måndag 30 november 2009

Skrivit lite


Jag skriver ju lite då och då på omTVserier.se och Ullared har liksom blivit mitt ... skötebarn höll jag på att skriva men det menar jag inte! Men Ullared, Mammas Pojkar och min senaste upptäckt Paradise Hotel som jag kan titta på tack vare TV6Play! Intriger! Jag tror jag gillar det! Moahahaha!

Här kan ni se dagens inlägg.

Nu är det dags att sova. Utmaningen får vänta tills i morgon. Förhoppningsvis kommer jag på några riktigt bra inlägg under natten! Yeah right. Fast man vet aldrig.

Får inte glömma att leta fram barnens chokladkalendrar! *ber maken*

Kväll, mörker och regn


Fy. Mörkt. Trött.

Men, i morgon är det första december! Tända datumljuset! Öppna chokladkalender (inte jag då, men barnen) och ... så kommer väl kylan, frosten och snön??!! Ja?! *hoppfull och förväntansfull*

Jag har fått en utmaning också, av Cina. Ska fundera lite på den. Jag fick två sådana nyligen och fick då svara på tjugo frågor, eller nej, skriva tjugo saker om mig själv var det. Och nu tänker jag, finns det verkligen fler saker att berätta om mig? Jo, det finns det ju, men frågan är om det är intressanta saker att läsa om? Det vete sjutton förstås. Ibland känns det som att jag kanske har bloggat klart. Det blir inte bättre än så här. Det blir bara tjatigt. Och ja, jag vet att det finns de som tycker det är tråkigt att läsa om bloggtorka osv... Men jag skriver bara vad jag tänker och tycker och känner.... Stå ut med det eller låt bli att läsa...



Jag ska snart rycka upp mig! Lovar!

Måndag, mörker och regn

Var är kylan? Var är frosten? Var är snön? Det är ju så mörkt ute när det är mörkt. Och så här års är det mörkt så mycket.

Men i morgon är det december! Äntligen! Då kommer vintern!

Idag ska jag inhandla vaxolja till vårt matbord. Och någon slags lampladd. Eller vad heter en sådan, som man har för att hänga en lampa i en stjärna?


Måndagar är inte roliga, inte ens om man låssas.

söndag 29 november 2009

Inser en grej

Jag inser i detta nu att inget blir gjort när jag sitter vid datorn. Och samtidigt tittar på tv. Ett och annat inlägg blir gjort, liksom en kommentar här och var. Men inget nyttigt i mitt hem blir gjort. Visst är det konstigt. Nä.

Nu ska jag göra ett ryck. Ett sista ryck för att få ordning på adventspyntet i köket.

Sen ska jag äta kvällsmat. Och sminka av mig, borsta tänderna och ramla i säng. Inte rumla. Ramla!

Här händer saker! Lite.


Jag har fått hem en fungerande ljusstake! En sån där lite gammaldags hederlig sak med sju ljus i form av en bred triangel. Sååå nittiotal. Sååå min barn- och ungdom! (Ok. Jag var inte barn eller ungdom då kanske, men jag tror inte att ljusstaken är åttiotal. Äh, skit samma!!!)

Nu kommer det svåra: Att bestämma i vilket fönster jag ska ha vad. Jag har sex fönsterbänkar i köket. Och i dessa ska två stjärnor på fot och en ljusstake fördelas. Och jag med min beslutsångest... Nä, jag får ta en paus. Kolla Parlamentet och äta lite Pringles.

Sådärja!

Julgardiner i köket. Hälften av dem i alla fall. Alltid något ju!

Och räkningarna är betalda! Jajamensan! Helt fantastiskt duktig!

Vad sjutton ska jag göra nu då? Laga lunch? Men fy vad tråkigt! Fortsätter nog adventspynta lite till.

Det går långsamt idag


Allt. Jag. Pyntningen.

Men jag funderar på att hänga upp julgardiner i köket. Att fundera är att göra lite. Och lite är bättre än inget. Eller?! Det tråkiga med att göra lite är att det inte blir så mycket resultat.

Ska ta och sparka mig själv ur soffan och få lite gjort. Solen håller på att gå i moln nu, så snart kanske det är läge att tända lite lampor och ljus och så!

Ikväll blir det adventsfika hos mina föräldrar. Ska bli mysigt.

Så var det då äntligen advent!


Fast jag vaknar och känner mig stressad. Det känns ju inte bra. Är det julstressen tro? Vi måste inte åka på julmarknaden idag, barnen verkar hur som helst (hursomhelst?) inte särskilt intresserade.

Barnens rum har fått varsin röd stjärna nu! Kanske får två av barnen en vit också att ha i andra fönstret. Men jag får se, det ser kanske konstigt ut med en av varje. Eller så får jag gå och köpa två röda till och hänga upp. Note to self: Glöm inte köpa lampsladdar i så fall också!

En annan sak: Solen skiner! Helt fantastiskt!

Sär skrivning och ihopskrivning


I alla fall, som i "nu ska jag i alla fall gå och lägga mig" ska det skriva ihop? Iallafall. I allafall. ? I alla fall, låter ju som i alla gånger man ramlar omkull i skidbacken.

Och (här var det ett uttryck/en mening till jag undrade över) .... hm... *tänker så det knakar*
I och med. Iochmed. Nej, det var inte det. Det var något annat. (Men vad???)

Nu minns jag. Tror jag.
I och för sig. Skrivs det isär? I och för sig, eller iochförsig? (Det sista ser ju konstigt ut)

Någon svensklärare här? Eller svensk lärare?

Nä, jag är för trött för det. Nu ropar sängen på mig!

lördag 28 november 2009

Snart söndag


Fasen också. Snart är det söndag. Vad har jag hunnit med idag. Hmm... hm... Nothing much.
Fyra stjärnor på fot står i fyra olika fönster. Två i vardagsrummet och två i köket. Och de i köket är lite nougatfärgade och ger inte så mycket ljus som de vita, så här mitt i natten är det mysigt med ett mörkt kök, men inte annars. Något har gått snett. Det är för mörkt. Och jag vill åtgärda det nu! Men jag vet inte hur. Och svårt är det eftersom jag inte orkar lyfta mig ur soffan.

Jag fick besök sent på eftermiddagen, vilket i och för sig var trevligt, men det gjorde att jag inte hann hänga upp stjärnor i barnens fönster.

Fyra stjärnor på fot, och de bråkade som fan med mig innan de var på plats. Jag var nära att, med gråten i halsen, ringa hem maken enkom för att hjälpa mig med helvetesstjärnorna.

Smutsiga fönster har jag också. Varje gång det kommer en bil uppför backen som lyser mot fönstrena så ser man hur otroligt smutsiga fönster jag har.

Och varje person som läser min blogg, det här inlägget i synnerhet, inser att jag har svårigheter att få ur mig intressanta blogginlägg just nu. Gaaah! Gaaah! Gaaah! Och snart är det söndag och söndag betyder ångest för ny jobbvecka. Fanfanfan.

Datanörd, med betoning på nörd


Och inte nörd som i otroligt intresserad och kunnig. Utan nörd som i nästan totalt tekniskt okunnig.

Jag sitter och för över bilder från en dator till en annan, via usb-minne. Bara att hantera ett usb-minne känns otroligt modernt och tekniskt! Så långt.

Sen ska jag ha lite ordning och struktur i mitt överförande. Hade jag haft det hade det varit lugn och frid nu. Nu är struktur och ordning ord som bara existerar i en ordbok, och inte i mitt liv.

I stället har jag lyckats markera, kopiera och klistra in - men inte i mappen "att exportera" utan i Papperskorgen! (Ingen fara, jag fick bara plocka dem ifrån papperskorgen tillbaka till Bilder och börja om igen, men såå onödigt att göra samma moment om igen!)

Inte heller tar jag bilderna i rätt ordning utan jag plockar några här och några där.... och så ångrar jag mig och får för mig att ta alla! När jag ändå håller på... Då visar det sig efter en liten stund att det inte finns utrymme på usb:t. Börja om igen alltså. I ickeordning.

Gaaaaah!

fredag 27 november 2009

H E M M A !!! *skriker*


Shiiiit vad härligt! Fredag eftermiddag (kväll snarare. Förkväll) och heeeela helgen ligger framför oss! Milslång! Nästan evighetslång! Härligt!

Vin är inhandlat. Två flaskor Corvina Veronese (säkert kort) och vi har bestämt oss för hämtmat. Italienskt. (Pizza).

Sen ska vi parkera oss i varsin soffa, som varsin pösmunk! Kanske blir det lite godis eller lite Pringles. Först ska vi bråka om vem som ska handla maten och godiset och Pringlesen.

Eller så nöjer vi oss med mat och vin!

Välkommen helgen!!!

Pst: Maken har sagt att han kan tänka sig att gästblogga. Och tyckte jag mig se ett slags glimmer i hans ögon? Tror jag ångrar att jag frågade honom.

Rubrik överflödig

Det är freeeeeedaaaaaag!!! Hej helg!

torsdag 26 november 2009

Inte onsdag idag


Jag är helt veckovill! Det har mest känts som onsdag idag, fast inte riktigt onsdag heller. Men definitivt inte torsdag! Skönt! En dag mindre i (den inbillade) veckan blev det helt plötsligt. I morgon fredag! Fredag! Fredag!

Och en ganska skön fredag, vi ska ut och äta lunch och tacka av en kollega som slutar. Det betyder att jag inte behövde laga mat som skulle räcka till lunch dagen därpå i kväll! Himla skönt att leva med den insikten idag. Dessutom visste jag att vi hade en låda med färdiga pannkakor i frysen - bara att värma! Den typen av matlagning (matlagning??) gillar jag! (Även om det går emot mina principer) (men ibland får det faktiskt vara hänt!) (ibland?)

Nu ska jag *rys* vika tvätt. Så okul, men så nödvändigt. Sen ska jag skura toaletter och plocka lite så att det är fint inför helgen. (Mina barn jobbar för brödfödan just nu - dammar lister och fönsterbänkar, och dammsuger! Och de gillar det!)

Vågar knappt skriva detta...

Men jag har haft en riktigt bra dag på jobbet! Måste vara för att det snart är helg och snart december - ljusets månad!
Och skumtomtarnas!
Mums!

Bra mamma. Ibland mindre bra

Vi glömde borsta tänderna på lilltjejen i morse. Jag glömde.

Men hon var fin i håret!

