lördag 22 september 2018

Träna eller inte?

Funderar på att gå på BootyMove om en timme, eller låta bli ...?

Vill såklart träna och hålla mig i form, men vill samtidigt inte riskera att överansträngningen (i baksida lår/rumpa) blir värre. Och jag har faktiskt inte bråttom.

Om en vecka har jag varit på återbesök och fått någon form av besked. Då vet jag om jag får börja springa igen eller inte.

Styrketräning då? Har fått bra tips på övningar att köra för axlar och skuldror.

Det kanske blir en promenad också.

Eller så ägnar jag dagen åt referatskrivning.

torsdag 20 september 2018

Träning och inte träning

Tidigare i våras satte jag som mål att springa milen senast 1/9. Det sket sig.
Då sköt jag fram målet till 10/10. Skiter sig också.
Nu tvingas jag stryka målet helt och hållet.

Jag har dragit på mig en överansträngning i baksida lår/rumpa. Sjukgymnasten har sagt att jag ska låta bli att springa tills vidare. Under tiden ska jag köra rehab.

Än så länge känner jag ingen förbättring alls. Men det jag känner är kanske träningsvärk. Hoppas det.

Kör på med styrketräning varje tisdag så länge.

Om en vecka ska jag på återbesök. Hoppas få någon form av positivt besked då. Åtminstone komma ihåg att fråga om jag får lov att promenera. Att inte röra mig alls är inte bra för vare sig kroppen eller humöret.

Jag skulle väldigt gärna vilja sätta upp ett nytt milen-mål. Om det så ska ta mig ett år att nå det.

torsdag 13 september 2018

Skrivandet ...

Det bubblar just nu av idéer och tankar, både i huvudet och bröstet. Några tar form och skrivs ner, andra förkastas till evig glömska.

För varje vecka växer viljan att skriva det här manuset. Jag vill verkligen skriva just den här storyn. Tyvärr finns det många oklarheter kvar att reda ut, men jag hoppas att det kommer att ge sig under resans gång.

Jag kan bara göra mitt bästa, med de förutsättningar jag har just nu.

onsdag 12 september 2018

Post valrörelse-stress

Äntligen är det över.

Det som inte är över är tröttheten ... Det blev sent i söndags kväll. Eller natt. Och upp tidigt i måndags för att jobba hela dagen, i två klasser. Dessutom en timme extra pga kort om folk.

Det var en jobbig måndag. Jag andades mig igenom dagen tills jag äntligen fick gå hem. (Dagen var okej, och jag antar att min arbetsinsats var det också, det är mina egna krav på mig själv är höga.)

Ännu idag är jag trött och sliten, men i morgon och på fredag är jag ledig ...

tisdag 11 september 2018

Rubriktorka

Tisdag, ledig dag.
Sovit nio timmar i natt, vilket behövdes efter gårdagsnattens ynka 4.45.

Att jobba (i två klasser) efter så lite sömn (och dessutom med en person kort) är nästan som att befinna sig i en dålig dröm. Jag rör mig i slowmotion trots att jag egentligen behöver växla upp! Och tårarna är hela tiden nära, liksom ilskan.

Jag funkar inte om jag inte får minst 7 timmars sömn.

Som tur är är det bara valvaka vart fjärde år och nästa gång ska jag ta ledigt dagen efter. Om jag inte lyckats bli framgångsrik författare innan dess. Man måste få drömma!

Skrivandet ja. Jo, det går framåt. Inte i den takt jag skulle vilja, och som min författardröm kräver, men jämfört med i vintras/våras går det betydligt mycket bättre.

Just idag står jag mest och stirrar på dokumentet, som nu blivit nästan helt tomt igen. Snart får jag nöja mig med några dåliga kapitel bara för att komma framåt. Det går ju alltid att rätta till saker vid redigeringen.

Kanske att jag behöver läsa kurslitteraturen inför kvällen. (Anmält mig till kurs, ej fått besked än men tänker gå ändå - det kan ju hända att jag blir antagen.)

Tänkte även hinna styrketräna idag.

fredag 7 september 2018

Ljuset i tunneln, eller kanske inte?

Två dagar kvar till val. Både min man (heltidspolitiker, som jag bloggar om HÄR) och jag längtar längtar läääängtar tills på söndag. Eller kanske måndag. Eller kanske snarare nästa helg, när vi äntligen kan strunta i allt valarbete och bara koppla av och sova ut och sova gott.

