Vågar kanske börja ana ljuset i tunneln

Igår blev jag klar med den hittills motigaste redigeringsvändan. Eller "klar" är kanske mer rättvisande. 

 

Det återstår fortfarande massor av frågetecken att räta ut, nya scener som behöver skrivas och kapitel som måste ändras. Dessutom har berättelsen inget riktigt slut ännu.

Men att jag lyckades ta mig igenom den där knuten som vid varje genomläsning gett mig rejäl skrivkramp känns bra. (Tills det dyker upp en ny knut.) 

 

Och jag vågar kanske, kanske tro - eller snarare hoppas - att jag är helt klar innan sommaren.

Kämpar på för fullt

Den här veckan har det inte blivit något jobb på skolan (är alla friska och utvilade efter lovet?!) så jag har lagt många timmar på att redigera (!!) istället. Och tagit promenad varje dag, min nya vana trogen.

Jag har, hör och häpna, lyckats lösa en av de jobbiga "knutar" som tidigare orsakade svår skrivkramp ... SKÖNT! Så obeskrivligt skönt.

Det kan dock finnas några kvar att ta itu med, men det känns så himla bra att ha tagit mig förbi just den här rotvältan, utan att vilja ge upp. Nu är siktet inställt på att faktiskt lyckas (orka) bli klar.

Ropar såklart inte hej än, för allt kan hända. Precis allt. Men för stunden känns det bra och roligt.

 

Redigeringsfunderingar

Det går framåt, det gör det, men ibland känns det också som att det går väldigt mycket åt fel håll. Dokumentet med allt jag ska kolla är snart längre än själva manuset överdrift och jag vet inte i vilken ände jag ska börja bortförklaring. 

Det värsta är att jag nästan glömt bort vad det är jag fokuserar på i den här redigeringsvändan sanning, tyvärr.

Det är svårt. Jättesvårt. Vad är rätt och vad är fel? Tur att det åtminstone är kul. Men jag undrar fortfarande om jag någonsin kommer att bli klar (läs: nöjd).

LIte vardagsreflektion

I onsdags eftermiddag försvann äntligen huvudvärken och jag sov gott hela natten mot torsdag. Vaknade 05:02 och hade sovit klart men det får man ta.

Igår var en ledig dag eftersom jag tog bort tillgängligheten ... kunde slappna av och veta att jag inte behövde gå upp och vara beredd. Dock lekte jag med tanken att göra mig tillgänglig när jag ändå vaknade tidigt.

Det blev en hel del redigerat igår. Det blev även 22 minuter styrketräning och en halvtimmes snabb promenad. Skönt! Så tacksam att slippa huvudvärken.

I eftermiddag ska jag jobba i butiken igen men innan dess ska jag nog hinna redigera lite, kanske städa lite inför helgen och hinna med någon form av träning (PW/löpning eller ben blir det idag). 

Men först mer kaffe och njuta av att starta den här soliga fredagen i  l å n g s a m t  tempo.

 

Varning för tråkigt inlägg

I måndags vaknade jag utan huvudvärk och var så lycklig och glad! Redigerade, tvättade, städade. Redigerade lite till och ännu lite mer. En bra dag. Tills kvällen kom, då kom värken tillbaka. Eller om det var ny värk. Ont hade jag och den höll i sig under tisdagen också. Inte mycket, inte jättebesvärande, men ganska irriterande - och jag vågade inte träna, som jag hade tänkt och behövt.

Hela natten mot idag sov jag dåligt. Vaknade vid 00.30 och trodde att klockan var ca 05 ... Vaknade flera gånger efter det ... orolig sömn. Jobbigt. Och med huvudvärk.

Vid 05 tog jag en Alvedon (1'mg). Släppte inte. Vid ca 10 tog jag en Treo. Släppte inte. Vid 13:45 gick jag till jobbet. Kände mig bättre men var fruktansvärt trött och kände mig tung, som alltid när jag haft ont ett tag och tagit medicin. Inte på humör. Inte alls.