Torsdag *smart rubrik*

Solen skiner lite grann och jag och en kollega har varit ute och traskat lite! Skönt med frisk (avgasfylld) luft och dagsljus och några stänk solsken! Får jag bara lite lunch i mig snart så är det verkligen hopp om livet. En timme kvar till lunch. Får nog ta en banan och en macka nu tror jag.


Eh. Nu tog det stopp. Jag har inget mer att tillägga.

Bye for now.

onsdag 25 november 2009

En tanke har slagit mig


Jag ska snart slita mig från datorn...

Nej, det var inte det som var min tanke! Jag ville bara förtydliga att jag fortfarande satt kvar här. Som om någon nu undrade, eller trodde något annat eftersom det kom ett inlägg till. Kom till saken!

Eftersom jag har slut på blogguppslag och bloggidéer så tänkte jag eventuellt låta min man gästblogga här. Och i samma stund som jag ser den meningen i skrift blir jag lite tveksam. För vad skulle han (få) skriva om? Om han ens skulle vilja... Tur att han inte är hemma nu, för han hade förmodligen sagt JA! Och genast börjat fila på en massa saker, om mig.

Nu får jag tid att tänka efter (vilket är viktigt och nyttigt, har jag märkt!) och till och med sova på saken. Ja visst, för jag kommer ju inte att fråga honom det första jag gör när han kommer hem om vilken minut som helst. Fort, stäng ner fort!


Blablabla


Suck!

Jag har ingenting vettigt att skriva längre. Vad är det med mig? Inte för att jag kanske haft så mycket vettigt att komma med tidigare, men jag har åtminstone kunnat skriva om något. Nu känns det helt blankt i hjärnan.

Kanske är det mitt undermedvetna som säger till mig att vila min arm? Armbågen är lite öm igen. Kan bero på att jag bråkade med en gurkburk häromdagen. Och jag gillar inte att ge mig. Och så har jag burit och lyft lite mycket kanske..? Fan ta mig, och fan ta alla inflammationer. Fan ta också burken med kolor som står på köksbordet och lockar mig till fördärv.

Nu ska jag ta och stänga ner här och läsa min bok och dricka en kopp te. Alla som bryr sig räcker upp en hand.


Mysfikar

Maken fyllde år i måndags men eftersom han hade möten då och kom hem sent blev det inget kalas eller firande, så idag gick jag iväg på fikan och köpte lite goda kakor på Steinbrenner. De har vi mumsat i oss nu!

Och nu är jag sugen på mer! Alternativt luta bak huvudet och sova en stund.

Nedräkningen till december och advent har börjat! Jag längtar som en tok efter att få plocka fram ljusstakar och stjärnor (ja jag vet att jag upprepar mig)

Undrar om jag orkar plocka fram dem redan nu och kolla om jag har lampor som funkar eller om jag måste köpa? Så lagom roligt att upptäcka det på lördag kväll när det är dags att tända dem (som jag brukar. Upptäcka att jag är utan lampor alltså)

Nu är det snart dags för middag, sen ska jag snart välta barnen i säng så att jag själv kan få gå och lägga mig och sova. Oherregudvadjagvillsova.

Våga vägra paraply!

Det gör jag idag. Dumt. Väldigt dumt.
Det ösregnar utanför mitt fönster just nu. Verkligen vräker ner.

Om en timme ska jag träffa äldsta dotterns nya fröken för första gången, utvecklingssamtal. Spännande. (Önskar bara att jag skulle komma dit och inte se ut som en dränkt katt)

Eh, blond eller?

Igår kväll skulle jag sänka volymen i telefonen, för personen jag pratade med skrek i örat på mig. Jag sänker och sänker och till slut tar det stopp, men personen pratar fortfarande lika högt!
Då inser jag att jag sänkt volymen på högtalarna till datorn.

Känns detta igen? Jodå, det har hänt förut. Och jag känner mig alltid lika smart.

Det var en blöt morgon

Fick springa till bussen idag, inget ovanligt med det och jag har inte ont av att springa, men det började regna. Först duggade det lite lite och jag blev lite lätt fuktad, men efter en stund vräkte duggregnet ner! Det var som att springa in i en dusch med miljoner små finmaskiga rännilar.

Inget paraply hade jag heller. Såklart inte.

Och mobilen låg kvar hemma på köksbordet. Såklart.

Väl framme på jobbet möttes jag av mail från maken, han är hemma med lilltjejen idag.

Nu har jag fått en kopp kaffe, mina byxor har börjat torka och jag ska sätta igång och jobba!

tisdag 24 november 2009

En timme kvar

Den här dagen har gått rätt fort ändå! Jag har liksom inte hängt med! Flera gånger har jag undrat vilken dag det är idag. Det har inte känts som tisdag, och jag undrade ett tag om det verkligen var måndag igår, men det har inte känts som någon dag alls idag (fast jag har önsketänkt att det skulle vara torsdag och snart fredag!)

Får se hur dagen blir


Lilltjejen grät i morse: Jag vill vara med dig och pappa idag!
Vad säger man? När man själv vill börja gråta och svara: Och jag vill vara med dig!


Sista novembertisdagen


För visst är det väl snart december? På lördag ska adventsljusstakar och stjärnor fram i fönstren och jäklar vad ljuset ska flöda! (Jag ska försöka tänka på miljön samtidigt, såklart) Så från lördag och söndag är det ny tideräkning som börjar!

Idag är det tisdag. Skön lugn morgon hemma (om man bortser från tjattret på radion, Ring P1, herregud vad folk har åsikter! Högljudda!) Och så jobbar jag till åtta. Det är mindre lugnt och skönt. Särskilt som min rumskompis jobbar dag idag. Då får jag sitta själv hela kvällen. Men det kunde vara värre. Jag kunde vara ensam varje tisdag...

(Nu avbröt Täppas samtalet. Hon tyckte nog inte som han och då får hon inte längre komma till tals. Snälla P1, om ni läser här; byt ut honom.)

Näe. Jag tror bestämt att jag tappat skrivförmågan. Orden vill liksom inte forma sig. Hur ska jag då kunna skriva en bok!?

(Får Täppas provision på antal framsläppta samtal? Han vinkar av dem innan de hunnit komma till punkt) (snart ringer jag och skäller ut honom)

Nähä hörrni. Nu har jag betydligt roligare saker för mig: Tvätt! Tjohoo! Kan knappt bärga mig!

måndag 23 november 2009

Måndagsmys


Hemma igen efter svinvaccinering på skolan av minsta tjejen. Det gick otroligt snabbt och smidigt - och nu är alla tre vaccinerade. Första dosen. Själv har jag huvudet långt nerkört i sanden. Va, svininfluensa? Vaccin? *känner inte till*

Det mörknar ute nu, och det regnar och blåser. Inte så upplyftande. Men jag är fortfarande lycklig efter helgen! Det känns nästan osannolikt att vi fick en så underbart vacker dag i lördags! Hade det varit novemberrusk hade vi nog inte promenerat lika mycket utan i stället spenderat (mycket) mer pengar på shopping. Det hade blivit en underbart trevlig helg ändå, men solen är ju ändå alltid solen! Och när den har lyst lite drygt tre timmar under hela november och sen plötsligt visar sig i hela sin prakt, ja då kan man inte bli annat än toklycklig!

Nu ska jag och barnen äta lite godis och mysa en stund! Det blev ju inget mys i helgen och det får vi ju ta igen nu! Ack ljuva regniga måndagkväll (när man sitter inomhus)

zzz måndag zzz

Finns inget att tillägga.

Jo, att jag ska få massage om en kvart - lovely!

Sen åker jag hem klockan två *zzzZZZzzz på bussen* - nej, inte hem utan till skolan.
Lilltjejen ska få spruta.
Sen hem! Och gud vad skönt! S k ö n t !

Maken jobbade hemifrån på förmiddagen, det firade han med att åka och handla! Gulle honom! Han ska få en present i kväll! Det är hans födelsedag idag.

söndag 22 november 2009

Hemma - trött och nöjd


Borta bra (och i detta fall: Jättebra!) men hemma bäst!

Tågresan hem gick bra, men internet var supersegt och jag var trött. Satt och läste i min bok tills jag kände att det var dags att blunda lite. Vips satt jag med huvudet hängandes tungt framåt och sov.

Vi fick middag när vi kom till mina föräldrar där barnen varit över helgen, skönt (för maken) att slippa laga.

Barnen sover och maken och jag slappar i varsin soffa. Vi äter godis.

Jag skulle behöva ta en dusch, men det lutar åt att jag går och lägger mig nu och duschar i morgon bitti istället.

Eh... det här inlägget verkar inte bli mer intressant och innehållsrikt än så här, så jag bör nog ge mig. Och komma igen med förnyad styrka i morgon.

I morgon ja. Det blir ingen poweryoga för mig. Dels är jag för trött känner jag och dels ska lilltjejen få influensasprutan och då måste jag vara med. Hej jätteminus på flexen.

Nu kika färdigt på Aktuellt och sen s o v a !!!

lördag 21 november 2009

Mellanlandning


Hemma och byter om innan restaurangbesök!

Vi har promenerat massor idag! Efter en lång och mysig frukost gav vi oss ut på promenad i Stockholm. Någonstans kring 1,5 - 2 mil! Från Vasastan, ner till City, via bla Hötorget och NK; förbi Rosenbad, in i Gamla stan där vi tog dagens första fika! Sen Slussen, upp för alla trätrapporna till Katarinahissen - beundrade utsikten. Verkligen beundrade! Vilken vacker huvudstad vi har! Jag förstår att alla stockholmare är stolta över sin stad!

Vi promenerade runt bland kvarteren kring Mosebacke Torg. Vilka hus! De små söta träkåkarna är ju helt bedårande! Sen färjan över till Djurgården, Rosendals trädgårdar (kan det ha hetat så), Strandvägen, Östermalm, fika igen på Sturekatten, Sturegallerian (där jag köpte ett halsband), Biblioteksgatan och så väskavdelningen på NK. Sen promenera "hem" till Vasastan igen.

Nu, en dusch och ett blogginlägg senare, är det dags att byta om, bättra på ansiktet och så iväg till restaurangen!

Underbart med så mycket promenad, blå himmel och sol! Ett glas vin på detta och mitt ansikte kommer blossa som efter en kall skidtur i fjällen!

fredag 20 november 2009

Snart framme!


