Lite ditt och lite datt

Först vill jag tacka Perny! Alltid lika roligt att få en utmärkelse i form av award, och helst när ska det utföras lite uppgifter också. Jag ber att få återkomma, kanske till på onsdag när jag ledig. Just nu orkar jag inte mer än att äta och knappa lite på tangenterna.

Jag har ju tränat ikväll! Och jag är trött. Dels så var bilen borta så jag fick springa ner, och blev ju såklart försenad. Varför vara i tid, liksom. Jag fick tokspringa ner! Själva corepasset var lite jobbigt också. Jag känner att jag är lite starkare nu och kunde ta i lite mer och då blev jag såklart trött! Vilket kanske var vitsen, jag vet inte.

Kvällens ris går till den man som på corepasset luktade så mycket svett så att hela rummet krympte till klaustrofobisk storlek. I alla fall vad det gällde mängden syre. Herregud vad han svettades och han hade kört ett pass innan också. Men alltså? Deodorant kanske? Det kan han inte vetat vad det är. Vi pratar gammal smutsig svett här. Den värsta sorten.

Och när jag trodde att jag inte skulle stå ut med stanken längre slänger han av sig skorna och kör barfota! Jag trodde jag skulle kvävas! Om det inte vore för att jag verkligen ville träna skulle jag lämnat salen. Uuuäääkkk. Äckel säger jag bara.

Och jag vet att det är normalt att svettas, men att lukta så himla vidrigt ... det gör man inte om man sköter sin hygien.

Så, nu ska jag ta och masa mig till sängen. Och KäreGodeSängGuden se till att jag får sova i natt. Okej? Tack!

  .

Tränat

Ber att få återkomma. Om jag orkar. Om jag ens överlever duschen eller köket eller vad jag nu ska göra. Äta först eller duscha först. Eller helt sonika lägga mig ner och dö en stund?
   .

Jag säger bara: Äntligen!

Vilken hemsk dag! Hemsk hemsk hemsk har den varit. Arbetsbördsmässigt. Nog om det.

Nu ska jag gå på toa, klä på mig, ta mig till bussen, förhoppningsvis slippa vänta på den, komma hem, fixa mat, kolla läxor, få iväg dotter till scouter, passa systersöner (mysigt!), klä om, sticka till träning och sen komma hem och känna mig full av endorfiner!

Ni glömde väl inte anteckna?
   .

Dag 24 - Det här får mig att gråta

Sorgliga människoöden.
När någon dör.
Självklara saker.

Men jag gråter av andra anledningar också. Högtidliga saker ...
Skolavslutningar. Den blomstertid nu kommer.
Stora idrottsprestationer. Prisutdelningar. Nationalsången.
Bröllop. Vackra och känslosamma tal.
  .

En trött trött måndag

Snoozade i nästan en halvtimme innan jag klarade av att överge den varma sköna sängen. Det fanns verkligen ingenting som kunde få mig att gå upp.

Jag är grinig och ur gängorna idag. Vill bara hem. Just nu är jag väldigt sugen på att skriva på min roman. Eller novell, eller liten text - vad det nu är jag skriver på.

Ikväll har jag tänkt träna core men blir nog tvungen att springa ner och hem från gymmet. Maken ska till Vänersborg idag och hade inte lust att åka kollektivt dit. Och då känns plötsligt passet lite mindre lockande.

Fördel: Jag får mer tid att regga på Funbeat.
Nackdel: Lämna barnen ensamma en längre stund. (Jag veeeet. De klarar sig och min syster bor nästgårds så det är inga problem. Där. Problemet är jag själv. Oroshjärtat.)

Blablablabla. I-landsbekymmer.

Nu måste jag jobba. Det är också en form av bekymmer. Oklart dock vilken bokstav ...
    . 

Dag 23 - Det här får mig att må bättre

Att skapa får mig alltid att må bra och bättre. Liksom kramar från nära och kära. Helst när barnen vill vara nära och gosa. "Mamma, du kan väl ligga bredvid mig när jag somnar" är ju en favorit.