Men, i samma andetag som jag tänker att valet snart är över, slår det mig att det är då det börjar. Det kommer antagligen att bli en eftervals-kampanj som blir minst lika rörig och ful som valrörelsen.

Vilka kommer regera?
Kommer vi se blocköverskridande samarbete? Och i så fall, mellan vilka?
Kommer något parti att svälja stoltheten och regera tillsammans med SD, trots löften om att inte göra det?

Jag har ingen aning. (Jag har mina aningar och misstankar, men jag behåller dem för mig själv.) Jag vet bara att jag bävar lite för tiden som kommer.

söndag 2 september 2018

Valslutspurt = ljuset i tunneln

Eller: Hur det är att vara gift med en politiker i valtider.

Min man är heltidspolitiker på kommunnivå. Och det är något han verkligen är, inte bara har som yrke.

Jag vet inte hur andra kommunpolitiker gör, om de stänger av sin telefon och låter bli att öppna mailen på kvällar och helger, men jag gissar att de flesta är, liksom min man, ständigt i tjänst. Det finns alltid något mail att svara på, någon text som måste skrivas, något samtal som behöver svaras på eller ringas. Ibland dyker det upp intervjuer som ska göras, eller debatter som ska hållas. Ibland med kort varsel.

Det är alltid något som måste läsas, eller skrivas och förberedas inför nästa dag eller nästa möte. Och så händer det något oförutsett som han alltid måste bli informerad om. Eller behöver ta itu med. Risken finns att vi alltid blir "störda".

Och ibland dyker det upp resor han måste göra. Eller mässor som måste besökas. Och paneldebatter som behöver modereras. Med mera. Mycket mera.

När ska trevliga galamiddagar, där respektive får följa med, dyka upp?! Hmm ...

Att vara politiker är en livsstil. Det är att brinna extra mycket för det man åtagit sig att göra. Att vilja göra gott för andra människor, och att göra rätt. Politiker är inget man är mellan vissa tider på dygnet, eller vid vissa åtaganden - utan hela tiden.

Att handla på ICA kan ibland ta en evighet om eller när han blir igenkänd och någon/några vill diskutera politik, eller problem i närområdet, eller på riksnivå (finns inget som inte kan diskuteras!) ...

Maten på tallriken hinner många gånger bli kall medan han "måste bara ta det här samtalet, det går fort". Ibland hinner han inte ens lägga till sig någon mat.

Nu, i valtider och framför allt i slutspurten är det ännu värre av precis allt! Samtal, möten, debatter, annonser, kampanjande ... Tänk er en karusell som skenar.

Ibland känner jag att kommuninvånarna får mycket mer av min man än vad jag och barnen får. (Detta är både delvis sant och samtidigt ganska orättvist, och jag känner bara så här när jag är riktigt trött och/eller på dåligt humör.)

Skulle jag vilja att han var hemma varje kväll i veckan, och ägnade nästan all ledig tid åt bara mig? Gud nej! Jag älskar min man och tycker om att umgås med honom, men inte jämt. Älskar egentid lite för mycket för det! (Men han fick väldigt gärna laga fler middagar så att jag slapp ...)

Dessutom är jag glad att det är just han som sitter på den post han gör - någon som brinner för att göra förändringar och förbättringar för sina medmänniskor. Någon som inte sitter där för arvodets skull, eller uppmärksamheten. Det är sådana som han som behövs i samhället och jag är stolt över att få låna ut honom till kommunens invånare. Jag hoppas få göra det i fyra år till.

fredag 24 augusti 2018

Första arbetsveckan avklarad

I måndags jobbade jag i två 1:or och på deras fritids. Jättekul att få vara med på deras första skoldag, i "riktiga" skolan, inte bara förskoleklass.

Det var en bra dag, med trevligt och duktigt arbetslag. Lite rörig dag eftersom de bygger om bamba, men det är bara att gilla läget.

I tisdags var jag ledig och jättetrött.

I onsdags var jag i särskolan, träffade tre elever från förra läsåret och tre helt nya. Jättemysig klass.
Liksom torsdagen pga vab för en kollega.

Idag, fredag, är jag ledig. Välförtjänt och välbehövligt.

