Ledig men jobbat

Jag har varit skrivledig några dagar men har istället jobbat. (På skolan och i butiken.) Igår var jag tillbaka på nygamla skolan. Trevligt att återse folk! Dessutom fyllde jag år och hade lite middag på kvällen. Mamma och pappa kom och uppvaktade, förutom familjen.

Idag trodde jag att jag skulle bli bokad igen men blev ledig. Till klockan 14 när jag börjar i butiken. Bytte morgondagen mot idag och får långhelg! (Såvida jag inte blir bokad på Anpassad skola imorgon. Fast oavsett blir helgen längre om jag inte jobbar till klockan 18.)

Idag har jag kollat på de dubbla kapitlen. Det var mindre jobb än jag befarade. Dock har det dykt upp andra saker att fundera på och ta ställning till. Angenäma bekymmer. Och andra bekymmer. Men de löser sig. Behöver bli av med huvudvärken först bara.

Gav mig själv ledigt

Blev så trött när jag upptäckte att jag felnumrerat ett gäng kapitel (se förra inlägget) att jag gav mig själv ledigt resten av kvällen. Risken var annars överhängande att det skulle bli ännu rörigare.

Satte mig i soffan och läste en bok istället. Ingen jättebra men kan vara givande i 'studie-syfte'.

I morgon blir det jobb, både förmiddag och eftermiddag, så nästa skrivtillfälle blir på tisdag em.  

Är nog bra att ägna mig åt annat ett litet tag, än att redigera manus. (Men jag vill ju blir klar ju!)

Blir så trött ...

 Ingen skrivkramp och inga jättenegativa känslor, MEN jag har lyckats numrera fel. Nu har jag plötsligt dubbelt av kapitel 35, 36, 37, 38.

Dessa finns på två ställen i manuset och med olika innehåll.

Ska bli spännande att se vilket som är vilket. "Spännande", snarare. 

Finns nog en enkel och logisk förklaring, hoppas jag. Men jag behöver nog ha en pigg hjärna när jag sätter igång att reda ut var de olika kapitlen ska befinna sig. Annars finns det risk att det blir ÄNNU rörigare.

Jösses. Ibland tvivlar jag på att jag kommer bli klar. 

 

Det går lite framåt ändå

Vet att det finns stor risk att jag jinxar nu men i tre dagar har det känts riktigt bra. Redigeringen har flutit på. Jag löste den där krampen vid #31 ("lägg till"). Men har nu kommit fram till andra krampande områden. Dessa känns dock inte lika krampaktigt jobbiga som den för några dagar sedan. Bara annorlunda. 

Nu har jag olika alternativ. En del text ska tas bort för att texten ska tajtas till, eller snabbas upp kanske man kan säga, och annan ska läggas till. Det måste in en typ av vändpunkt. Och plötsligt har jag flera. Kanske blir rörigt istället. Jag vet inte. Huvudet känns helt mosigt. Kroppen protesterar mot allt stillasittande.

Jag ska sova nu och förhoppningsvis se på manuset med pigga ögon i morgon. (Men så förbannat kul att det äntligen känns bra! Peppar, peppar!)

Inte titta tillbaka för mycket

Tänkte jag skulle ha ETT blogginlägg som handlade om hela redigeringsprocessen, som jag uppdaterar allt eftersom. Men jag har ändrat mig. Orkar inte börja reda i det röriga inlägget. Det är dessutom för tidigt att veta hur jag verkligen går tillväga - jag ändrar mitt arbetssätt hela tiden.

Men en sak som verkligen funkar är att inte gå tillbaka och peta i detaljer. Behöver jag få in något viktigt skriver jag ner det i mitt block för att inte glömma. När jag håller mig till det här arbetssättet kommer jag hela tiden framåt.

Tidigare idag kom jag fram till det där stället i manuset där det körde ihop sig senast. Det som hette "Lägg till". Idag insåg jag att jag inte behövde lägga till något särskilt stort där, utan kan klistra in ett befintligt kapitel. Kanske lägger in en kapitel med min huvud-bikaraktär också, vilket jag ändå har tänkt göra.

Vågar inte ropa hej än, för allt kan hända, verkligen allt, men ett litet hurra vågar jag mig nog på.

Grå och blåsig tisdag

Det har blåst i natt och jag har vaknat flera gånger. Tröttsamt. Utmattande. Blir kanske att sova lite middag mitt på dagen?

Jag har grubblat vidare på redigeringsprocessen ... och grubblar fortfarande över vad nästa steg är, och jag undrar verkligen hur i hela friden jag gick tillväga när jag skrev min debut?! Har tittat tillbaka i bloggen, men hittar inget av värde. Inte letat jättenoga, dock. Får se om jag orkar leta mer noggrant eller om jag struntar i det. Bättre att fokusera på att göra det här manuset så bra det bara går. 