Herregud, vi är i Södertälje alldeles strax! Hjälp! Snart dags att samla ihop mig och mina grejer. Nu blev jag nervös igen! Jag som precis börjat dricka kaffe och dajm.

Om ca 45 minuter har jag hittat dit jag ska och har precis träffat Singelmamman! I verkligheten! Gud vad spännande! Jag är lite nervös tror jag!

Jag har fått vägbeskrivning och jag har pluggat kartan! Det ska nog gå bra! Wow! Snart är jag i Stockholm! Det är sjuåringen i mig som talar!

Nu är det mulet


Säg den glädje som varar. Men jag är glad ändå! Jag har ätit köttbullar, mos, gräddsås och lingonsylt till lunch. Och en Cola till det. Maken har ätit en pastasallad och en (halv-)flaska vin.
Mätt och belåten alltså!

Nu sitter vi med varsin bärbar Mac i knät och leker. Jag med min blogg och han med något strategispel.

Nu ska jag studera stockholmskartan! Och om en kvart ska vi fika! Man kan ha det sämre!

På väg!


Jag är på väg!

Och solen skiner! Vågar man hoppas på att den gör det ett tag? Typ hela helgen? Tveksamt, va? Jag får passa på att njuta av den så länge den visar sig!

Internet ombord på tåget! Lite långsammare än hemma, men jag har gott om tid! Jag ska passa på att vila lite. Jag sov dåligt i natt och idag har jag varit lite hispig! Som vore jag 7 år och skulle utanför stadens murar för första gången, och inte 37 och med flera (olika typer av) resor och annat i bagaget. Jag orkar inte ens låssas vara världsvan och belevad, jag är helt till mig!
"vilka sköna säten" (de är sköna, och det är gott om plats!)
"oh, vi rullar!"
"oj, titta där!"
"och oj, titta där!"
Coola paret framför kommer snart be mig hålla tyst.
Men allt blir ju så fint ute när solen äntligen skiner! Alla fälten, de nakna träden, de söta fåren i hagen. Alla vackra hus!

Nu är det bara mat som saknas. Dags för lunch. Frågan är bara om jag klarar av att gå. Det gungar och vinglar lite. Ibland lutar hela tåget. Läskigt. Men jag har ju jättebra balanssinne så det blir en baggis. Kan passa på att stå på ett ben också när jag ändå håller på. Hm...

Men jag säger som Nilla: Det som inte dödar blir ett bra blogginlägg.
(och nu håller jag på att kissa ner mig, jag måste resa mig)

Spindlar betyder tur, va?

Tur, lycka och välgång tror jag det betyder. Om det inte gör det undrar jag:

Varför i helvete sitter det en spindel utanför mitt fönster just nu?

Jag kan ju inte låta bli att titta dit heller. Blicken liksom dras dit av sig själv, som metall till magnet. Som bin till blommor. Som vinglaset till munnen. (Poesi är så inte min grej)

torsdag 19 november 2009

Problemet löst!


Systra mi var över med en större och snyggare kabinväska! (Klart man inte kan ha en fulväska när man ska åka fint!)

Nu åter till det jobbiga. Packa.

Väskproblem


Resväskan är för liten. Eller resväska? Kabinväska. Modell mini. Så dumt. Nu blir jag kanske tvungen att ha kjol i morgon, för stövlarna är nästan för stora för väskan. Och då får jag ha dem på mig, och de funkar inte med mina svarta byxor.

Men har jag tur hittar syrran sin kabinväska, modell lite större än min - perfekt! Då kan jag få ner allt och lite till i den! Hoppas jag!

Nu är jag hungrig och väldigt resfebrig. Måste äta.

Undrar om jag kommer glömma bort gratängen som står i ugnen...? Jag ställde den där för att den inte skulle lukta i köket. Risk finns att jag kommer glömma bort den. Minimal risk *host*

Packar, packar inte


Fyförbövelen vad tråkigt det är att packa, det går liksom inte!

Men jag har kommit på en smart grej; om jag råkar glömma saker som jag måste ha, då blir jag tvungen att shoppa det i Stockholm! "Tvungen" liksom! Och shoppa kan ibland vara kul! Shoppa kan också vara jävligt jobbigt.


Packar och skäller på barn


Kul torsdagkväll jag har. Jag hatar att packa och hatar att skälla på barnen. Fy fan.
Var är min butler? Han får ta och packa min väska nu och samtidigt bestämma vad jag ska ha för kläder med mig. Och skor. Och väskor.
Jag vill bara gå och lägga mig och sova.

Förlusta mig på NK

Jag ska passa på att okynnesfönstershoppa på NK idag när plånboken ligger hemma! Riktigt dyra saker ska jag gå och titta på och klämma på och känna på. Och känna hur mycket pengar jag sparar (eller tjänar!) på att inte köpa!

Gud vad tråkigt, men jag behöver miljöombyte för jag dör av sömnighet snart.

Antishopping

Gissa om det här dumhuvudet (jag alltså) gick i från plånboken hemma i morse eller ej?

Det skulle köpas presenter idag. Och en macka till förmiddagsfikan hade varit nödvändig. Som tur var har jag välvilliga kollegor som jag kan låna av.

Mindre hungrig nu, men inte mindre sur på mig själv.

Snart fredag!!! Tjoho!

Igår morse när klockan ringde fattade jag ingenting, jag fick för mig att jag skulle vara ledig. ??
Idag däremot har det känts, och känns, som onsdag! Men det är det inte för det är redan torsdag, tjoho!

I morgon är det halvdag för mig, knapp halvdag - helgen kommer tidigt! 11,42 går tåget om jag inte minns helt fel (får inte glömma biljetten i morgon, får inte glömma biljetten i morgon, får verkligen inte glömma!!!

Shiiiiiit vad det ska bli härligt att komma iväg! Få komma hemifrån ett par dagar, få sakna barnen, slippa alla måsten som är hemma, få komma till huvudstaden, umgås med trevliga svågern och svägerskan (och maken, han är också trevlig), strosa i Gamla Stan, shoppa sig lite lycklig!

Och himla spännande det ska bli att träffa Singelmamman!

onsdag 18 november 2009

Något bättre idag


Den här dagen har känts något bättre än tidigare dagar den här veckan. Den här pissveckan. Moget uttryckt...

Jag har huvudvärk nu. Som jag tror kommer av stress och spänningar. Härligt härligt. Och jag ska nu ge mig ut och springa - i skitvädret. Men det ska bli skönt. Men elljusspåret blir det nog inte, idag blir det asfalt, tyvärr, men jag vill vara i området. Tror jag. Man vet aldrig, jag kan ändra mig.

Hur som helst. Linserna är i (de har jag bara när jag tränar, men vilket lyft! Slippa glasögon när det regnar!) och jag har halvt om halvt bytt om. Bara resten kvar och sen ut!

Senare, eller direkt efter att jag duschat och bytt om, ska vi iväg på släktkalas. Jag hoppas värken försvinner så jag kan följa med.

Är det onsdag idag?

Idag är en lite bättre dag än igår och i måndags. Men bara lite.
Sonen fick gå med leriga byxor efter att ha drattat omkull på samma ställe där jag nästan vurpade i måndags.

Halva baken var mörkbrun av blöt lera. Och som den otroligt pedagogiska mamma jag är säger jag "klantigt" och stressar vidare.

Jag lär inte få medalj för Bästa Mamman idag. Men jag ska pussa lite extra på sonen i eftermiddag...

tisdag 17 november 2009

Blablablaj


Jag har ingenting att skriva om.
Men skriv inte då!
Men jag vill skriva.
Skriv något då!
Men jag vet inte vad!
Hitta på något!
Kan inte.

Ungefär så låter det i mitt huvud just nu.
Intressant så det förslår, jag vet.
Nu kommer mina sponsorer stå i kö för att få betala mig!

Vad gör man inte?


Mysig frukost i stearinljusens sken. Kokt ägg, kaffe och rostat bröd. Ljusen lyser verkligen upp, så mörkt är det idag. Måtte december komma snart, med sina ljusstakar och stjärnor i fönstren. I år ska jag köpa hem massor med värmeljus och vanliga stearinljus, för här ska bli juleljust!

Halva november har gått. Tur det. Hade det fortfarande varit början av månaden nu hade jag nog gått under tror jag...

Jag är så glad att maken och jag ska till Stockholm på fredag! Det ska bli så skönt. Så himla skööönt! Och trevligt och roligt! Jag har inte varit i Stockholm på .... hur många år som helst! Förmodligen inte sen innan jag träffade min man för 14 år sen. Tror jag.

Kanske var skolresan till Riksdagens öppnande på gymnasiet sista gången?

Jag har befunnit mig utanför Stockholm och tävlat en del, men inte varit inne i själva staden. Åh, det ska bli så kul! Stockholm är så vackert. Gamla Stan är ju så himla mysigt och ... de andra ställena! Min självklara plats är ju såklart Stureplan på fredag och lördag natt, tillsammans med alla andra unga hippa snygga. Men det har ni ju redan listat ut! Äh, jag skojar bara! (Bäst att tillägga eller?!)

Skönast av allt, att bara få vara! Få sakna barnen lite, och längta ihjäl mig efter dem på söndagen!

Nähä, dags för påtår och sen spackel i ansiktet. Hoppas det hjälper idag. Kaffe och smink.

Lite bättre nu!


Det känns lite bättre efter att ha fått ur mig lite gnäll! Jag hade inte tänkt ta ut mitt dåliga humör på mina stackars jobbarkompisar (fast tänk vad skönt om man kunde göra så, låta någon annan få mitt dåliga humör och så kunde jag bli glad i stället!)

Usch... jag är trött idag. Och grinig. Jag skulle önska att solen kunde komma fram och lysa på oss någon dag snart. Det känns som att det är nödvändigt. Istället så kryper dimman tätare inpå och det mörknar redan klockan halv nio på morgonen.... fy fan.

*avgrundsvrål* och varning för svordomar


Nu kan det inte bli gråare och tråkigare ute. Det är så dimmigt idag så det är på gränsen till att färgerna upphör och världen blir svartvit.