Bekräftelse och beröm är också väldigt trevligt att få. Om jag vet att det är ärligt.

God mat och gott vin, motion - ett mördarpass lite då och då, nytvättade lakan i sängen, färska blommor hemma,

När jag lyckas få igång skrivandet och orden bara kommer av sig själv.

Efter en dag på jobbet mår jag alltid bättre när jag kommer hem.

När ett träningspass är över.

Semester och lediga dagar.
  .

Nöjd. Jo, jag sa: NÖJD

En halvmils löpning på delvis isiga gator och med trötta ben. Men jag sprang hela vägen och väl hemma efter 5,1 km kändes livet väldigt gôtt. Nöjd är bara förnamnet.

Efter det har jag lyckats ordna lunch till fem barn (och maken och mig) fiskpinnar, kokt potatis, god sås (fan vilken såsmästerkock jag är!), färsk broccoli och grönsallad. Niema problema för vanliga (läs: duktiga) mammor, men stort för mig. Helst som jag alltid brukar glömma grönsaker och/eller missbedöma tillagningstiden för pasta/potatis kontra fisken.

Så, nu har jag klappat mig färdigt på axeln. Tillbaka till handbollen. Go Sverige! Kom igen nu!!!
     .

Funderingar på hög nivå

Huvudbry, kan man kalla det.

Jag funderar på att ge mig ut och springa. Det är fint väder och jag behöver få lite solsken och D-vitamin på mig. Samtidigt som jag behöver röra mig. Jag har alldeles för mycket överskottsenergi som måste ut.

Samtidigt funderar jag på att gå på ett Step-pass i kväll. Jag har ju köpt kort och vill gärna känna att jag får valuta för pengarna.

Men, passet är inomhus. No D-vitamins what so ever. Och upp och ner på en stepbräda. Fullständigt livsfarligt. Dessutom är det säkert en massa steg åt sidan samtidigt som armarna ska svängas med.

Det blir springa alltså. Bäst att göra det nu innan jag blir för hungrig.

Eller om jag ska ta mina skidor och promenera upp till spåret och åka ett par varv? Ingen dum idé alls. Problemet är väl bara att jag kommer vara helt slut när jag väl är framme vid skidspåret. Bilen är ju iväg på cup idag.

Hm. Får nog fundera en stund till. Påtår kanske?!
   .

Favoriter och att lura sig själv

Mitt favoritkaffe är (namnet, om jag kommer på det någon gång) Forza. Och min favoritmugg är den som syns på bilden. Inhandlad på Paradisverkstaden på Öland. Jag älskar verkligen dem! Enkla och vackra och mysiga att dricka ur.

Jag har börjat förbereda för Norgeresan. Eller skriver man det med litet N, norgeresan? Och i och med att jag börjat skriva inköpslista och att-ta-med-lista så känns det som att halva jobbet redan är gjort. Kylvarorna är nästan inhandlade, müslin är praktiskt taget blandad och klar, torrvarorna ska nästan bara packas in i bilen och bröden är så gott som redan bakade och infrysta.
Bra, då kan jag med gott samvete ta det lite lugnt resten av dagen. Man ska ju faktiskt inte arbeta ihjäl sig.
   .

Den bästa söndagen

Killarna i familjen är på cup. Tjejerna och jag är hemma. Vi har avslutat frukosten precis och jag ska snart ta dagens första och enda kopp kaffe (vilket innebär ca två muggar). Ljuvligaste stunden på dagen.

Ena dottern dammsuger sitt golv och det låter som att hon har lite problem med mattan. Jag får nog gå upp och kolla hur det går där. Igår råkade jag dammsuga upp en hel plastpåse, en sådan där genomskinlig grå som man kan lägga potatis i. Flärrrppp sa det, men den fastnade i alla fall ingen stans. Tackolov.
  . 

Dags för ett inlägg kanske?

Jag missköter min blogg just nu. Men det händer liksom inget bloggvänligt i mitt liv. Att jag lagat torskrygg, kokt potatis och svingod sås med kaviar känns lite ... händelselöst.