Klart jag ska fokusera framåt. Allt annat är ju fokusförflyttning och slöseri med tid.

Jag tror att jag har en plan åtminstone: Att fylla ut alla kapitel som jag märkt med "fyll på". Framför allt när det handlar om min inte helt oviktiga bikaraktär.

Röd måndag! (Skrivfunderingar)

Jag älskar röda måndagar! Vaknade dessutom utan huvudvärk, vilket var länge sedan nu, och då känns det extra bra. Tog en migränspray det sista jag gjorde i går kväll och har sovit hyfsat. Vaknat några gånger och vänt på mig.

Det första jag upptäckte när jag satte mig för att fortsätta redigera var att jag INTE har läst igenom hela utskriften ännu. Den lilla detaljen glömde jag när jag bloggade om processen igår. Jag ska nog ligga lite lågt ett tag till. Folk kan få för sig att jag vet vad jag skriver om, och det gör jag uppenbarligen inte. Blogginlägget var visserligen inte tänkt som instruktion, utan mer som en dagboksnotering och en kom ihåg-lista. Men ändå.

Nu är jag lite vilse igen, känner jag. Ska jag titta på kronologin (vet inte ens om det är rätt ord, jag bara slänger mig med det) eller läsa klart utskriften och fortsätta fylla på ändringar? Det kanske inte spelar så stor roll i nuläget. (Det är pedanten i mig som vill veta.)

Det får nog bli det utskrivna. Vill ju inte ha skrivit ut en hel skogsdunge i onödan.

Fy vad det här är svårt! Jag önskar att jag hade någon att hålla i handen, som kunde vägleda mig och ge mig tips. Men eftersom jag valt bort allt vad kompisar, vänner och bekanta heter (eftersom ensam är stark, och 'kan själv') får jag fint stå här och försöka klara mig själv. 

 

Note to self: Eftersom jag strukturerade upp kapitlen igår stämmer det inte längre med utskriften. Vilket betyder att de noteringar jag gjort inte heller blir rätt ... Alltså, gud vad trött jag är på mig själv just nu.

Redigeringsprocessen, så här långt (rörigt och ofärdigt)

Jag har lite smått börjat inse varför man bara ska flödesskriva i första utkastet, (och här skulle själva insikten förklaras - men den har jag glömt ... fast jag har den i huvudet, men kan inte få ner den i skrift. Det är som när man har ett ord på tungan, man vet vad man vill säga men man kan inte formulera sig.) 

Never mind, huvudsaken är att jag flödesskriver bättre och mer nästa gång, för i redigeringen kommer det att åtgärdas (vad det nu är jag tänker på ...) Något med övergripande helhetssyn, tror jag. 

 

1) Skriv berättelsen, med alla personer och händelser. Strunta i detaljer och FÖR GUDS SKULL, gå inte tillbaka! Ha ett block eller dokument för framtida redigeringsrundor, där idéer mm skrivs ner. Detta insåg jag i redigeringsvända tre, tror jag. Allt petande och pillande i manuset är förödande!

2) Läs igenom väldigt snabbt för att strukturera upp kapitlen. Skriv med några få ord vad de handlar om. 

För att i nästa steg:

• Hitta felaktiga och/eller orimliga saker. Ska jag i detta skede få in ändringarna jag har i blocket, eller ska det vänta lite? (Sov på saken.)
• Kronologin? 
• Luckor? 
• Upprepningar? (Ska dessa tre punkter göras innan eller efter ändringarna från blocket? Sov även på den saken!)
  
• Fila på personligheter och dialoger
• ÄNDRA INTE för mycket i själva texten, skriv noteringar i block/dokument. (Här får jag nog återkomma med vad tanken är mer exakt. Om det går att vara exakt? Jag behöver pröva mig fram mer!) Fem minuter senare fattar jag inte vad det är jag menar. Jag är nog lite för trött för det här just nu. Sov, Agneta!
• Läs igenom igen och kanske gör några av ändringarna som står i blocket. Och tänk över dramaturgin och tidslinjen. Håller den? Är den rimlig?
  
• När behöver jag fila på personligheter och dialoger?
  

 

(Är i skrivande stund väldigt trött. Vilket säkert märks ...)

Men något jag tror att jag har lärt mig: Nästa gång jag påbörjar manus ska jag ha ett lite tydligare synopsis att utgå ifrån, än vad jag hade den här gången.

IRRITERANDE, men ... (övning i positivt tänkande)

Det retar halvt ihjäl mig att jag förstörde manuset igår. (Ok, kanske inte förstörde det direkt, men känslan är sådan just nu.)

Försöker se det positiva i det här: Jag får en anledning att skärpa till mig. (Är jag kapabel att göra det, tro? Man kan tvivla på den saken.)