Jag har huvudvärk idag igen och känner mig ur gängorna, ur kängorna och jävligt irriterad. Och klockan är tjugo över åtta! Och jag är fan så sprudlande positiv och glad och uppåt. Vad härligt, vad roligt och vad trevligt för mina kolleger. När jag ska ta ut mitt dåliga humör på dem. För inte fan tror ni väl att jag tänker hålla det för mig själv? Varför ska bara jag ha en jävlig dag för? Näh! Här ska delas med sig. Jag ska fan dela med mig så jävla mycket att jag till slut är den enda glada på hela företaget! Och då ska jag skälla på mina jobbarkompisar som blivit sura, trötta, irriterade och gråtfärdiga och säga åt dem att rycka upp sig och inte vara så jävla tråkiga och sura!!!

måndag 16 november 2009

Jag har köpt en bok


Inget anmärkningsvärt i det kanske. Men det är den första bok någonsin jag köper som är skriven av en nobelpristagare. Japp. Pinsamt men sant; jag har aldrig läst en bok skriven av någon som fått Nobelpriset.

Det blev Herta Müllers Hjärtdjur. Jag har ingen aning om den är bra eller inte, men jag kände att jag måste och vill förkovra mig lite. Risk finns att jag slänger bort boken om den inte ger mig något, och köper de jag ännu inte läst av Karin Alvtegen.

Nu tar jag min huvudvärk och går och lägger mig.

Värsta vurpan, nästan...

Sprang till bussen i morse. Verkligen toksprang, med öppen kappa och öppen väska - hade inte hunnit knäppa och stänga, och med vantarna i ena handen. Jag var sen, såklart. Som vanligt.

Vi har en skog att springa igenom på väg till bussen, om jag inte ska ta en annan busshållplats, men då behöver jag vara ute i lite godare tid, och det är jag sällan. Aldrig.

I den här skogen sluttar det nerför i några grader (här önskar jag att jag kunde beskriva lutningen men det kan jag inte) och idag var det inte bara mörkt utan även halt. Väldigt halt. Lerigt alltså. Och jag slant. Herregud vad jag slant, högerbenet for upp i säkert 100 graders vinkel och jag var sååå nära att falla baklänges!

Men något, tackochlov, gjorde att jag inte föll! Jag hade varit sådär snygg och ren om jag hade fallit. Dessutom hade min armbåge fått sig en för kraftig smäll om jag hade varit tvungen att ta emot med händerna.

Ibland har man tur. Tack ödet eller vad det nu kan ha varit som var på min sida!

Om jag hann till bussen? Jajamen. Jag hade till och med normal andhämtning när jag steg på den. Cool var ordet!

söndag 15 november 2009

Jaha?


Så var helgen slut. Och min sjukstugevecka också. Skönt.

Skönt först och främst för att barnen är friska igen! Måtte det hålla i sig till nästa höst eller så. Och skönt också att få komma tillbaka till jobbet och få göra lite nytta igen. Även om jag älskar att vara hemma, så har jag ändå ett jobb att sköta och jag vill, tro det eller ej, gärna göra ett bra jobb!

På fredag åker maken och jag till Stockholm!!! Längtar!!!



Fotbollsmamma


Sista matchen, träningsmatch (tror jag..?) och jag tänkte att ja, jag ska följa med! Jag tror att jag har varit med och sett en enda match som min son varit med i.

De åkte på stryk, sonen stod i mål i första matchen och var väl inte jättenöjd. Men så spelade han med killar som är ett år äldre och de mötte killar som var ett år äldre och som spelat både mer och längre.

Det var roligt! De är betydligt duktigare nu än när de började! Då, när alla killar sprang i klunga mot bollen... passningsspel? Positioner? Vad var det? Och killar som tröttnade på spelet efter en stund och började prata med varandra eller bara lattjade omkring på planen. Nu var det passningsspel och varje spelare på sin plats (nja) och ja, bättre spel helt enkelt!

Jag hade kameran med mig och tog en massa bilder. Och så har jag fått frisk luft och dagsljus! Efter en vecka i total sjukstuga var det underbart att få komma ut!

Nu ska jag sätta mig och gå igenom lite bilder, har jag tänkt, men man vet aldrig. Allt kan komma emellan.

Hörde jag min bok ropa på mig?

Ännu en sovmorgon


Igår kväll sa jag till mig själv och maken att om jag vaknar tidigt i morgon ska jag gå ut och powerwalka (godisfrossaångesten talade). I morse vaknade jag klockan nio, det får anses vara inte tidigt, så jag började genast läsa min bok i stället. Saknad, av Karin Alvetegen. Och nu vill jag helst inte släppa boken!

Jag springer på toa stup i kvarten, för att få läsa lite i lugn och ro!


Snart frukost! Ja, vi är lite lata i det här hushållet idag!

lördag 14 november 2009

Bra kock där!


Worth waiting for! Helt klart! Åh, vad jag är glad att jag är gift med en som kan laga mat, en som gillar att laga mat och en som lyckas i köket! Oj! Det kan tolkas som att jag har tre män! Det har jag ju inte. Det kanske ni redan listat ut? Jag är inte lika smart. Eller kvicktänkt.

Dessutom börjar vinet, maten och träningen ge sig till känna. Mest vinet skulle jag tro. Satan i gatan vilket gott vin förresten! Resten från igår. I detta nu önskar jag att vi inte hade öppnat flaskan igår, det hade betytt mer vin i glaset idag. Men hey, vad gör man inte när vinsuget sätter in en fredagkväll. Inte fasen tänker man att man ska spara det till lördagkvällen.


Hej lördagkväll!


Jag var ute och sprang en sväng förut, mötte två älgar i skogen och som tur var satte de av åt motsatt håll - ifrån mig! Ståtliga djur alltså! Det kändes lite halvjobbigt och halvtrist att springa idag, men nu efteråt känns det helt underbart! Helt helt underbart! Jag känner mig såå nöjd med med mig själv!

Nu kommer mat och vin att smaka extra gott! Och herregud vad jag är hungrig, varför tar kocken så god tid på sig? Hur svårt kan det vara att fixa till lite god mat?! Va? Baaah! Jag kanske ska ta över och fixa matlagningen? Jag är ju så bra i köket menar jag...


Rastlös


Efter att inte ha gjort någon nytta alls den senaste veckan känner jag nu att jag måste göra något. Aktivera mig. Frigöra lite överskottsenergi. Få lite nytta gjord. Lite jobbigt är det då att precis ha avslutat frukost (ja, nästan i alla fall) och precis fått i mig elvakaffet. Något försenat, vilket känns i huvudet. Men snart är dimmorna borta! Snart känner jag mig pigg igen (förhoppningsvis).

Vill bara tala om (fast jag använder onödigt många ord för att komma dit...) att jag snart ska ut och springa en liten sväng. I regnvädret. Det är i och för sig uppehåll nu men jag kan nästan slå vad om att det kommer börja regna lagom tills jag kliver utanför dörren.

Åh, jag längtar redan tills jag är tillbaka hemma igen och är trött, nöjd och lycklig!

fredag 13 november 2009

Kvällen är räddad!



Som tur var var maken också vinsugen när han kom hem.
Så han öppnade flaskan och vi har avnjutit ett glas.
Resten tar vi i morgon med något gott till.

Riktigt gott vin!

Och nu?


Jag blev sittandes här igen och tänker för mig själv: "Och nu då?" Energin kom liksom av sig. Efter att ha vikt hur mycket tvätt som helst och ändå inte tömt strykbrädan eller den vita bänken så tröttnade jag.

Golvet i köket är fortfarande inte avtorkat, vilket jag måste göra ganska snart.

Systemet tror jag att jag struntar i. Orkar bara inte åka två mil för att handla vin. Så viktigt är det inte. Eller jo, det är det nästan.

Golvet måste tvättas. Jag måste handla. (Här skulle jag kunna skriva att jag struntar i det och tar vad vi har hemma... men det vet vi alla att det brukar inte bli så mycket, eller lyckat. Alltså: Jag måste handla. TYVÄRR.)

Snälla barn idag


Nu kom storasyster hem, till lillskruttans stora glädje! Hon hade stannat kvar på lillebrors fritids och tittat när de uppträdde där! Javisst ja, nu kom jag ihåg, de skulle ju ha uppträdande idag och sonen skulle spela elgitarr och kanske sjunga lite.

Det är dags (och har varit det länge, men jag har dragit på det...) för lunch. Och jag har tittat i kyl och frys och inget hittat. Då kommer lilltjejen till undsättning: "Men mamma, det går bra med nudelsoppa idag igen" Puss på henne!

Igår blev det nudelsoppa till allas stora glädje - jag tycker det är ganska gott och så är det enkelt att göra! Inte ens jag kan misslyckas med nudlar!

Men två dagar i rad? Njae. Men vad gör man inte för att hålla det enkelt? Kanske kan vi unna oss något godare i kväll? Sibylla eller pizza? Man måste gynna de lokala företagarna emellanåt.

Undrar vad räkorna kostar idag? Jag är grymt sugen på fiskbilens supergoda aioli. Och till den funkar det jättebra med färska räkor. Men det har väl blåst flera dagar i sträck? Då brukar räkorna bli dyra. Men pizza funkar. Undrar om jag skulle försöka mig på att göra en själv? Alltså baka pizza själv. Fast det är betydligt lättare att misslyckas med.


Tillägg:
Det blev blodpudding med lingonsylt.
Himla intressant information, va?!


Det snöar! Och så är det fredag!



























Det blåser och snöar ute (syns lite på nedre bilden, mot det mörka) och inne sitter jag med en kopp kaffe och en dajm. Man kan ha det sämre.

Lilltjejen är på väg för att möta storasyster och tvillingbror. Hon är definitivt frisk igen och tackgodegud för det! Och käregodegud gör så att vi är friska ett tag framöver nu!
Kanske behöver jag åka till Mölnlycke för att köpa vin, men eftersom det snöar så ligger temperaturen runt noll och vi har inga vinterdäck på ännu. Kunde vara skönt att slippa hoppa ur mysbyxorna, måla på ett ansikte och ge sig ut bland folk idag. Men vad gör man inte för att få sig ett glas vin i kväll.

Vi får i värsta fall (låter det som vi är smått alkoholiserade eller?) ta flaskan jag gav till maken på Fars Dag. Men det är lite i dyraste laget att somna till en fredagkväll. Men i värsta fall får vi göra så.

Oj, nu kom lilltjejen hem. Utan syskon. Och hon är sur som ättika.

Idag känns som en bra dag


Det känns bra idag! Undrar om det är det faktum att det är fredag idag som gör det eller är det för att barnen verkar vara friska igen? Peppar peppar! En kombination kanske? En lyckad kombination.