Nu har vi klarat av systersonens treårskalas. Gissa om jag slarvat bort hans ena present? Jodå. Lagom till kalaset börjar letar jag som en tok utan att hitta den. Gaaaaah i kubik.

Nu ska jag spela lite Viva Pinata trädgård. Grinade till mig tv:n. Men maken som varit iväg på utbildning eller seminarium hela dagen och blivit serverad både mat och fika behöver väl inte ligga i soffan och titta på tv? Bättre att jag som lagat mat, hängt tvätt, diskat, skrikit mig hes på sonen och varit på kalas får lov att roa mig lite.

Och skriva på romanen är kanske onödigt, eller? Dåligt samvete, vik hädan!
   .

Vuxenpoäng *harkel*

Torskryggfilé till lunch idag. Och jag har redan tagit fram fisken ur frysen. Det är framförhållning. Det är moget. Det underlättar. Bra!
Nu ska jag (VillinteVillinteVillinte) hänga tvätt. Sen lite x-box och kaffe.

Skrämd skrämdare skrämdast

Herregud vilken hemsk film vi har sett! Ingen höjdarfilm, men skrämmande äcklig. Och jag är så himla lättskrämd så jag nästan dör för minsta lilla. Idag var jag tvungen att titta bort när det blev läskig musik och man fattade att någon stod runt hörnet, för att inte skrika högt! Det var så många äckliga scener med blod och krasande ben och slafsande inälvor - uäk! Jag som inte ens fixar att se när mina barn skär sig.

Nu tvingar jag min man att se omröstningen av Lets Dance, just för att jag behöver något glättigt som får mig att tänka på annat än filmen.
   .

Otroligt vackert

Kyrkan ligger fantastiskt vackert högt uppe på en kulle. Prästen var väldigt bra och trevlig och gjorde det till en fin begravning.
Faktiskt så grät jag inte lika mycket som jag trodde att jag skulle göra. Det var skönt. Barnen grät. Sonen var helt förkrossad och ville hem. Men det lugnade ner sig. Efteråt, när prästen höll tal, föll sonen in i talet och berättade att han förstod vad prästen menade när han sa att glädje och sorg hör ihop. Han var så söt! Sonen alltså.

Nu har vi ca 2,5 timmar i bil innan vi är hemma. Vi äter godis.

Snabb stresslunch

McDonalds, man kan inte beskylla er för att ha god musiksmak.
Och lekhörnan med sitt plingeliplong på högsta volym?! Sänk!
Synd att jag inte kan lasta er för de skrikiga småbarnen, när jag ändå är igång och gnäller.

Men min lilltjej är nöjd med temat, Hello Kitty.

Nu godisaffären och sen gråta mig fördärvad.

En phån for dummies

Makens iPad leker jag med just nu. Det känns som en telefon för dumma. Men den känns bra, smidig och allt blir lättläst. (Säger en del om mig?)

Snart är vi i Vetlanda.

Till Småland

Farfar ska begravas idag. Jag känner mig tung i sinnet. Vill bara att det ska vara över. Sen vill jag att allt ska vara som vanligt, alla döda släktingar ska komma tillbaka och vara levande igen och jag ska vara ung och bo hemma hos mamma och pappa och bli omhändertagen och leva ansvarslöst. Och så ska solen alltid skina. Alla vara glada och snälla mot varann.

Det vill jag idag.

Jag vill inte gråta ögonen ur mig för att jag själviskt saknar farfar. Jag blir så ful och får ont. Jag måste trösta mina barn när jag själv är svag. Jag är svag. Och jag är fylld av gråt. Men jag vet att farfar har det bra! Jag vet det och det gör mig lite lite gladare.

Shiiiiiiit vad härligt! Wow!

Jag bara älskar när träningspasset är över! När man tagit ut sig till bristningsgränsen eller så mycket som man orkade och när allt är över! Den känslan av nöjdhet. Den känslan!