Som tur var var det lugnt i butiken och efter någon timme kändes huvudet bättre. Så himla skönt! Snart ska jag lägga mig och jag HOPPAS INNERLIGT att huvudvärken är över för den här gången. Det får vara måtta på eländet. Jag har ett manus att redigera. Och ett liv att försöka leva.

 

Helgen kom till slut - med huvudvärk

Inte jättesmart att gå från halvtid till heltid på bara en vecka. Inte heller att slarva med vad jag stoppar i mig (gluten framför allt). Kanske även druckit lite för lite vatten. 

Nu blir det till att skärpa mig igen. Ska bli spännande att se hur framför allt handlederna känns, den högra ömmar som bara den just nu. Tillfällighet?  

Får se hur mycket redigering jag orkar göra ... eller om det blir en bortslösad dag på soffan. Men i så fall ska jag kalla det vilodag, och sådana behövs ibland. I morgon kommer en ny vecka.

 

Bara ... massor av jobb

Jag har jobbat varje dag den här veckan. Och det är inte slut än!

Ska väl inte klaga, finns de som har det värre, men lite trött måste jag få säga att jag är. Ovan vid att jobba långa dagar och dessutom varje dag den här veckan. Igår blev det visserligen bara fyra timmar men veckans tre första dagar var intensiva (långa och rätt stressiga).

I morgon blir det att hålla igång butiken och när jag stänger får jag äntligen efterlängtad helg. Då ska jag förhoppningsvis orka redigera. Kanske sova lite middag först ... 

Är helt slut nu. Lite ny på jobbet-trötthet fortfarande. Men kul att ha att göra. Men det är skriva jag vill göra.

 

Dubbla scener och kapitel (GAAAH!)

Har nu hittat minst två kapitel/scener som förekommer två gånger. Såå tröttsamt! 

Hur är det möjligt? 

Antagligen har jag mellan redigeringsvändorna glömt bort att jag redan har skrivit en liknande scen, och skrivit den på nytt. (Men hur kan man glömma? Känner mig rätt korkad faktiskt.)

Fast det är nog så att jag går in i skrivandet och missar den större bilden. Annars vet jag inte vad det beror på.

Kanske dags att lägga den här fåniga författardrömmen på hyllan. Den var nog inget för mig.

 

Tips inför nästa manus

En sak som jag har insett inför nästa manus är att jag kan skriva betydligt slarvigare. Inte alls detaljerat, samt strunta i förklaringar – det kommer helt naturligt i ett senare skede. (Jag är inte lika korkad som jag tror att jag är. Jag förstår oftast mer än jag tror att jag gör. Jag behöver alltså inte förklara självklarheter för mig själv.)

Tankar och idéer som jag hade vid första utkastet kan komma att ändras helt. Och då har jag lagt en massa tid i onödan på att fixa något som inte ens ska vara med.

Jag har också märkt att jag är bättre än jag trodde på att hålla lösa trådar i huvudet. Men ibland glömmer jag halvvägs in i ett kapitel vad jag skrev ett tjugotal rader högre upp. Kan bli väldigt konstigt och fel.

 

2.4 är igång

Jag kollade med min butiksarbetsgivare om jag kan få byta måndagar mot onsdagar och det ska nog gå bra. För henne funkar det bättre med hjälp på måndagar, men jag förlorar för mycket på att säga nej ... 

Sedan vet jag inte om chansen att bli bokad är större på måndagar än på onsdagar, men jag tror det. Det känns som att det är större chans till fler dagar om jag säger ja en måndag. Den som fick uppdraget idag blir säkert bokad även för morgondagen om vikarie behövs då, (vilket det ofta gör).

Förutom att ha jobbat i butiken har jag kommit igång med redigering 2.4! Och än så länge känns det helt okej. Rent av rätt bra. Men de första kapitlen har känts rätt bra ganska länge, den större utmaningen kommer i mittenpartiet ...

Blir jag inte bokad i morgon fortsätter jag med redigeringen.

Måndag morgon vardagsreflektion

Ligger inte tillgänglig för jobb idag men fick ändå ett SMS där de undrade om jag kan jobba idag. Svarade nej eftersom jag hade bestämt mig för att vara ledig på förmiddagen för att skriva. Jobbar dessutom i butiken i eftermiddag.