Tänkte börja skriva på Fortsättningen idag, eller åtminstone strukturera upp idéerna.

Det är så många nu som säger att de vill läsa en fortsättning att jag bara måste skriva den. Jättekul!

På måndag är det jobb igen, liksom onsdag. I några veckor framöver är jag bokad dessa två dagar. Men risken (chansen) är nog ganska stor att jag kommer få jobba fler dagar.

söndag 19 augusti 2018

Vardagsvardag i morgon

I morgon börjar jag jobba efter nästan 3 månader ledigt. Hade tänkt avvakta tills efter valet, för att få några veckor med lugn och ro hemma ... liksom landa efter den långa ledigheten och få vara ensam ledig ett tag.

Men så ringde de från mitt jobb ... eller mitt förra jobb. Eller mitt kommande ... jag hade tänkt ringa och säga att jag vill vikariera, eftersom jag tackade nej till YH-utbilningarna.

De frågade om jag kunde tänka mig att jobba enstaka dagar. Måndagar tom september månads slut och varannan onsdag (hur länge vet jag inte, terminen ut kanske? Spelar ingen roll) jag sa ja.

Det känns jättekul, jag längtar efter att få komma hemifrån och jobba lite (tjäna lite pengar!!!) och jag storlängtar efter att få jobba med barn igen!

Och två dagar under en vecka är lagom mycket att starta terminen med.

måndag 13 augusti 2018

Långpass!

Huruvida det ses som ett långpass kan säkert diskuteras men för mig, just nu, är 7 km långt.

Jag orkade springa hela tiden, trots att det efter 5,5 km började kännas i vänster höft (där höftkulan sitter). I övrigt kändes det bra, även i backarna! Men jag tog det väldigt lugnt, höll knappt 7 min-tempo.

Resten av dagen var jag som i ett lyckorus. Så himla nöjd med mig själv!

Idag vilar jag, i morgon kanske jag kör styrketräning eller så gör jag det på onsdag. På torsdag vilar jag och på fredag springer jag kanske ett nytt långpass. Eller borde jag springa ett kortare? Nej, långt borde funka om jag springer långsamt.


fredag 10 augusti 2018

Sommaren går mot sitt slut

Idag har det blåst rejält här, och regnat lite. Temperaturen ligger på ca 18-19 grader.

För min del får det gärna hålla sig så, men också komma rejält med regn. Vi har vattenbrist i kommunen och träd och buskar slokar. Det är inte roligt med extrem värme.

Som tur är har vi gott om vatten i egna brunnen i Småland, men det hjälper ju inte när vi är i "stan".

Sedan jag bloggade senast har jag orkat med flera löppass, varav två på över 6 km! (6,7 resp 6,3) Det var flera år sedan jag orkade springa den distansen. Jag satsar på att orka springa 7 km på söndag. (Men orkar inte kroppen får det vara - det är den som bestämmer. Knän och höfter har känt av lite obehag.)

Igår blev det ett jättejobbigt BootyMove (rumpa/lår) äntligen!


fredag 6 juli 2018

Sol och värme i överflöd

Den här sommaren lär gå till historien som en av de bättre! På flera sätt ... vädret, fotbolls-VM (hoppas vi går vidare till semifinal!!!) och lite annat smått och gott!

Men ett stort minus är att det börjar bli bevattningsförbud till följd av torkan, och mina blommor och buskar kommer att vissna ... Det är väldigt, väldigt tråkigt. Jag hatar att allt blommar för tidigt och alldeles för kort.

Jag hade njutit mycket mer av sommarvärmen om det kom lite regn emellanåt. Men vem vet, det kanske blir en väldigt regnig höst. (Hoppas faktiskt det.)

Skrivandet går framåt, i alla fall på vissa fronter.

Träningen går sådär. Först blev jag jättetrött pga lågt blodvärde och sömnbrist och kände mig nästan förkyld, sedan fick jag en släng av magsjuka eller matförgiftning och nu lider jag av latmask och andra hinder. Men snart så! Snart!

I will be fit.

söndag 17 juni 2018

Att skriva, att inte skriva och att döda darlings

Romanskrivandet går lite fram och tillbaka just nu. Mest tillbaka faktiskt. Efter några veckor med rejäl framgång får jag nu lida lite av en slags skrivar-bakfylla.