Två små missöden bara: Jag glömde handduk. Glöm aldrig handduk på ett spinningpass säger jag bara. Idag svettades jag nog extra mycket tack vare att jag hade en snutt papper att torka mig med. Och det andra: Tro inte att passet är 45 minuter långt. Känslan är så jobbig när det gått 45 minuter och man tror att passet är slut och man inser att man ska trampa och svettas en kvart till. Pust!

Men åh, men åh, men åh! Varför gör jag inte det här oftare? Alla problem flyger all världens väg. Alla aggressioner jag skulle trampa ut hade redan försvunnit. Tack Jenny för att du hämtade upp mig, och för ditt trevliga sällskap! Det får vi ta och göra om.

Nu säga godnatt till barnen och sen duscha. Grymt nöjd med mig själv. Och väldigt väldigt skönt trött.
  .

Men åh...

Skrev ett inlägg och var nästan klar, när telefonen ringer och vips är inlägget borta! Borta! Inte ens ett utkast. Skiiiit.

Men! Jag är taggad som bara den! Det ska bli skönt och faktiskt roligt (!). Nu ska ilska svettas ut och rumpa tajtas upp!

Den stora tröttheten kommer rullandes

Hur ska jag orka spinna ikväll? Jag bara undrar, för nu är jag så trött så det stramar i hela huvudet huvudet. Och så är det långt kvar av arbetsdagen. Suck. Dubbelsuck.

Och trippelsuck är att jag glömt bort att min systerson fyller år och jag har naturligtvis inte haft en tanke på present. Så himla dumt.

Nu måste jag verkligen hem och sova.
   .

Hej glömska!

Jag fick ju en utmaning häromveckan: att visa var jag sitter och bloggar. Det lovade jag att göra förra eller om det var förrförra helgen. Och jag kom på det alldeles nyss. Jag får skylla på att jag har dåligt minne. Uruselt minne.

Undrar vad det är för mer saker som jag kan tänkas ha glömt bort?
   .

Hej stress!

Jag har så otroligt mycket att göra idag, jobbgöra. Och jag har verkligen inte betalt för att stressa ihjäl mig, eller arbeta sönder mina handleder eller armbågar. Inget bryr sig faktiskt ett skit om det. Så varför i hela glödheta friden tillåter jag mig att stressa upp mig?

Det är ju inte så att jag är hjärnkirurg. Mitt arbete påverkar inte folks liv särskilt mycket. Inte så att det handlar om liv eller död om jag är i fas med mina arbetsuppgifter i alla fall.

Nog gnällt om det. För nu.

Ikväll blir det spinning och jädrar vad jag ska spinna skiten ur mig (läs: aggressioner)
  .

Dag 22 - Det här upprör mig

Herregud. Det finns nog fler saker som upprör mig än vad som gör mig glad. Undrar om inte jag är en ganska grinig person egentligen? Jag är en mästare på att hitta saker som upprör.

Men jag väljer ut några, i slumpmässig ordning:

• Ungdomar som sätter upp skorna i sätet på bussen
• Folk som kletar ett tuggummi på bussbältet (ja, vi har bältestvång på våra bussar som går ut till orter utanför stan)
• Killar/gubbar som ställer sig och kissar mot husväggar i stan - skärp er! Eller hitta åtminstone en buske! Om ni nu inte orkar eller har råd att ta in på toalett. Usch för er.
• Usch även för killar (ja, det är oftast killar) som spottar framför sig på gatan. Jag vet inte hur många gånger jag varit nära att få en spottloska på mig. 
• Medelålders kärringar som tuggar tuggummi med vidöppen mun! Fick de inte lära sig att man tuggar med stängd mun? Annars var man tvungen att spotta ut tuggummit.
• Folk som hostar i handen och sen tar överallt och smittar oss andra. Hosta i armen! God damn it.
• Folk som inte använder blinkers i trafiken.
• Busschaufförer som tror att vi passagerare sitter i bikini och badlakan på bussen. Önsketänkande? Eller är de bara elaka?
• Folk som tror och tycker att de är förmer än andra och som tydligt vill visa det. Eller tydligt behöver visa det. 
• Folk som inte kan ringa ett företag och hålla en trevlig ton i stället för att gapa och skrika, trots att de tycker att de har rätt och alla andra fel. Alla saker går att lösa. Tänk om folk visste vad mycket de har att vinna på att vara trevliga än otrevliga?!