Det är ju något speciellt med fredagar ändå, jag kan inte sticka under stol med att jag gärna hade varit på jobbet idag och kanske lekt lite mellan varven! För det är väl inte bara jag som känner igen mig i det Nilla skriver?

I stället är jag hemma med en feberfri unge som är halvt om halvt uttråkad. Eller varför vill man annars videochatta med sin mamma?

Jag har tvättat en maskin som nu är klar och upphängd och jag har tänkt ge på mig på att tvätta av köksgolvet som inte fått sig en ordentlig omgång på länge och som nu är rejält klibbigt på vissa ställen! Jag har inte orkat få bort alla marmelad- och nu även smörgåsgurksspadsfläckar som jag går och trampar i och blir sååå irriterad varje gång mitt steg ofrivilligt stannar upp, mitt i ett klibb.

Nähä. En kopp java kanske?

Ingen rädder för tjuven här!


I morse när jag skulle säga hejdå till de två som skulle till skolan upptäckte jag att dörren var olåst! Och ingen av de två hade låst upp den!

Vi har sovit med olåst ytterdörr i natt!

Jag glömde kolla dörren i går kväll innan jag gick och la mig! Och jag som alltid alltid alltid känner så att den är låst innan jag går och lägger mig, ibland ett par gånger, trots att jag vet att jag redan känt och konstaterat att den är låst.

torsdag 12 november 2009

Jag har "jobbat" lite också


Eller åtminstone tyckt till! Om någon vill läsa min lilla... ja, vad kallas det? Knappast krönika? Inte kåseri heller väl? Inlägg antar jag. Mitt inlägg om kvällens avsnitt av Lyxfällan.


Shit vad jag hoppas att jag någon gång får lov att tipsa er om en krönika eller kåseri som jag skrivit!

Lite torsdagslyx


Sonen fixade sig en kvällsmacka själv! Jag fick tvätta golvet efter att han råkat spilla ut smörgåsgurksspad. Och råkat glömma bort att berätta för mig. Kanske trodde han att jag inte skulle märka när foten klibbade fast i golvet.

Lillsnosan ville inte ha kvällsmat utan ville lägga sig tjugo över sju! Sonen la sig en stund senare i makens säng.

Och eftersom stortjejen är på scouterna fick jag en lugn stund för mig själv. Den spenderade jag i soffan, under gosefilten, med en bok i ena handen och chips och dip i den andra! Gud så skönt att ligga i soffan och svulla. Och när jag tröttnade på chips och dip gick jag och öppnade påsen med Turkisk Peppar. Jag är bara ett par godisar från sår i gommen.

Nu sitter jag och väntar på att min stora tjej ska komma hem, de skulle hålla på lite längre än vanligt ikväll. Jag vill rusa ut och möta henne, men jag vill inte lämna huset. Jag slits mellan känslan att hon är kidnappad och förnuftet att hon är på väg hem. Hon borde komma vilken minut som helst. Och hon kan lika gärna stå och säga hejdå till kompisarna en minut för länge...

Hemma sitter en lite lätt orolig mamma och väntar.

Och så var det dags för lunch igen


Fan. Det tar aldrig slut. Varje dag måste det fixas mat. Det är inte roligt. Det blir inte gott. Fan.


Wow! Ett inlägg att vara stolt över ...

OBS! Ironi.


Hon har ringt igen!


Kvinnan från igår. Eller om det var en ny kvinna som ringde idag, hon bröt inte lika mycket som igår. Hon kunde till och med uttala makens namn!

Jag uppgav mobilnummret (igen) - utan diskussion den här gången. Idag var jag ingen svartsjuk och misstänksam fru! Det var jag inte igår heller, då var jag bara jävligt nyfiken! Det är jag idag också. Men maken har stängt av telefonen... Han brukar aldrig stänga av sin telefon...? Behöver jag bli orolig nu?


Två awards


















Jag har fått en award av Ulrika och en av Kommandoran! Tack snälla ni! Nu har jag något att sysselsätta mig med en stund! Jag ska nämligen berätta tio saker om mig själv. Usch vad svårt. Vad vill jag att folk ska få veta?

1. Det värsta jag vet förutom dödliga sjukdomar så är det spindlar och magsjuka (ni som hängt med de senaste dagarna förstår nu att jag HATAR magsjuka - jag är livrädd helt enkelt, världen går under...)

2. Jag har på allvar trott att jag kunnat skynda mig ikapp tiden och på så vis kunnat tjäna tid och liksom sätta in på ett tidskonto. Nu vet jag bättre. Men det har kostat på. Och jag jobbar fortfarande på det.

3. Jag har varit i slagsmål så skjortknapparna rykt all världens väg (både bildligt och bokstavligt), blivit utslängd och portad från en nattklubb i Richmond, utanför London.

4. Jag har varit vilse i Leningrad, mitt i natten, tillsammans med en annan svensk tjej (vi var 17 och 18 år). Har nog aldrig varit så fullkomligt livrädd som jag var just då.

5. Jag har suttit på en dubbeldäckare i London och pumpat brösten. (Jag hade fått tvillingar tre månader tidigare och ammade fortfarande dem, och när jag åkte till London på semester var jag tvungen att pumpa ur brösten varje dag) Och nej! Det var inga andra som satt där just då! Förutom min syster som satt och höll koll...

6. Jag hatar att köpa underkläder, till min mans stora bedrövelse. Och ja, jag äger nästan bara urtvättade och till och med trasiga underkläder.

7. Jag köper nästan enbart märkes- eller designerväskor, allt annat går fet-bort. Otroligt ytligt. Och på tok för dyrt. Men väskor är livet! Väskor och skor! Och fika! Och vin! Enough now!

8. Jag har ett konstigt förhållande till skor. Jag sliter aldrig ut några. (Är det skitväder tar jag fulskor på mig). Och jag ser alltid till att ha minst två par av varje sort - inte nödvändigtvis lika dana dock. Och jag hatar att bli blöt om fötterna.

9. Jag orsakade mindre kaos vid säkerhetskontrollen på Heathrow (samma resa som punkt 5) när jag fick för mig att ta slut på bilderna i kameran och börjar fotografera på flygplatsen. Det fick man inte göra!

10. Jag drömmer om att livnära mig på att skriva! Min man tycker jag ska sätta igång och skriva, i alla fall ge det ett försök! Men jag bara drömmer. Ungefär som jag drömmer om att vinna 25000:- i 25 år på Triss, men jag köper inga lotter...


Jag i min tur skickar denna vidare till Singelmamman, Trollpackan och MissC.


Uppdatering:
Ulrika var snäll nog att påpeka att jag skulle skriva 20 saker, eftersom jag fått två awarder. Så okej då.

11. Jag älskar hösten! (Fast tycker nog att mörkret är lite jobbigt nu i november, helst när alla sjukdomar härjar) Och vintern om det är snö!

12. Jag älskar att åka längdskidor. Helst i norska fjällen. Norge är nog för övrigt det vackraste landet i världen.

13. Jag skrattar ihjäl mig åt felsägningar och åt folk som snubblar och ramlar! (I love YouTube! Kan titta hur många gånger som helst - verkar aldrig tröttna!) Tur att jag är lättroad!

14. Jag älskar att fika, hatar att handla och hatar att laga mat (fast jag jobbar på det)

15. Jag älskar att gå i mysbyxor, helst med resår i midjan och jag hatar trånga linningar.

16. Jag råkade dansa in i en scen en gång och rev en microfonställning och brakade rakt in i ett trumset. Osmidigt var bara förnamnet. Liksom det lilla oväsen det förde med sig. Länge sen = preskriberat!

17. Jag är närsynt och när jag förlägger mina glasögon blir det jobbigt.

18. Jag har hållt på med friidrott när jag var yngre, tävlade mot Erica Johansson - hon var alltid bättre än jag. Gång var jag överlägset bäst på! Men jag vägrade gå så där fult...

19: Jag har orienterat större delen av min ungdom, åkt skidor och skidorientering. Var väl hyfsat duktig när det begav sig. Var med och vann Ungdomens 10-mila 1989! Vi vann en resa till Tjeckoslovakien (som det hette då). Fantastiskt kul!

20. Jag har fått en autograf genom åren, från Leif "Loket" Olsson.

Dagen har börjat bra


Stortjejen och sonen har gått iväg till skolan. Sonens temp på låg ... (fan att jag glömmer så fort) 36,nånting. Lite hostig. Har jag skrivit om detta idag redan? Känns igen. Men jag kan blanda ihop det med mail jag har skickat.

Lillsnosis låg kvar i sängen till tjugo i nio. Nu har vi ätit frukost och tittat på småfåglar utanför fönstret.
"Det var skönt att äta!" utbrast lilltjejen med lättnad i rösten! Hjärtat! Tror jag det, har man inte ätit sen lunch dagen innan, då är man jääähääättehungrig!

Jag sitter i soffan med en kopp gott kaffe och bakom mig surrar diskmaskinen lite hemtrevligt. Det är väldigt skönt att vara hemma! Helst när jag vet att det bara är tillfälligt. Jag hade nog inte klarat att ha ett Anna Anka-liv. Jag måste ha något att göra. (Därmed inte sagt att jag inte vill jobba med något hemma! Så om någon är villig att betala mig för att blogga, skriva en bok eller vad som helst så säg bara till! Och med vad som helst menar jag i skrivväg! Inget snusk!)

Sovit gott


Jag vaknade när maken tappade sin telefon i golvet någon gång strax efter halv 5. Sen låg jag vaken en stund och kunde inte somna om (frustrerande!) men när jag väl somnade sov jag fantastiskt gott och när klockan ringde blev jag nästan sur! Jag ville bara fortsätta sova!

I natt har jag drömt om fastigheter som skulle renoveras. De hade knackat loss allt invändigt, grund, väggar och takbjälkar, och enbart fasaderna stod kvar... De såg ut att rasa vilken stund som helst.

Är det mitt liv jag sett i drömmen, tro? Näe, det tror jag inte ...

onsdag 11 november 2009

Nu känns det bättre


Barnen sover. Det verkar lugnt, men jag vill för säkerhets skull lägga till *peppar peppar* ...

Jag börjar flyta upp mot ytan igen. Måtte jag få hålla mig där. Guppande på ytan. Med näsan ovanför.

Nu mumsar jag Pringles och Guacamoledip. Beacause jag tycker att I'm worth it!