Men jag tror att jag har kommit på vad det är som skaver: Vissa saker ska helt enkelt plockas bort och andra saker ska utökas. Tex handlingen behöver inte gå så vansinnigt fort. Allt händer på samma gång och sedan blir allt tyst ... typ.

Är jag egentligen en novell-skrivare?

Kanske, för när jag skriver noveller kommer idéerna utan några som helst problem. (Undantagsfall finns, men oftast är det problemfritt.) I novellerna har jag heller inga darlings som är svåra att ta av daga. Något jag har i romanmanuset. Där får jag tvinga och värka fram idéer och lösningar, och allt känns motigt. Att behöva ändra något stort känns ibland helt omöjligt.

Jag borde blir novellskrivar-aktig i mitt romanskrivande. Men hur?

onsdag 13 juni 2018

Idag är en tråkig dag

Luften har gått ur mig och jag känner mig uttråkad, trött och rastlös. Skrivandet går trögt, jag känner mig orkeslös och nästan hängig.

Men det får vara så. I måndags lämnade jag blod, och det är en av anledningarna till den enorma tröttheten.

Igår kom jag på att jag behövde ändra saker i manuset och idag lyfte jag ut lite drygt 2000 ord, som ska in vid ett senare tillfälle.

Det är lite mittemellan-period också, med olika saker. Men när allt faller på plats, och jag fått upp blodvärdet igen, kommer jag känna mig piggare och gladare.

Tills dess får det vara lite tråkigt och gnälligt. Det går över.

lördag 26 maj 2018

Sommarlov och frihet igen!

Jag visste att det kanske inte skulle gå hela vägen när jag tackade ja till en heltidstjänst för snart ett år sedan.

Heltid var länge sedan jag klarade av att jobba ... Ändå sa jag sa.

Efter ett par månader visste jag att det var för mycket, för tungt, för svårt. Det kändes som att jag förväntades kunna verksamheten, trots att jag inte fått någon introduktion eller handledning. Jag hade fått lära mig allt genom att se och lära, fråga och försöka komma ihåg instruktioner samt genom att göra misstag.

Stämningen var inte den bästa heller, och det gjorde inte saken lättare. Men tack vare en del riktigt goa kollegor, och inte minst de underbara eleverna, har jobbet varit roligt, givande och meningsfullt.

I februari pratade jag med rektorn om att behöva gå ner i tid och fick vara ledig onsdagar. Inga problem. Jag blev även erbjuden samtalshjälp mm, vilket jag tackade nej till.

I april förstod jag att det inte skulle gå att jobba kvar anställningen ut och jag sa upp mig. (Jag borde kommit till insikt mycket tidigare, men den duktig flicka i mig och pliktkänslan satte sig på tvären.)

Tänkte att jag borde gått på dagen, borde sjukskrivit mig, för att börja återgå till mitt vanliga jag. Men jag stretade på månaden ut.

Igår gjorde jag min sista dag. Det kändes konstigt och vemodigt, samtidigt som jag längtat efter den dagen. Jag har känt ett lugn i kroppen sista tiden, ett slags hopp inför framtiden. Jag har vågat släppa på mina egna höga krav. Jag har känt mig bättre helt enkelt, om än inte helt bra. Magen är fortfarande kass, jag sover inte lika bra som förr, jag kan inte djupandas och kroppen är ständigt spänd.

Trots att det varit väldigt jobbigt hoppas jag att jag får komma in och vara timvikarie ibland. För jag trivs väldigt bra med att jobba i särskolan. Men "bara" som vikarie.

måndag 21 maj 2018

Stängningsdag blev semesterdag

Jag vaknade av mig själv en halvtimme innan klockan ringde. Gick upp och gjorde mig i ordning för jobb.

Hela tiden med en stark känsla av att jag ska vara ledig istället.

Jag har semesterdagar att ta ut och jag har inget vettigt att göra på jobbet idag. Alla som ska vara kvar i höst ska sitta i sina arbetslag och prata ihop sig. Eftersom jag slutar på fredag kändes dagen meningslös.

Cyklade ändå dit, pratade med rektorn och fick ja på att vara ledig. Behövde du komma hit för att fråga det, skrattade hon :)

Det kändes bra att inte bara ringa så där i elfte timmen. Och en cykeltur i morgonsolen är aldrig fel.