Ja, jag skulle kunna hålla på och rabbla hela natten, men jag tror jag ger mig. Annars kan jag ju framstå som en bitterfitta.

   .

Jag skriver dåligt, men det är bra

1369 ord hittills i kväll har jag skrivit. Rätt dåligt skriver jag, men det är bra ändå, för jag skriver. Och jag kan med jävligt stor möda tillåta mig att inte skriva perfekt med en gång. Huvudsaken är att jag skriver. *tänker positivt tänker positivt tänker jävligt positivt* Jag ljuger. Jag är sjukt irriterad på att inte kunna leverera en perfekt text från början, och jag skiter högaktningsfullt i att ingen författare kan skriva perfekt med en gång, utan att alla måste skriva och skriva och låta vila och skriva om .... Gaaaaah! Jag. Vill. Vara. Perfekt. (Men jag hatar andra som är perfekta. Människor - andra alltså - måste ha fel och brister för att jag ska kunna tycka om dem. Ingen får vara perfekt för perfekt är tråkigt!)

Ambivalens är ett svagt ord i sammanhanget, va? Räcker schitzofreni eller hur det nu stavas?
   .

Jag är en dålig människa

Tror ni att jag kommit mig ut och sprungit? Nej. Och jag lär inte göra det heller.

Jag har en dåligdag idag, men är ganska nöjd med det. Ibland måste man ha det. IhelvetehellerJagÄrBaraLat.

Lite bra är jag: jag har fått barnen att städa sina rum! Och så har jag kört ... en maskin tvätt, och vikt ... några enstaka plagg. Men tre toaletter är skurade! Så på det hela taget har jag fått lite nytta gjord.

Att jag har dåligt samvete för att jag inte tränat känns dumt. Jag tränade ju i måndags och varför ska jag träna varannan dag när jag nästan aldrig har tränat förut? Va? Va? Nä just det. Men jag funderar på att gå på spinning i morgon. Eller kanske åka längdskidor? Det vore inte sån dum idé faktiskt.

Då återstår väl bara för mig att välja mellan dessa saker att göra nu då:
Tömma diskmaskinen
Vika tvätt (tvättberg)
Bädda rent i en säng
Skriva på min bok

Dotterns säng måste bäddas med lakan innan hon lägger sig, men det är ju några timmar kvar. Så kanske lite x-boxspel skriva nu då?
   .

Jag är nog veligheten själv

Nu har jag bokat träningspass, och bokat av. Bokat nya och bokat igen. Och bokat av. Velpotta!

Nu lutar det åt att jag ger mig ut och springer lite senare idag. Eller så blir jag kvar hemma. Spännande dag det här blir! Träning eller inte träning. Mitt lata stycke.

Det lutar åt fika med syster som också är hemma idag. Eller så pluggar hon.

Själv har jag skickat en liten jobbansökan, för skojs skull. Inget drömjobb, men åtminstone får jag annat att tänka på än rövhålet strulet på jobbet en liten stund.

Nu ringde syrran, bjöd på lunch. Got to go!
.

Jag tävlar!

Och jag vill vinna!

Gå in här och delta i utlottningen av Monikas fina armband.


Eller så låter ni bli att delta och håller tummarna för att just JAAAAG vinner!!!
   .

Nytt grannhus på G

Jag älskar att se hus bli till. Hoppas de rappar på lite idag, när jag ändå är hemma.

Nu kaffe sen lite x-box sen tvätta och sen SKRIVA. SkaBaraLekaLiteFörst.

Här ligger jag

Ingen träning idag pga huvudvärk. Gaaah vad irriterande. Varför denna huvudvärk? Stress förmodligen. Dumt.

Orkar jag resa mig ur soffan för att ta en Panodil och frukost tro?

Också efter

Ja, jag är lika (j**la) trött som jag ser ut att vara. Så god natt!