Uppdatering:

Hon har varit nere och druckit lite vatten, febern har gått ner och det kändes bra i magen.
Min magkänsla är också mycket bättre! Det finns hopp om en god natt! Skööönt!

Nu kryper jag ner i sängen med Dennis Lehane, En drink före kriget. Maken är lite sur att jag väljer Dennis före honom.
I morgon blir det en dag hemma, igen. Men det är ju så livet är just nu.

Nu är det jobbigt


Lilltjejen har klagat över illamående och faktiskt stått bredvid toastolen utifallatt...

Och jag står bredvid, håller om, tröstar och ber till alla högre makter i hela universum att det inte ska bli magsjuka!

Nu sover hon igen. Men jag är inte lugn. Hela mitt inre är som ett oväder, ett jobbigt oväder, jag är nervös, jag är orolig, jag känner mig nedstämd. Jag försöker tänka positivt; det är inte the end of the world. Inte ens om hon börjar kasta upp. Det finns betydligt värre saker att drabbas av! Men ändå. Det går liksom inte att vända mina katastroftankar. Mörkret omsluter mig. Jag mår dåligt. Jag befinner mig på botten av ett djupt mörkt hål. Och jag vet att jag kan sjunka ännu lägre.

Jag är ynklig. Jag tycker otroligt synd om mig själv. Mitt liv har lite grann gått på grund just nu och känslan av att jag snart går under har gripit tag i mig. Och jag skäms lite, för jag behöver inte oroa mig för mitt barns hälsa som många andra föräldrar behöver göra (illamående är ju knappast en allvarlig sjukdom). Men just nu är det en klen tröst att det finns värre saker...

I min lilla värld är det inte många saker som är värre än magsjuka. Och då har vi inte (ännu) drabbats av det (och förhoppningsvis gör vi det inte heller).

Just nu är det inte roligt att vara jag.

Vad gör min man..?


Telefonen ringde precis (och vi har tagit ett steg bakåt i utvecklingen och slängt ut den bärbara) och jag reste mig med en djup suck - jag hade precis parkerat mig bredvid det som finns kvar i chokladasken, med en kopp kaffe.

Jag svarar och en kvinna frågar efter Mistapafaba (hon pratar engelska förstår jag efter en eller två sekunder, med asiatisk brytning)
"Eh... eh...." (jag letar engelska ord) "he´s notathomeatthemoment!" (vill bli av med samtalet!)
"When will he be at home?"
"In half an hour" svarar jag och lägger för säkerhets skull till "in thirty minutes"
"Will he be home tomorrow?"
"Eh... no. He won´t. But in thirty minutes!" Ring då. Fatta!
"Can I get his cellnumber?"

Nä...

"Eh... who are you?" - det var inte menat som den svartsjuka fråga det kanske lät som, men jag känner min man, han kommer fråga vem det var som ringde! (Bara för att han alltid frågar ut folk - helst manliga - som ringer och frågar efter mig!)

Och nu orkar jag inte skriva mer engelska, men hon berättar att hon ringer från Singapore och hon blablabla - svårt att höra vad hon säger.

"Where did you get this number from?" Ännu en svartsjuk, misstänksam fråga. Men jag undrar inte för att jag är vare sig svartsjuk (bara misstänksam) för vi har hemligt nummer och det är alltid intressant att veta hur de fått reda på det!

"OH, we have a HUUUUUGE database" Med stolthet i rösten. Och fortsätter "blablabla ... successful business men" What?!! Vad i hela friden sysslar min man med?

Jag orkar inte tjafsa så jag ger henne hans mobilnr. Han sitter på bussen hem. Kul för honom att behöva prata engelska på en fullproppad buss!

Och det ska bli intressant när han kommer hem och berättar vad samtalet egentligen handlade om!

Faran över?


Lillsnosan har vaknat nu efter att ha sovit en stund. Hon säger att hon mår bättre! Magen är inte lika konstig som den var när hon kom hem. Jag har frågat hur många gånger som helst. Ställt både ledande och ickeledande frågor!

Kvar är jag med sprängande huvudvärk. Men lättad! Huvudvärk kan jag ta, men inte magsjuka!


Uppdatering:

Hon har 38,nånting (minns inte exakt vad, kanske ,5) och ligger nu i soffan. Jag blir alltså hemma i morgon också.

Nu blev det lite jobbigt


Livet.

Fritids ringde, som sagt, och jag rusar iväg för att möta dottern. Efter ett par hundra meter inser jag att jag borde ta bilen i stället (och en plastpåse utifallatt) och vänder om och rusar hem igen, tar bilen och kommer till fritids. Ingen dotter där. Åker tillbaka och letar på småvägarna som finns i närheten, för att inse att jag har missat henne, hon har hunnit hem.

Typiskt mig. Hade jag fortsatt springa till skolan hade jag mött henne och följt henne hem. I stället fick hon gå ensam. Och jag fick skita ner luften med ännu fler avgaser.

Nu är hon hemma och ligger i sin säng. Blek, trött och "konstig i magen" och jag sitter som på nålar och hoppas och önskar och hoppas och önskar att det inte ska bli något mer.

Och är det inte typiskt? Influensavaccinering ska ske i morgon, sonen kommer med största sannolikhet att kunna gå i morgon och så blir kanske lilltjejen sjuk... Suck, pust och stön.

Ja, jag vet, det finns värre saker som kan hända, mycket värre... Men det är en klen tröst just nu.

Neeeeej!


Fritids ringde. Lilltjejen mår illa.

Ber till alla högre makter: Ingen magsjuka, snälla!


Glömt!


Jag har redan glömt mitt enda dagens måste! Kaffe! Hur kan man glömma?

Och dimmorna i huvudet gör sig påminda i form av dov huvudvärk.


Saker man skulle kunna göra


För att inte ställa för höga krav på mig själv och göra mig själv besviken när jag inte lever upp till kraven, kommer här en lista på saker man skulle kunna göra en dag som denna:

  • Äta frukost länge
  • Köra igång en maskin med tvätt
  • Vika ren tvätt
  • Gå igenom mina foton på datorerna
  • Gå igenom och sortera foton i fotolådan (stryk den punkten, gud vad tråkig)
  • Städa mina kökslådor (stryk den också)
  • Byta sängkläder
Inga måsten. Inga att göra-saker.

En sak som jag måste göra, men som jag inte sätter upp på listan, är att dricka kaffe! Åh, jag längtar redan. Kanske skulle jag börja med att servera sonen och mig lite frukost? Magen knorrar lite (mycket).

Kanske återkommer jag med ett inlägg till innan dagen är slut. (Ni som känner mig läser den raden med lite ironi!)

Det här med sjuka barn


Jodå, jag är hemma idag. Sonen låg och hostade halva natten och klagade ju på halsont i går kväll. I morse blev han jättesur för att han inte får gå till skolan. Halsen gör nämligen inte längre ont! Vad ska jag göra? Vad ska jag tro?

Hade det varit en vanlig vecka hade jag nog låtit honom gå till skolan idag, men i morgon ska de få influensavaccinet och jag vill gärna att han är med då. Bättre att han är hemma en extra dag och vilar upp sig. Fast jag känner mig superstressad - jag har hur mycket som helst att göra på jobbet eftersom jag varit borta en del nu...

Det är novembers fel. Skitmånad. Sjukmånad.

tisdag 10 november 2009

På väg mot de tusen


Kanske närmar jag mig tusen inlägg redan i morgon. Sonen är förmodligen feberfri, vad jag kunde känna, men klagar nu på halsont och hade svårt att somna. Och så hostar han. Torrhosta. Svininfluensa?

Och maken måste jobba i morgon. Han var i Malmö igår eftermiddag (fram och tillbaka lite snabbt så där) och hemma idag. Han kan i och för sig jobba en del hemifrån, men han måste också vara på plats på kontoret en del.

Jag önskar att jag kunde jobba hemifrån. Faktiskt! Lite ensamt kanske, men himmel så skönt! Ett litet tag i alla fall. Ett par dagar i veckan. Eller så kunde jag bli skribent eller en bestsellerförfattare eller en välbetald bloggare! Eller kaffe- och chokladsmakare. Eller vinsmakare (hej alkoholism).

Ok. Ska nog gå och lägga mig strax. Och fortsätta drömma.

(ingen rubrik verkar det som)


Ha! Efter förra inlägget, det om jag skulle välja bulle eller choklad, fick jag flera kommentarer som sa typ varför välja?

Och min första tanke var när jag läste det: Jamen hur dum är jag? Varför välja?!! (Mitt förra jag hade inte valt utan köpt bägge! Mitt förra jag hade inte kunnat tänka att välja bort något överhuvudtaget)

Min andra tanke, den lite mer eftertänksamma *hoppla* var: Fan vad jag är bra! Jag valde! Jag tog inte bägge (eller säger man båda?)

Min tredje tanke, den jättetråkiga var: Varför nöjde jag mig inte med mackorna? Nästa vecka blir det inget onyttigt bara för att det är tisdag och jag jobbar kväll.

Små i-landsbekymmer

.
Om en dryg halvtimme ska vi fika och jag ska unna mig något riktigt gott idag! Frågan är bara vad?!

Antingen choklad eller en god och kladdig bulle... Hm... choklad.... eller bulle...

Ack dessa stora livsval!
.

Vad gör jag här?

.
En kollega kom förbi precis och utbrast förvånat: "Vad gör du här?! När kom du? Jag såg dig inte på förmiddagsfikan."

Jag väljer att ta det som något positivt...?

I fortsättningen ska jag komma ihåg att avlägga rapport!

.

Inte bara Kalle i jul


Sätter nästan kaffet i halsen när jag läser att Anna Anka ska göra julprogram i tv.

V a r f ö r ??!

Enda fördelen med det är att vi slipper henne i Let´s Dance!

Men allvarligt? Vad har den människan att tillföra oss på jul..? Eller har jag missat något?

Men... men..?


Det blåser ute och regnet smattrar lite lätt mot rutorna. Ett typiskt sitta inne och mysa-väder! Ska man verkligen behöva åka till jobbet då?

Vardag igen...


Förra veckan jobbade jag (och här måste jag tänka efter) två dagar tror jag, sen blev lilltjejen febrig. Sen var det helg. Igår var sonen sjuk och jag var hemma. Rätt skönt, faktiskt. Det behövs en dags återhämtning lite då och då. Sonen är hemma idag också, men jag ska jobba och maken vara hemma.