Nu blir det en andra kopp kaffe (efter den tidigare jättebaljan ...) och lite manus-skrivande i uterummet.

söndag 20 maj 2018

Viskar lite försiktigt, för säkerhets skull ...

Jag vill egentligen skrika ut till alla som vill höra, men jag gör inte det, ifall det skiter sig ... Men jag är igång och skriver igen! Jag inte bara funderar på skrividéer och manus - jag skriver!

Efter månader av total avsaknad av skrivlust har lusten så sakteliga börjat återvända och jag har faktiskt skrivit en del nu i helgen. Är så glad!

Och nu är jag helt slut. Vaknade strax efter fem i morse och somnade inte om. Det är alltså dags att gå och lägga sig strax. Men först stretcha mina stela muskler. (Ja, jag har styrketränat idag! Ingen hejd på bra saker just nu.)

tisdag 1 maj 2018

London dag 4

Måndag, hemresedag. Den här morgonen var det kallt ute. Efter en löprunda i parken, åt vi frukost ute (brrr), och sedan satte vi oss på en buss norrut. Först åkte vi till en Sainsbury i Camden, som vi visste sålde käcka shoppingkassar. Det var värt drygt en halvtimme på buss - enkel väg.

Därefter åkte vi till Maida Vale. 

Vi hamnade vid en Clarks outlet och fyndade jättesköna flipflop. Jag hade sett dem i en vanlig butik dagen innan, till ett högre pris. Lycka!


Det var leggings, klänning, extra tröja och jacka som gällde idag.


19:20 på kvällen lyfte planet från Heathrow och knappt två timmar senare landade vi på Landvetter.

Ännu en underbar Londonresa att spara bland minnena. Tack älskade syster för allra bästa Londonsällskapet.❤️

London dag 3, del 4

Vi åkte till ett ställe där jag aldrig varit förut, men gärna velat åka till: Primrose Hill.

Kullen var betydligt lägre än jag hade föreställt mig, men utsikten var häftig!
Önskar att jag hade haft min riktiga kamera just där och då. (Men orka släpa på den ...)


Strax norr om Regent Park och London Zoo. Oerhört charmigt.


London dag 3, del 3

Efter lite god frukost utomhus ...

... begav vi oss återigen till city. Jag kom på att jag längtade efter att stå vid Trafalgar Square och se ner mot Big Ben. 

Tyvärr hade de den dåliga smaken att renovera klocktornet just den här helgen. Tog ett kort på Lord Nelson istället.


Efter några minuter och bilder åkte vi vidare, norrut.

Forts morgon i London

En fröjd för själen.

Dessutom var det skönt ute redan vid 7.

Så vackert att man knappt kunde sluta titta.



Morgon i London, dag 3

Även denna morgon vaknade vi tidigt. 

Och begav oss till parken. 

Det var magiskt.

Som ni förstår var det ännu vackrare i verkligheten.


London dag 2, del 3

Efter en tur i city åkte vi tillbaka till våra hoods. South Kensington och Notting Hill är våra favoritområden. Där har vi "våra" butiker och restauranger.



Mellanmål på Aubaine, Bayswater Road ...

... laxtartar och champagne. Så himla gott!

Middagen, eller nattamaten som vi valde att kalla den intogs 20.45 på McDonalds på Notting Hill gate  ... efter det åkte vi till hotellet och sov!

London dag 2, del 2

Regent street.


Piccadilly.

Green Park, sett genom ett bussfönster.

Som sagt, det var lite mysigt att vara tillbaka i de lite mer turistiga ställena. Men vi stannade inte längre än nödvändigt.

London dag 2, del 1

Vi vaknar tidigt båda två, som tur är. Och vi gillar båda två att starta dagen med en promenad eller löprunda. Så även i London. Det är en av anledningarna till att vi alltid vill bo nära parken. 

Det blev en fin morgonpromenad. 

Sedan blev det frukost på hotellets jättecharmiga lilla bakgård.

Sedan blev det buss. Vi hade ett ärende att fixa i en butik nära Regent Street, varpå vi hamnade i turistkvarteren. Men det gjorde inte så mycket, där har vi inte varit på många, många år så det var lite charmigt det med.

Bayswater Road. Det fanns en tid då jag avskydde just Bayswater. Men området har lyft sig lite. Och ju närmre parken man befinner sig, desto trevligare.

Alltså, husen - jag bara älskar dem!

