tisdag 17 februari 2015

Fullt upp med allt och inget

Hinner egentligen inte blogga. Och vid närmare eftertanke har jag inget att blogga om heller.

Så himla busy. På återseende.


söndag 15 februari 2015

Min tvättstuga, ett helveteshål

Som om det inte var jättejättejättestökigt redan innan vi kom hem från fjällen med smutstvätt. Tänk om jag kunde få en solig dag i morgon. Då skulle jag hinna tvätta lakan och hänga ut på tork.

Jättekul att behöva starta redigeringsarbetet med att röja. Men måste. Klarar inte hur mycket kaos som helst. Gränsen är nådd och passerad. Och då är det förjävla stökigt, min gräns är nämligen ganska hög.


lördag 14 februari 2015

Shoppat!

Det var fortfarande rea i stan. Perfekt. Jag shoppade loss rejält och kom hem med en grön skjorta (blus?), två bastoppar, en svart och en vit (fast finare än bas, om ni frågar mig. Men jag är rätt trist när det kommer till kläder), och en grå poncho.

Det var ju inte så värst många plagg, inser jag nu. Men med mina mått mätt är det storshopping!

Lite kul att kunna variera plaggen lite när jag vikarierar på reklambyrån. Ja, det blir lite fortsättning där, vilket är himla kul! Inte fullt så mycket som jag vill och hoppas på, men det kanske kommer?!


Heeemmaaa!

Igår var det dimmigt när vi vaknade. Och nästan sex minusgrader. Brrrr. Vi har haft runt noll hela veckan och haft det väldigt skönt. Barnen frös i backen och jag behövde en vilodag från skidåkningen, så vi bestämde oss för att städa och åka hem.

Vilken härlig vecka vi har haft! Om man bortser från att svågern var väldigt allergisk. Det hade bott kattungar i hyttan bara en vecka tidigare … Sol, milsvida vidder, underbara skidspår, flera mil i kroppen, massor av frisk luft, jättegott vatten och galna mängder godis.

Någon dag kanske jag bloggar om mitt sockermissbruk, som ligger latent precis under ytan. Tillåter jag mig att äta godis öppnar jag en fördämning. På vid gavel. Det finns inget lagom, inget "sippra lite grann". Vi pratat ON eller OFF. Stängt eller vidöppet. Det enda jag inte tillåter mig själv är att dricka läsk. Men vin går bra. Väldigt bra.


Så. Idag och många dagar framåt är det avgiftning som gäller. Och det brukar gå bra. Bara jag bestämmer mig. Inställningen är allt. Bestämmer jag mig för att motstå godissuget så gör jag det. Men tvekar jag det minsta är det kört.

Och ärligt talat. Hur gott är det med godis, egentligen? Jo, den första påsen Seigmenn är gudomlig. Eller åtminstone halva. Sen blir det äckligt. Men jag fortsätter äta. Bara för att.

Och så känner jag mig bakis dagen efter också. Mår dåligt i kroppen. Känner mig trött, hängig och seg.


tisdag 10 februari 2015

Paus från vardagen

Välbehövligt.

Om en vecka blir det två dagars jobb på favoritstället, drömjobbet. (Hoppas på en fortsättning!) Och snart måste jag börja med sista redigeringen.

Men först paus. Andas. Njuta.

lördag 7 februari 2015

Och nu … ladda om?

Två veckor gick fort. Alldeles för fort.

Mitt vikariat som receptionist på reklambyrå var precis lika roligt som jag föreställt mig. Jag har hela tiden vetat att det är ett perfekt jobb för mig, och att jag är perfekt för det.

Och där jag varit nu i två veckor … Åh! Längtar tillbaka.

F ö r h o p p n i n g s v i s  blir det en fortsättning lite längre fram. I någon form. Men innan dess ska jag ha några dagar hel-ledigt, sedan ska jag ladda om för att redigera min roman. Nu ska den få sitt livs viktigaste omgång.

Jag borde kanske jobba med min inställning lite? För jag tvekar till om jag kommer lyckas åstadkomma det som lektören tycker att jag ska ändra/förändra/förbättra. Men jag har liksom inget val. Jag VILL ju att det ska bli en välskriven roman. (Så välskriven den nu kan bli, av en nybörjare.)

*Djup suck* Orka. Jo, måste.

Först ska jag ha lite ledigt.


torsdag 5 februari 2015

Det blir en vända till ...

Manus 3 ska redigeras igen. Och arbetas med ordentligt.

Lektören kom med sitt utlåtande i förrgår. Jag läste det på jobbet. Började storgråta! Det var så fint beröm att jag blev helt … helt tagen! Och glad och stolt och mallig och förvånad!