Jag jobbar kväll. Det är skönt nu på morgonen och förmiddagen, mindre skönt är det halv fem när kontoret avfolkas och vi blir tre stackare kvar... Då vill man bara heeeeeem!

Nu frukost!

måndag 9 november 2009

Jag fick en kommentar


Herregud människa!!! Nu har Du gått omkring och varit trött sedan ...

Och ja... det bekräftar bara det jag misstänkt länge: Jag bara tjatar om att jag är trött hela tiden. Och vad värre är: Jag är verkligen trött hela tiden. Så lagom rolig. Så lagom roligt. Inte.

Så därför ska jag stänga ner datorn nu, stänga av tv:n och gå och lägga mig. Äta något litet lite snabbt först så att jag inte hungrar ihjäl som jag nästan gjorde igår kväll. Sen sova! Tills maken kommer hem från Malmö sent sent och kanske stör min sömn. Bara vetskapen om att kan kommer komma hem och kanske väcka mig gör att jag kommer ha svårt att somna. Eller kanske inte, nu när jag är så ... opigg!

Men jag hoppas att jag snart kommer vara lite piggare och mer positiv, och kunna leverera lite gladare och trevligare inlägg! Hoppas kan man ju alltid!

Jag är kanske lite trött och grinig


Kan bero på att jag är hungrig, och tro mig, idag ska jag äta innan jag går och lägger mig! Igår när jag lagt mig insåg jag att jag inte hade ätit på jääähääättelänge! Dumma mig! Men orkade jag gå upp för att äta? Nähää...

Jag har naturligtvis tittat på Ullared, och det är där rubriken kommer in i sammanhanget, men det var sådär idag tycker jag. Det lyfte aldrig. Inget att skriva om egentligen, men jag gjorde ett försök här! Läs gärna och kom gärna med tips, idéer eller kritik! Beundrarbrev och feta anbud mottages tacksamt!

Om någon råkar veta vilken låt som spelades när familjen Kjell och hans storshoppande fru samlades kring campingbordet så vill jag gärna veta vilken det är! Och det är inte Papaya Coconut jag tänker på.

Lite smånöjd minsann


Jag var ute en halvtimme och sprang och nej, det var inte roligt och inte skönt idag, men efteråt var det underbart! Jätteskönt och jag är såå nöjd med att jag bestämde mig, trots att jag inte kände för det!

Likt förbannat är jag fortfarande trött, men jag har lovat mig själv att komma i säng lite tidigare än vanligt idag. Jag måste nog försöka få lite mer nattsömn. Och äta lite mer frukt och grönsaker.

Det blev bandspaghetti och köttfärssås till middag idag och grönsallad till (kors i taket!). Och matlagningen gick utan några som helst problem! Att köttfärssåsen var färdig och kom från frysen och bara var att värma med lite grädde i spelar ingen som helst roll i sammanhanget! Dessutom blev det gott!

Lilltjejen har gått iväg till scouterna och de andra leker ganska stillsamt just nu (och bara för att jag skrev det där började de härja mer ostillsamt, så jag tar tillbaka det jag skrev innan.)

Sonen får nog vara hemma i morgon också, men då får maken vabba och jag gå till jobbet. Det är ju min kväll i morgon. Kanske skulle jag sätta igång och skriva den där boken någon gång ... Yeah right!!!

Nu ska jag röja i köket och sen sätta mig och glo på Ullared.

En liten tanke gnager och gror


Jag funderar på att ge mig ut och springa en liten sväng. Men jag drar mig för det, dels känner jag mig väldigt väldigt trött och dels var det så länge sen att jag är rädd att jag tappat allt flås sen sist. Fast mest av allt är jag lat. Och trött. Så där trött så att det känns ända längst in i märgen. En sådan där trötthet som man undrar om man någonsin kommer att bli av med.

Men jag tänker som så här, är det en förkylning som lurar i kroppen så hade den brutit ut för länge sedan. Och är det så att den fortfarande lurar och inte har brutit ut ännu så är det hög tid att den gör det nu!

För det tredje så känner jag ganska snart om det känns bra eller inte i kroppen och då är det väl för tusan bara att dra ner på tempot (vilket tempo?) och vända hem igen!


Fast något säger mig att jag kommer känna mig väldigt glad och nöjd efteråt! Och den känslan längtar jag något helt enormt efter!

Måste ha:














K a f f e !

Jag fick ett mail precis


hej!

vad är sannolikheten att ni är hungriga när vi är det? Vi äter pannkakor om trekvart, vill ni också ha?



Ny vecka, igen


Så var det måndag morgon igen, lite annorlunda den här måndagen mot de flesta andra, jag är nämligen hemma idag med febrig son.

Jag hade lite svårt att somna igår kväll, dels hade jag inte aktiverat mig mycket under dagen och dels insåg jag att jag var vrålhungrig! Vi hade bara fikat lite på kvällen och jag åt lite chips... Men ingen vettig kvällsmat! (Och inte orkade jag gå upp för att äta något heller!)

Idag är alltså ny dag och nya möjligheter! Och just möjligheterna ser jag i tvättstugan och i arbetsrummet. Återstår att se om jag gör något vettigt bara...!

söndag 8 november 2009

Piggare nu!


Jag har firat att jag skrivit 1000 inlägg, med Pringles och Santa Marias Guacamole Dip! Eller så var jag bara jävligt sugen på just chips och dip, men det låter väl lite glupskt?

Nu undrar jag var tröttheten jag kände vid femtiden i eftermiddags tog vägen. Då var jag så trött att jag nästan kände mig illamående och hade lätt kunnat somna om jag bara blinkat lite för länge.

Men, jag är inte dum, *intalar mig* jag ska gå och lägga mig strax; jag vet att jag behöver det. Och jag tror mig veta att jag går lite på övertid just nu (den sk andra andningen) och kanske lite på ren och skär vilja!? Kvällen är ju så skön att bara sitta och njuta..!

Men snart är det horisontalläge som gäller!

Utmärkt!



Jag har fått en utmärkelse av Ulrika Gabriel - tack snälla! Besök gärna hennes underbara inspirationsblogg!


Mitt uppdrag är att skriva 7 saker om mig som andra kan tänkas vilja veta och därefter nominera 7 andra bloggar.


1. Jag är löjligt rädd för spindlar! Även för sådana som är tillverkade av äggkartong och piprensare. IKEAs stora svarta gosedjursdito ska vi bara inte prata om. Jag har hoppat till av tomatkvistar, dammtussar och kvistmärken i furutak. För att bara nämna en bråkdel. I den tredje filmen i Sagan om Ringen skrek jag rakt ut i biosalongen när det gigantiska spindelmonstret uppenbarade sig. Ingen människa undgick mitt skrik. Hoppas att de som satt framför mig återfått sin normala hörsel.

2. Jag sprang vilse på en orienteringstävling för en massa år sedan och fick skjuts av en polisbil till mål.

3. Jag har fått en fullproppad buss att stanna vid vägkanten för att jag verkligen behövde springa av och kissa.

4. Jag har kört över en kille i skidliften en gång, han åkte liften före, ramlade av och blev liggandes. Jag skrattade så mycket att jag var helt lealös och kunde inte göra annat än åka över honom.

5. Jag och en kompis tog en springnota i dåvarande Tjeckoslovakien ... och fick otroligt dåligt samvete efteråt. Maten hade kostat ca tio kronor... Vi insåg att de hade nog behövt pengarna bättre än vad vi behövde spänningen.

6. Min syster och jag råkade (ja, råkade!) ta en springnota på en restaurang i Göteborg för ett antal år sen. Vi åt och drack och när vi var klara sa vi till varann att vi nog skulle åka hem och lägga oss... Vi reste oss helt sonika och lämnade lokalen! Utan en tanke på att vi skulle betala. Jag kom på det när jag satt på bussen hem!!! Det dröjde flera år innan jag vågade mig dit igen. Och nej, jag fick inte dåligt samvete den gången! Men jag gör aldrig om det heller!

7. När jag var liten ville jag bli kirurg och älskade att se på operationer på tv (minns att det visades vid några få tillfällen) idag drömmer jag om att skriva och jag dör nästan när jag ser blod och sår.


Och nu är tanken att jag ska välja ut sju stycken att ge denna utmärkelse vidare till, men jag klarar inte att välja ut bara sju. Jag skulle vilja ge den till alla i min lista, eller till alla som jag följer! Kanske återkommer jag med sju stycken som jag för tillfället är extra nyfiken på, men för nu får det vara. Om någon känner sig sugen på att dela med sig av sju "hemligheter" vore det jättekul, meddela mig i så fall så jag kan gå in och läsa!

Festat och cyklat färdigt


Himlar vad trevligt det har varit i kväll *tungat rätt i mun för att pricka tangenterna rätt* Förrätt i Tahult. Varmfätt här bakom, nedanför slänten (oj, kom på nu att på hemvägen därifrån genade vi genom någons trädgård) sen hem till oss och göra efterrätt. Med jättegott dessertvitn. Mumsfillibabba. Och rött till förrätt (ett Lindemans) och rött till varmrätt (också det ett Lindemans). Både jättegott och jättetrevligt. Det har jag inte varit med om för sista gången. CYkelfest, eller Dine Around - eller vad mer det kan kallas? Otroligt spännande att åka hem till folk man aldrgi träffat förut. Och vädigt trevligt.

Nu ska jag ta mitt ömmande huvud och gå och lägga det på kudden. Att jag ska sminka av mig kna ansiktet fetglömma! Här ska sovas!

lördag 7 november 2009

Mellanblogg


Shit vad trevligt det här var!

Sketatrevligt rent ut sagt"
1

Oj, tangenterna är omfylla l omflyttade!


The partypngla. : )

Sådärja, huset städat!


Om vi håller det städat nu behöver vi inte städa mer innan jul! Vad bra! Synd bara att det är så förbannat svårt att hålla det städat.

Om 55 minuter ska maken och jag cykla iväg. Och jag sitter i fulkläder med håret som en smutsig mössa. Eh, jag har nog bråttom nu tror jag.

Elvakaffefunderingar


Jag har en dov huvudvärk och jag kan inte riktigt avgöra om det är en begynnande sådan eller om det är samma som jag haft nu i flera dagar, som liksom legat där inne och grott lite i skymundan och bara anats lite grann.