Nu. Vill. Jag. Hem.

Huvudvärken vägrar ge med sig. Jag har avbokat morgondagens morgonpass, trist nog, men bättre att boka av än riskera straffavgift om jag uteblir.

Kanske vaknar jag i morgon och mår bra, och då kan jag boka mig igen. Eller köra lite styrketräning i gymmet. Får se. Morgondagen ligger öppen! Att bli av med värken är prio ett.

Stress? Slarv med mat?
   .

Väskan

Här är väskan! Lite kass bild men det går nog att se ändå. Många bra småfack är det, och det främsta på framsidan ska få rymma cerat och läppglans.

Ok, kan klockan bli hemgång nu? Jag har huvudvärk. Stressrelaterad. F*n.

Efter

Ska försöka få till bättre bild under dagen. Smuggla in telefonen på toa å fota.
Se så blankt hår jag har!

Före...

Jag ska till frisören nu strax. Det behövs. Sen skulle jag behöva gå till en bra plastikkirurg också. Lite lyft här och lite botox där.

Nu svettas jag. Det blir så efter en språngmarsch och en bastuvarm buss. Åh, vad jag hatar våra bussar ibland.

Men hey! Nytt hår och ny väska - ingen dum tisdag. Inte dum alls.

No good day

(Låter bilden tala. Ca tusen fula ord)

Dimmig morgon

Den här bilden tog jag i morse. Det vae tänkt att det skulle bli ett inlägg men det blev det inte.

Nu är det kvällen och jag är hemma. Snart ska jag åka ner och träna. Åka, inte idiotkuta som förra måndagen.

Barnen har fått instruktioner om hur de ska klara sig (så att JAG klarar mig) och jag vet att de gör det. Värre är det med mig, jag är inte torr bakom mammaöronen.

Det ska bli skönt när träningspasset är över! Av minst två skäl.

Nu byta om till träningskläder.

Lite fredagsmys en måndag lunch

Rester från lördagens tacos fick följa med till jobbet idag och förgylla min dag. Nu ska jag dricka lite extra vatten under eftermiddagen så att jag är fit for core-fight ikväll. Hej magmuskler!

Nu jobba lite. Jobba? Jobba? Ska det verkligen vara nödvändigt en måndag? Räcker det inte, liksom...
   .

Väska väska väska!

Jag har hittat en ny väska. Nu, nyss, på fikarasten! Och den var på rea! Toppen! Gillar rea, jättemycket! Den fanns bara i brunt i affären men de ska beställa hem den i svart från en annan affär. Förhoppningsvis får jag den i morgon. Jag längtar redan!

Hoppas att jag inte ångrar mig över natten bara ...

Men visst måste man väl ha öppet köp även på beställningsvaror? Även på rea-dito? Fast, äh! Den var inte dyr och den var väldigt snygg så det blir nog bra! Och vad gör väl en väska mer eller mindre? Bara jag får plats med alla viktiga och alla andra saker.
    .

Dagens outfit

Inte tröjan på bilden, men väl pyjamasbyxor. Jodå det har jag, men bara till och från jobbet och enbart för att jag har strumpbyxor och klänning. Och inte skulle frysa när jag väntade på bussen. Vänta?! Den kom och jag fick springa (rusa!). Nu svettas jag i stället.

Tröjan på bilden köpte jag på rea härom veckan. Två stycken. (!) Hur tänkte jag??!

Och där var helgen slut

Synd att vi inte köpte tapeterna igår. Då hade nog större delen av vardagsrummet varit klart nu. Nu kommer istället en tredjedel (fjärdedel?) vara klart och resten kaos. Men det får det vara värt för det kommer att bli så bra!

Undrar om maken orkar sköta jobb och politik på dagar och kvällar om han tapetserar på nätterna? Jag ska kanske föreslå för honom att han testar? Och så får jag ett nytt vardagsrum på samma gång!
   .

Det förlorade inlägget

Nu ser jag att det förlorade inlägget är publicerat! Och det innan jag skrev förra inlägget. Skumt. Den trådlösa teknikens under.

