen någon träning på förmiddagen. Sovmorgon alltså!
Jomenvisst. Jag vaknade strax före sju. Visserligen utvilad, men hallå, liiiite längre kunde jag väl fått sova?

Ska inte klaga - huvudvärken som kom smygande igår eftermiddag (naturligtjävlavis - det var ju fredag och helg!) är borta.

Jag gick ut för att gå en liten sväng, men när jag kände hur kalla de där elva minusgraderna var ångrade jag mig och gick en sväng runt "kvarteret" - en runda på ca 500 steg.

Nu när jag postat det här inlägget ska jag gå och göra kaffe. Frukost blir det nog inte än på ett par timmar. Men jag gillar att sitta i lugn och ro på morgonen ... dricka kaffe, läsa bloggar, och ta mig an min text igen. Kanske läser jag lite till idag, läste ut en jättebra bok igår "I niqab på Stureplan".
.

torsdag 21 mars 2013

All t s å

Behöver jag gå till vårdcentralen och kolla upp mina värden, eller är det normalt att vara så här otroligt fruktansvärt genomtrött? Jag är nästan förbi av trötthet.

Okej. En anledning kan vara att jag under många nätters tid vaknat mitt i natten och legat vaken. Men ändå. Och varför i hela glödheta gör jag det? Whyyyyyyy?


Nu blir det energistinn pizza och ett glas rött. Det röda är enbart för syns skull. En klunk och det är hej migränhuvudvärk. Oh the joy. Till helgen får jag satsa på att röra mer på mig. Ta promenader varje dag.

Nu kommer maken med maten. Hej för idag.

I morgon är det fredag. Tack gode gud för det!
.

Sömnlös igen

Vaknade vid halv fem och låg vaken jättelänge. Slumrade strax innan klockan skulle ringa. Värdelös natt! Kan inte ha det så.

Idag ska jag skicka iväg en slags ansökan. Tror jag. Sen får vi se. Jag kanske inte är av intresse för dem och jag kanske inte är intresserad av vad de eventuellt kan erbjuda mig.

Men tanken på 80% och viss anställningstrygghet lockar mig just nu. Trots att jag då inte får gå hemma på eftermiddagarna när våren och sommaren kommer. Och trots att jag kommer få mindre tid och mindre ork till att skriva. Men det får jag ta. Det blir till att strukturera upp livet lite bättre, och involvera barnen mer.

Det kanske inte ens blir något.

Idag är det torsdag. I morgon är det fredag. Jag är redan färdig för helg.
.

onsdag 20 mars 2013

Jag tror att jag håller på att fatta ett beslut

Jag kommer att söka mig ett riktigt jobb igen.

Det funkar inte att leva på 40% av en låg lön. Det går inte, hur gärna jag än vill. Och så mycket mer än 40% orkar jag inte. Jag tycker att jag har kämpat tappert ett tag, jag gav efter för en dröm, jag testade, jag hade hoppats att jag skulle skriva klart på betydligt kortare tid, men det gjorde jag inte. Jag har prövat i alla fall och det är det viktigaste. Och det var det viktigaste.

Att jobba heltid inom barnomsorgen går inte. Det kommer inte vara värt pengarna, och tröttheten. Jag tror inte att jag har det genuina intresset för barn, som man måste - eller bör - ha. (Och ändå är det helt underbart att jobba med barn!)

Men jag behöver mer än bara en låg lön. Jag vill ha samhörighet när jag jobbar - som outbildad kommer jag aldrig att bli en i gänget, hur trevliga mina kollegor än är mot mig; jag vill ha en anställning, rätt till friskvård, fast lön, kollegor att dricka kaffe tillsammans med; få äta mig mätt på min lunch.

Ja, det kan hända att jag ändrat mig i morgon bitti, men just nu känner jag så här. Och har känt så ett ganska bra tag. Har bara inte sagt det högt. Ens för mig själv.


Helst vill jag ha det så här: vara författare - på heltid - och inget annat ... men, det är ju det här med pengar. Måste ha. Det är bara så.
.