London dag 1

Det var varmt och skönt. 27° på eftermiddagen! Nästan lite för varmt.
Underbart att vara tillbaka i vår stad, syrran och jag.

Det var ganska grönt. Inte fullt lika utslagna träd som vi trodde att det skulle vara. 

The sister & I.

Mycket bussåkande blir det. Dubbeldäckare såklart. Bästa sättet att se mycket av London.

Och - naturligtvis - pizza och prosecco på vår favoritrestaurang, Osteria Basilico i Notting Hill. 

söndag 29 april 2018

Det händer lite grejer just nu

Inte så mycket på skrivfronten tyvärr, men snart kanske ... däremot på jobbfronten - jag har sagt upp mig.

London förra helgen var magiskt! Värmebölja och helt, helt underbart. Vackra fasader, underbart språk, massor av skratt och sköna upplevelser. Återkommer med bilder och redogörelse inom kort.

Träningsfronten går ganska bra också. Var på ett bodypump-pass i förmiddags vilket var jättejobbigt men oj så välbehövligt. Och så har jag spinnat varje onsdag i tre veckor. Tjoho! (Och nu åker jag säkert på världens förkylning bara för att jag skriver detta.)

Och vi är i den ljuvligaste av årstider.


lördag 14 april 2018

Packlista och provpackning

Om en vecka befinner jag mig i London igen. Äntligen!

Packlistan består i nuläget av sneakers, leggings, strumpbyxor och tre klänningar ... kanske fyra. Samt Oyster card, A-Z, pass och adapter.

Vad behöver jag mer? Underkläder såklart och toalettartiklar. Och så handväskan med dess självklara innehåll.

Det svåra är att veta vilken jacka eller kappa jag ska ha. På fredagen ser det ut att vara 20° men lördag och söndag betydligt kallare. Klarar jag mig med min trenchcoat eller ska jag ta min varmare yllekappa? Bra fråga, mycket bra fråga.

Och, om det blir kallt, ska jag då ha vanliga långbyxor eller jeans? Och vad ska jag ha upptill i så fall? Hmm ... hmm ...

Angenämt huvudbry den här helgen. ❤️

söndag 8 april 2018

Den här dagen!

Idag har det varit heeelt underbart väder! Soligt och ljummet. Perfekt dag för att greja i växthuset.

Jag har planterat om två tomatplantor och plockat fram krukor med övervintrade växter från garaget. Hoppas att någon av dem överlevt ... jag är usel på att övervintra saker. (Sådant som jag är rädd om får bo inomhus över vintern.)


Nu dröjer det inte länge förrän det slår ut. Äntligen!

fredag 30 mars 2018

Julen varar ända till påska

Det stämmer verkligen. I sonens rum hänger fortfarande stjärnorna kvar i fönstren.

Det får bli dagens första punkt på att göra-listan.

Dagens andra och tredje punkt är hänga tvätt och fira far som fyller år. Middag hos föräldrarna är mysigt. Och så himla skönt att slippa laga middag!

Ska även klämma in lite skrivande under dagen och kanske en promenad ...

söndag 25 mars 2018

Äntligen ...


Idag är det äntligen såpass många plusgrader att snön smälter någorlunda fort! Och idag kände jag äntligen lite hopp om bättre tider. Det har varit tungt ett tag ... Nyss var det rekordlånga februari och snart är det april. Vad sjutton hände med mars?

Växthuset har varit riktigt varmt idag. Det gick inte att vara där inne med dörren stängd. Jag har ställt ut korgstolen och plockat lite bland krukor och fat. Våren kan verkligen få komma nu.

Uterummet är tömt för i morgon kommer våra nya möbler. Hurra!

Förutom lite växthus-fix har jag varit på gymmet och styrketränat (andra passet den här veckan!) och så har jag bestämt mig för att komma igång med löpträningen igen. På riktigt. Innan hösten (typ 1/9) ska jag ha lyckats springa en mil. Och nästa år ska jag kanske anmäla mig till diverse lopp. Om jag har lust med det, vill säga.

Huvudsaken är att jag blir stark, pigg och lycklig igen.

söndag 25 februari 2018

Vårlängtan


Jag vill ha vår. Nu. Barmark, lucker jord, knoppar, grönska, värme.
Den här hösten och vintern har varit lång, jobbig och ganska dyster ...