Men nu sitter jag här med både dåligt samvete och en oro att inte bli bokad i morgon. Tänk om personen som säger ja idag blir tillfrågad även om morgondagen (högst troligt och mest rimligt såklart).

Borde jag vara tillgänglig varje dag för att inte riskera att stå utan uppdrag? Men vad händer den dagen jag inte behövs i skolan alls? Då kommer jag vara glad att jag har ett par em i butiken.

Oavsett vilket hade jag inte kunnat hjälpa dem hela dagen eftersom jag behöver gå senast 13:30 ... men viss hjälp hade jag förstås varit. Och jag behöver vara rädd om den lilla ork jag har. När ska jag annars hinna skriva?!

Nej, jag måste lägga undan det dåliga samvetet nu. Det är en av fördelarna med att vara vikarie, att säga nej när man inte kan eller vill.

Skriv, Agneta. Skriv!

Tänker högt

Läste inledningen till 'Redigering 2.2' och blev lite förtjust i den. Tror att den får funka tills vidare. Väl medveten om att jag kanske tycker annorlunda i morgon.

Nästa steg, innan jag påbörjar 2.4, är att gå igenom M-kapitlen. För att se om det finns luckor som måste täppas till eller om text ska ändras eller tas bort. Några helt nya kapitel ska skrivas så att vi får lära känna henne lite bättre, samt få mer koll på S genom M.

Icke att förväxla med politiska partibeteckningar!

Största frågan just nu är om jag ska ta en promenad nu direkt eller om en stund?

Skrivkrampen släppte även denna gång

Testade att skriva om scenen, som jag berättade i förra inlägget, och det blev betydligt bättre. Allt lossnade och texten flöt på. Ibland är det inte mycket som behövs ... att man byter miljö där det utspelar sig, att man byter plats på personer - i det här fallet var det X som sökte upp Y istället för tvärtom. Det blev en helt annan energi. Både i texten och i mig.

Nu grubblar jag på om jag ska försöka komma på ett slutkapitel eller om det ska få vänta lite. Tror jag väntar ... annars kan jag bli sittande ... Ibland händer det att slutet kommer av sig självt, när man minst anar det.

Men, en ännu större fråga, hur gör jag med M-kapitlen? Skriva nu eller i nästa vända? Vet inte! Får kanske ta en promenad för att fundera.

Promenad is da shit

Igår tänkte jag redigera ett befintligt kapitel som lyfts ut ur manuset tillfälligt. Drabbades direkt av skrivkramp! Allt blev dåligt eller uselt. Det lilla som jag lyckades klämma fram, när jag inte satt och bara stirrade på bokstäverna.

Slängde på mig klädet och gick ut. Ibland behövs miljöombytet. Och ta-daa! En bit bort kom jag på hur jag skulle göra. Istället för att XY närmar sig XX ska XX söka upp XY.  

Jag behövde inte ens grubbla, idén kom ändå. Som de ofta gör när jag är ute och går. Eller står i duschen.

Eftersom jag har promenerat varje dag sedan juldagen (med ett par undantag pga migrän) vill jag hålla liv i den vanan. Dagsljus, frisk luft och några tusen steg gör ganska mycket för humöret.

Nu återstår att se om idén är tillräcklig för att lyfta kapitlet. Hoppas det. Skulle behöva lite flyt nu.

Massa jobb, ingen redigering

Det har blivit lite vila den här veckan. Från manuset. Inte från jobb ... Har jobbat mer än jag gjort på länge. Tre nästan fulla dagar och en halvdag, och vecka är inte slut än. I morgon blir det ett trevligt återseende på högstadiet och på em/kvällen blir det butiken igen. Sedan blir det helg. Äntligen!

Det har varit jobbiga dagar, men roligt att ha fått återse elever och kollegor som jag inte träffat sedan slutet av vårterminen.

På lördag tar jag nya tag med redigeringen. Då börjar jag på [arbetsnamn] 2.4. Egentligen har jag gjort fler redigeringar än så, men har tappat räkningen. Och det spelar egentligen ingen roll i slutändan.

Tänk om jag kunde bli klar snart?!