Nu MÅSTE jag stenhårt hålla mig till att strukturera upp kapitlen/scenerna. Innan jag har gjort det FÅR jag inte börja peta och ändra. Kommer jag på att något ska ändras får jag anteckna det i min att göra-lista så länge.

Jag lär mig något av varje misstag jag gör. (Någon inom mig skrattar rått just nu.) Jag får möjlighet att se hur tidslinjen går och kanske ser saker jag inte tänkt på tidigare.

Det kan bli bra ändå. En bortslösad dag hit eller dit. (Och kanske är den inte ens bortslösad, när allt kommer omkring - i slutändan har jag kanske tillfört manuset något bra.)

 

Mycket snack och ingen verkstad. Sätt igång och jobba nu, Agneta!

 

Petar i detaljar

Gaaaaah! Jag borde fattat att jag inte skulle tillåta mig själv att börja redigera från början i detta skede. Jag skulle tvingat mig själv att fortsätta där jag var. Och bara hoppat över den där "kratern" som stör och ger mig skrivkramp. Nu petar jag i detaljer istället, vilket jag inte ska, och jag petar och petar och petar, och förstör förmodligen mycket mer än jag rättar till. Blir så himla arg på mig själv!

GAAAAAAH!

Lösningen kanske kommer

På väg till jobbet idag, promenad i januarisol och snö (!), slog det mig att jag får helt enkelt skriva om i manuset, där som den där stora kratern ligger och stör. Den som orsakar skrivkramp och dåligt humör.

I nuläget vet jag inte vad som krävs ... men jag tänker att det kommer lösa sig när jag kommer dit. Snart har jag väl redigerat tillräckligt mycket för att kunna se vad som ska bort / vara kvar / ändras. Eller?

Seg fortsättning - redigering

Efter ett par lediga dagar tog jag tag i eländet manuset igår. Körde fast direkt. Satt bara och stirrade på orden och styckena, både länge och väl. 

Till slut började jag om från början. Med redigeringen alltså. Ändrade lite i inledningen och tajtade till den. Funderar på att ta bort de första styckena och låta storyn börja en bit in i storyn istället.

Förhoppningsvis vet jag hur jag ska lösa den krampande punkten när jag kommer till den nästa gång. Den som jag kört fast vid ett par gånger sista månaden. Nu skriver jag ner vad varje kapitel handlar om, med några få ord, och försöker samtidigt se vad det är jag behöver hålla koll på, som jag skrivit ner i min att göra-lista. Så får vi se om det är rätt sätt för mig. Om inte annat kanske jag lär mig något på vägen.

Funderar nästan på att lägga ner drömmen om ett författarliv.

God fortsättning!

 

Igår på nyårsafton fick vi snö på förmiddagen som la sig och gjorde världen vit, ljus och väldigt vacker. Tyvärr övergick det i regn på kvällen och ökade i styrka tillsammans med kraftig vind. Tolvslaget var sådär att fira utomhus ...

I natt fortsatte det att regna och blåsa en hel del men vid lunchtid idag var det uppehåll och jag fick en välbehövlig promenad. Det började droppa precis innan jag kom tillbaka hem. 

Idag blir det en lugn dag med soffa, slösurf och kanske film. Jag kör en maskin med tvätt just nu, och det är enda nyttan jag gör, och kommer göra. (Att vara vaken till kl 02 tar på krafterna.)

Med hopp om ett riktigt bra och givande 2025!

Skrivandet: Redigeringsfunderingar

Jag har kört fast. I ett av kapitlen står det: "Lägg till". Och inget mer. Förmodligen hade jag ingen idé vad det är jag tänker ska komma in just där, för då hade jag nog skrivit det. Blev trött nu, allt tog tvärstopp. 

Hur gör man? Hoppar över och listar ut i nästa redigeringsvända vad som ska in? Eller stångar man huvudet blodigt tills man har en idé? Jag vet inte. Men jag är inte sugen på att stånga mig så jag fortsätter nog bara. I slutändan kanske det visar sig att det inte behövs något mer just där.

Behöver tänka högt lite

Funderar på att dela upp bloggandet i skrivrelaterade inlägg och privata inlägg. Att det tydligt framgår i rubriken vad som är vad, och inte bara med etiketter (som jag oftast glömmer). Jag vet själv när jag söker efter tips eller inspiration om skrivande och redigering att jag då inte vill läsa om folks vardagsbetraktelser.

Även för min egen skull vore det bra med tydlighet - om eller när jag vill gå tillbaka och se hur jag lag upp arbetet. Jag är ju faktiskt nybörjare på det här med att skriva manus. 

(Åh, vad det är bra att tänka högt ibland, i skrift, för då får man oftast reda på vad det är man vill.)