Min man håller på att tapetsera i vardagsrummet nu och jag sitter som på nålar för han svär och suckar och stönar och har sig. Jag gör mig osynlig och hoppas att det ska gå vägen, med allt.

Det killar i min näsa också och jag nyser, och jag hoppas att det inte en förkylning! Jag skulle aldrig bokat tre pass, det kan vara därför, om det nu är förkylning. Det kan också vara damm. Jag har bytt sängkläder i vårt rum. Där var det dammigt kan jag tala om.

Nu ska jag gå på godisjakt.
   .

Inlägg efterlyses!

Jag skrev ju ett inlägg när vi åkte hem från tapetaffären. Var tog det vägen? Va, va, va? Kvar i mobilen kanske? Tryckte jag inte skicka?

Hursomhelst, vi kom hem med nio rullar av en tapet som vi båda gillar. Och vi var klara på mindre än en halvtimme tror jag. Trots att det fanns hur många som helst att välja bland. Fast det fanns betydligt fler att inte välja bland.... Herregud. Köper folk verkligen så fula tapeter som det finns?

Smakprov blir det inte ännu. Maken håller på för fullt och har fått upp tre små bitar ovanför ena fönstret och altandörren. Jag kan säga att jag känner redan att det är en stor förbättring. Äntligen!
   .

Heja oss!

Vi har hittat och enat oss om en tapet. Fort hem nu och slänga upp rullarna på väggen!

Jag känner mig riktigt nöjd med valet. Vad skönt, som omväxling.

Och så skiner solen som ger vårlängtan. Om nu bara någon kunde laga maten för mig också...

Jättesvårt!

Lätt att klicka boka

Nu när jag inte längre har bara ett tiokort på gymmet utan ett årskort (som visserligen inte är ett helt år långt, men nästan) så är det väldigt kul att sitta och boka alla möjliga pass!

Hittills har jag bokat in mig på core, spinnin/MRL och spinning nästa vecka. Tre pass alltså. Jag vet redan nu att minst ett pass kommer avbokas. Kanske ytterligare ett. Ska ju dels orka och dels få ihop vardagen.

Med en man som gör karriär får ju jag stå tillbaka lite. Och så är jag inte mentalt redo att släppa kontrollen vad gäller barnen helt ännu, tänk om jag kommer hem från träningen och så har äldsta dottern inte kommit hem från scouterna, och så har jag varit och tränat istället för att gå ut och kolla efter henne. Herregud, jag får ont i bröstet bara jag tänker på det. Och jag vet, en sextonåring kan bli bortrövad lika lätt som en elvaåring, men det är en klen tröst. Nej, ingen tröst alls faktiskt.

Nu ska vi åka till tapetaffären! Jag får grubbla mer sen.
  .

Fredagsmys en lördag

Det blev tacos igår. Men utan röd paprika för den glömde maken skära upp. (Och skulle jag orka det??) Till det blev det resten av det vita vinet som jag öppnade och drack av i fredags.

Efter maten blev det godis, surt och salt, hårt och mjukt. För mycket, som vanligt. Och så fanns det till min stora glädje kvar även nu på morgonen. Men nu har jag borstat tänderna och hoppas att jag ska klara mig utan att äta upp resten.

Idag blir det tapetaffären, tror jag. Men först frukost. Skit också, jag tror jag glömde be maken köpa ägg igår. Så dumt.
.

Ordning igen

Rumpan är placerad i soffan och framför mig står en skål med godis. Gott godis. Det gillar jag.

Det som saknas nu är lite mat i magen, jag har inte ätit sen frukost vid elvatiden och är huuungrig. Ett glas vin till maten kommer sitta finfint.

Ska jag skoja till det lite och dricka ett glas vin på väldigt tom mage? Billig fylla om inte annat. Kanske lite väl rolig sådan också. Eller inte.

Men fixa mat? Hur kul är det? Inte alls. Dricka vin däremot, det är kul.

Flingor och fil och vin?
Knäckebröd med kaviar och vin?
Havregrynsgröt och vin?