Visst, massor med kritik också, konstruktiv kritik, och mängder med förslag till förändringar och förbättringar (hur i hela friden ska jag orka det?) Men det var berömmet som gjorde min dag! Min vecka! Min vår! Och det är det - berömmet - jag går omkring och njuter av just nu. Förtränger att jag har massor med jobb framför mig.


onsdag 4 februari 2015

Två dagar kvar

Två arbetsdagar kvar.

Jag hoppas på en fortsättning i någon form.


Och så har jag fått respons från lektören. Återkommer med mer info om det i morgon.


tisdag 3 februari 2015

En väldig massa Feng Shui!

Klädkammaren blev någotsånär städad i söndags. Kartonger stuvades om, och märktes upp. Dock ser arbetsrummet ut som hej kom med det tunga artilleriet och hjälp mig. Suck. Men det finns inte hur många timmar som helst på en söndag, och inte oändligt med ork eller lust heller.

Men det snurrade till. Det gjorde det! Visserligen skulle det gjort det ändå, även utan Feng Shui, men nu har jag åtminstone ordning i klädkammaren.

Hela mitt liv känns uppochnerpå just nu. Av den bättre sorten! Var ska jag börja? Vet inte. Tror jag måste samla tankarna först och återkomma med ett inlägg lite senare.


söndag 1 februari 2015

Lite Feng Shui kanske?

Arbetsrummet ser ut som hej kom och hjälp mig efter att jag tömde en stor kartong på dess innehåll, rakt ut på golvet. (Kartongen behövde mina föräldrar som flyttar i helgen.) Där var inte direkt välstädat innan. Om man säger så.

Likaså, i klädkammaren uppe behöver också röjas en del. Där får man flytta ut saker i hallen för att ens kunna ta ett kliv in över tröskeln.

Jag tror att om jag kör lite Rensa i röran med feng shui, så kommer mitt liv bli lite lättare och trevligare. Och huset kommer bli betydligt mindre rörigt.

(Och jag behöver lite Feng Shui i mitt liv just nu!)


lördag 31 januari 2015

Jobbvecka

Ack du välbehövliga helg!

Efter att ha jobbat en hel vecka, första på väldigt länge, har jag nu helg. Och helgen är bara två dagar, som för alla andra normala, fullt arbetande människor.

Det känns bra.

Förra helgen störde mig. Då ville jag bara att det skulle bli måndag och jag fick gå till jobbet igen. Knäpp. Ja.

För er som missat så vikarierar jag på en reklambyrå i centrala Göteborg. Två veckor. (Till att börja med. Jag tänker mig en fortsättning av något slag, oklart om företagsledningen är inne på samma spår - de har nog inte ännu kommit på att de behöver mig.)

I torsdags fick jag ett sms från min man, med en länk till hans förra chefs Facebooksida. Där skrev han att de var i snabbt behov av en vikarie i receptionen. Jag ringde direkt. Fick komma dit samma eftermiddag. Kontrakt skrevs ut (men inte på). Dagen efter skulle jag börja jobba.

Och jag stortrivs! Jag tömmer diskmaskinerna, kollar att det är snyggt i köket och i konferensrummen, jag fixar kaffe och fikabröd om det kommer besök, jag beställer kaffe, papper och kontorsmaterial - sådant som jag tycker är roligt att göra!

Jag måste inte ha "jätteviktig titel" för att känna mig lyckad. Den enda titel jag vill ha är författare och den uppnår jag endast genom att ha tid och ork över för att skriva. Och då behöver jag ett jobb som inte kräver alltför mycket energi. Att ta emot besök och fixa fika är bara trevligt!


lördag 24 januari 2015

Smaken är som baken

Igår fick jag respons från en av två lektörer. Naturligtvis hängde jag upp mig på kritiken, trots att jag fick betydligt mindre kritik än vad jag trodde. Övervägande beröm faktiskt. (Och mitt dåliga självförtroende säger: hon vill bara vara snäll.)

Tänker på vad min testläsande kompis tyckte om samma manus, att det gick lite fort i slutet. Lektören sa ingenting om det. Däremot att jag borde kasta om några scener för att få en bättre början på boken.

Vi gillar olika, helt enkelt.

Ska bli spännande att se vad lektör nr två säger. Den som troligtvis är "proffsigare" (i alla fall mkt dyrare) och kanske hårdare.


Nu måste jag bli av med min huvudvärk. Det här roliga jobbandet och skrivandet  - tar på krafterna … phust!