Det vore ju väldigt typiskt om jag åkte på en förkylning igen, eller ännu värre, svininfluensan. Det allra värsta vore att bli sjuk den helgen vi ska till Stockholm. Det är två veckor kvar. Idag om två veckor befinner vi oss i Kungliga Hufvudstaden, maken och jag.

Vi ska åka tåg. X2000. Första klass! Första gången jag åker x2000. Måtte jag inte bli åksjuk. Måtte jag inte bli! Jag har tänkt ha något snyggt och välklätt på mig, kanske rent av min kostym? Varför då? Jag ska åka tåg till Stockholm. Jeans funkar väl? Ok. Kan ha mina jeans och en kritstrecksrandig kavaj. Men när ska jag använda min kostym då? Det får bli då. Då kan jag leka att jag är en slipad affärskvinna med gott om pengar, god smak, världsvana och grace. Och ett skarpt sinne för affärer och siffror förstås. Inte minst siffror! Det är så jag! *inte*

Och när jag sen sitter där i mitt säte och ser graceful och världsvan och smart ut (ja jag dagdrömmer en del) så kommer jag förbanna mig själv för att jag inte tog mina skönaste byxor med resår i midjan.

Hm. Får snart börja skriva packlista hör jag ju.

Sovmorgon?


Det är lördag morgon idag, jag släckte sent igår kväll för jag låg och läste, men ändå vaknar jag av mig själv halv sju och kan inte somna om!? Varför? Hur skönt hade det inte varit att få sova till nu, halv nio?! Det hade varit jätteskönt! Jag hade dessutom behövt två timmars extra skönhetssömn. (Hundra timmar snarare. Eller tusen. Eller tills mitt fula fula munsår har försvunnit.)

Nu har jag läst ut Skam, av Karin Alvtegen. Och nu längtar jag efter att få läsa fler böcker av henne. Herregud vad bra hon skriver!

Nähä, nu är det frukost som gäller. Jag är så hungrig att jag mår illa! Bäst att äta då!

fredag 6 november 2009

Ur barnamun (min sons)


Tidigare i kväll, i en reklampaus, som jag missade säger sonen hänfört:
"Mamma! Jag såg en tjej som hade så stora bröst! De var större än dina och Ulles, tillsammans!"

Han har inte sett mycket, ännu.

Fikar, lugnt och stilla


Jag försöker varva ner och ta det lugn. Försöker andas med magen, djupa lugna andetag. Hur kunde jag låta mig själv gå så här långt den här gången? Varför märkte jag inte att mitt tempo var löjligt uppskruvat? Nu, när jag inte har något tålamod alls, ingen ljudkänslighet (nej, det där blev nog fel... *tomibollen* jag är extremt ljudkänslig just nu alltså), jag pratar fort, jag går fort, jag gör flera saker på samma gång och allt gör jag fort. Fort och fel. *minns gårdagen med en rysning*

Nu är barnen och jag hemma och vi har fikat lite, barnen fikar fortfarande med pepparkakor och kristyr på tub, de är djupt koncentrerade tror jag - de är väldigt tysta, och jag har tänt stearinljus. Det är nästan lite julstämning hemma!

(Här var det tänkt att det skulle komma en bild, på mysköket, men det bidde ingen bra)

Shiiiit vad skönt med fredagkväll. Jag känner mig just nu ganska tillfreds och rätt så lugn. För alla medtrafikanter kan jag låta hälsa att jag är ganska lugn och sansad när jag kör, även om jag högst tillfälligtvis råkade förväxla blinkersen med vindrutetorkaren...

Inget vettigt inlägg


Ni behöver inte ens läsa det. Jag ska fika nu och ni kan komma tillbaka och läsa nästa inlägg. Eller förresten, det första stycket kan ni läsa, sen räcker det!

Innan jag fikar ska jag bara berätta att jag for iväg till kommunens Tätort för att handla på Apotek Röda Näsan. En flaska vin till ikväll och en flaska dessertvin till i morgon när vi ska ha gäster på efterrätt. Folk vi inte känner! Två par + maken och jag. Och nej, det är inte Swingers - det är Dine Around! Så himla häftigt!

Dotter och jag gick omkring inne i affären (hon är kärnfrisk ungen, vi skolkar idag visade det sig) och efter många om och men hade jag hittat vad jag ville ha och kände mig nöjd. Kommer till kassan och upptäcker att jag inte har min plånbok i handväskan! Och jag som höll i den precis innan jag lämnade hemmet och stoppade ner extrakortet - försäkerhetsskull! och som tur var skulle det visa sig på Hemköp.

Lite halvpanik eftersom jag var säker på att jag stoppade ner den i väskan. Eller säker och säker, så virrig som jag är nuförtiden kan jag lika gärna ha slängt den i soptunnan tillsammans med soppåsen. Eller lagt den precis var som helst.

Tillbaka med flaskorna på sina respektive platser, ut ur affären, snabbgång till bilen, in i bilen med unge och mig och se där! På passargerarsätet - fullt synligt för vilken tjuv som helst - ligger min plånbok! Hej shopping!

Ut ur bilen med unge och mig, tillbaka till Systemet, hämta flarrorna igen, denna gång gick det ju betydligt snabbare att bli klar! (Kändes coolt och världsvant att veta precis vad jag skulle ha! Eller alkisvarning?) Kassörskan tittade lite extra på mig. Kanske hon tyckte att jag såg bekant ut? *host*

Ja. Det var det. Sen in i lite andra affärer utan att hitta särskilt mycket. Lite småkrafs bara. Och så fredagsmys på Hemköp där jag fick köp medges ej. Men se det gjorde inte så mycket för jag hade det andra kortet med mig, räddad!

Tydligen kunde kassören läsa mina tankar. Att han tog långlånglång tid på sig med kunden före. Men det är ett helt annat inlägg.

Nu ska jag fika. Ikväll ska jag njuta ett Amarone. Dricka mig avslappnad. Because I'm worth it. Eller because I need it.

Iväg en sväng


Nu ska jag och lilltjejen åka till Mölnlycke tätort och handla vin till ikväll och ett dessertvin till i morgon och en barnkalaspresent till på söndag.

Jag längtar redan hem igen, till myskläderna och kaffe och choklad.

Och städningen som ska ske. Skulle inte tro det! Att jag längtar alltså. Inte att jag inte ska städa. Tatadamdamdam!!

Snart lunch


Det finns färdig köttfärssås i kylen (från när då?) och så kokar jag spaghetti till. Vad kan gå fel liksom?! Inget! Ser fram emot en hyfsat god lunch idag.

Måste kolla med maken bara om han vet hur gammal köttfärssåsen är. Annars får det bli helfabrikat i form av köttbullar, från frysen. Och (pulver-)mos. Det är också... mat.

Lillsnosis verkar må bra idag *tackochlov* så hon kan få åka med till närmaste systembolag. Hon kan ju vänta utanför affären, just in case of eventuell smittorisk.

Regnet bara öser ner


Men det gör inget: Det är fredag idag och min lilla snosa verkar må bra! I och för sig har hon inte ätit ännu, men jag hoppas hoppas hoppas att det bara var lite tillfälligt igår!

Själv har jag såklart gjort en dum sak nu på morgonen. Varför inte?! Jag brukar i perioder köpa hem Blutsaft och dricka för att få i mig B-vitaminer och Järn - och förhoppningsvis bli lite piggare! Så och i förrgår. När jag öppnade kylskåpsdörren för att ställa in den nya flaskan upptäckte jag att jag redan hade två flaskor i kylen. En nästan helt full och en tom. (?!)

Den tomma slängde jag såklart i återvinningen men den nästan fulla ställde jag på bänken, jag övervägde ett tag om jag skulle spara den, trots att det gått över två veckor (men vänta nu, två veckor? Den håller ju i fyra veckor, kom jag precis på nu. Fan.)

Hur som helst.

Helt nyss gick jag och skulle hälla upp en skvätt för att dricka, då ser jag att jag råkat glömma att ställa in den nya flaskan i kylen! Och den är dessutom öppnad, eftersom jag tog en skvätt igår kväll! Skit vad dumt tänkte jag, men en natt i rumstemperatur kan ju inte ha förstört innehållet... När jag druckit upp, skruvat på korken och öppnat kylskåpsdörren för att ställa in flaskan ser jag att där står en flaska redan. Där står den nya flaskan som jag köpte i onsdags och som jag drack av igår kväll! Jag har alltså druckit av en gammal flaska, som dessutom stått framme över natten...

torsdag 5 november 2009

Snart


Snart ska jag rosta bröd.... ska bara se till att alla barnen hamnar i sina sängar. Alla utom lilltjejen som ska sova i vår säng i natt.

Snart!

Lite pinsam också!


Jag kan lika gärna fortsätta på det här spåret idag, det finns inte en chans att jag kan lura i någon att jag är duglig idag.

När jag småsprang till bussen från jobbet i eftermiddags högg det helt plötsligt till i ena hälen och som en reflex böjer sig mitt knä väldigt mycket, faktiskt så jag trodde att jag skulle ramla! Men det gjorde jag inte, som tur var! Men det var folk runtomkring och jag insåg ju rätt snabbt att jag förmodligen såg ganska rolig ut! Så vad gör jag? Jo, jag började skratta! Och jag kunde inte sluta! Det var väl inte så att jag skrattade så det ekade mellan huset (herregud liiite självbehärskning har jag väl) men tillräckligt högt för att känna mig väldigt pinsam. Fast äsch! Jag fick bjuda på det.

Hade jag sett någon annan göra samma sak som jag gjorde då hade jag skrattat åt den personen!

Så. Nu ska jag inte skriva något mer ikväll. Inte förrän jag har något bra att komma med. Sådetså. (kan bli aldrig)

Ja vad säger man


Jättesuck!

Maten gick väl att äta. Men det var inte mer. Lite diffus smak och känsla över såsen, den kan inte komma från något annat än havren.

Jag klippte ner ett par Jambalaya (stark ölkorv) i grytan och det lyfte det hela lite lite ...

Hade min man varit hemma hade han sagt: "Det här var väl inte det bästa du gjort" - och jag kan inte annat än hålla med.


Sen avslutade jag det hela med att trampa i den blöta trasan som blivit kvarlämnad på golvet ... (den som jag använde för att torka upp marmeladen som hälldes ut på golvet nedanför kylen - orkar inte ens berätta om det, men ja, det inträffade mitt i matlagningskaoset)