Jag åkte lite småsur ner till affären för drygt en timme sen, tyckte väldigt synd om mig själv som måste åka och handla (maken erbjöd sig i sista sekund, men det bortser vi från nu). Å ena sidan kan jag tycka att det är lite småkul att gå och titta på vissa saker i lugn och ro, men det vägs å andra sidan upp (eller ner) av att det är så förbannat tråkigt och jobbigt att handla allt det där som, i bästa fall, står på en inköpslista - som i bästa fall är med till affären! Idag var listan med, men allt som står där är inte med hem.
Det som händer med mig när jag kommer innanför dörrarna till ICA - the boring store - kan jag inte riktigt förklara och inte heller förstå: Hjärnan liksom avprogrammeras. Jag slänger ett litet öga på shoppinglistan men sällan blir det att jag följer den. Jag tror aldrig jag kommit hem med allt som står på listan. Och det är icas fel. De flyttar runt varor. Idag hittade jag inte ketchupen. Jag är i och för sig inte helt säker på att jag vet var den finns men jag tror att jag sett den någon gång. Men det kan ha varit länge sen. Hjärnan är som sagt inte riktigt med.
Havregryn och strösocker struntade jag i, helt sonika, det fick inte plats i korgen. Ja, jag släpar inte runt på en shoppingvagn! Nä, jag rullar omkring en shoppingkorg. I botten, under alla varorna, ligger min kasse.
Utanför kassorna är det dags att tömma korgen på alla varor. För att packa ner dem i kassen...
Vad som inte stod på listan, men som kom med hem ändå:
Pepparkakor och blåmögelost - mums!
