Jag tänkte skriva ett inlägg med rubriken: Motigt på alla plan just nu, för det är en sådan dag idag. Det skaver i själen (och kroppen eftersom hormoner motarbetar mig) och samtidigt som jag skrev det slog det mig att känslan skulle vara annorlunda när jag var klar med inlägget.
Ibland räcker det alltså att skriva fyra ord för att man ska inse saker. Andra gånger behövs ett helt inlägg. Men nästan varje gång jag skriver av mig får jag en annan, inte sällan mycket bättre känsla efteråt.
Det är som att jag får ur mig det som skaver och nya känslor får plats istället. Skrivkramp kan ibland försvinna och ersättas av nya idéer. Gillar det. Så om det dyker upp gnälliga inlägg i den här bloggen beror det oftast på att jag behöver frigöra plats i hjärnan och hjärtat för bättre infallsvinklar!
PS. Nytt manus är under uppsegling nu. Och den här gången SKA jag vara strukturerad. Bara ska!