Nu tappade jag matlusten.
   .

Rubriklöst inlägg

Nu har jag sålt kaffe, saft, bullar, mackor och skidkort och hyrt ut utrustning färdigt. Nu går jag hem.

Snart är det middagsdags. En lördag betyder det vin. Gillas!

Skön skön lördag

Det var ju disco i går kväll. Äldsta dotterns klass skulle hålla i det för att tjäna pengar till klasskassan och vi föräldrar fick ju hjälpa till att kolla att allt gick bra. Och det verkar det ha gjort!

Men disco tar på krafterna så vi alla har sovit länge. Jag vaknade halv nio och maken sover fortfarande, när barnen vaknade vet jag inte, de kan ha vaknat när som helst under morgonen, vi hör ju inte dem...

Jag har kört igång en maskin som snart ska hängas (tråkigt) och så har jag spelat x-box (roligt) och nu ska jag fixa frukost (nödvändigt).

I natt har jag sovit som en stock i nio timmar - skönt!
   . 

Sådärja

En förmddagsfka bestående av två små tårtbtar och en Snckers. Too much sugar kan jag meddela. *svettpärlor  pannan*

Som n ser så har mtt  slutat fungera. Bokstaven mellan u och o på tangentbordet alltså. Hmla rrterande.

Men jag jobbar på precs som vanlgt och låssas som ngentng. Får se om folk börjar rnga och undra vad  hela frden jag sysslar med. Hhhh, (fnss).

Om en tmme är det lunch, och om fyra tmmar ska jag åka hem. Flexar ut en tmme tdgare dag.

Okej. Nu får det vara färdgtramsat med mtt -lösa tangentbordet. Jag ska ta och slå på det!!!
    .

Fredag! *klapp klapp klapp*

Det är fredag hörrni! Och jag är i stort behov av lite roligheter! Igår var en mörk dag, och det var nog därför jag sov uselt i natt. Men nu går jag vidare.

Dotterns gångertabellsförhör hade gått bra. Lite mer träning behövs innan det rinner som vatten. Men lilltjejen känner sig inte värdelös längre i alla fall. Den här braiga och pedagogiska mamman (jag alltså) fick ju henne att känna sig värdelös igår morse. Fint att säga hejdå till en dotter som gråter. Ingen medalj till mig som bästa mamman direkt.

Sonens termobyxor kom tillrätta igår. Dem hittade lilltjejen i torkskåpet på fritids. Konstigt, sonen som var helt övertygad om att han hade tagit med sig dem hem.

En rätt så bra dag till slut ändå. Tackolov.

Men idag, idag är en ny dag och även om det inte finns så många möjligheter så kan det kanske bli en rolig dag ändå?
    .

Ny dag, nya tag

Tidig idag.

Sovit dåligt i natt och vid kvart över fem gick jag upp. Nu sitter jag på bussen med nyplattad lugg och är rejält kaffesugen.

Ikväll är det disco som gäller. Anordna och vakta alltså, inte dansa. Sonen har förbjudit mig.

Vi tar hand om oss

Vi saknar henne. Även om vi inte umgicks så fattas hon. Jag är gråtfärdig nästan hela tiden. Kramar maken mycket och har kramat och pussat barnet väldigt mycket.

Ta vara på livet och varandra.

Från ett bekymmer till ett annat

Jag tänkte tröstshoppa mig en väska. En lagom stor, lagom snygg. Och till ett lagom pris. Tänkte jag alltså.

Hur fasen kan man sätta 11 200:- som pris på en handväska? Ok om det var en resväska. Inklusive resa.

Väskan hade inte ens något blingbling. Undrar om jag kan pruta på väskan? En sisådär niotusen?
   . 

Det går bra att bli fredag nu, tack

Dum dag. Dum dum dag.

Men lite glädje i vardagen var att jag åt lunch med min syster, mysigt och trevligt. En macfeaståcompany blev det. Och en nyttig coca cola till det. Satt finfint!

Ikväll ska jag krama mina barn och min man lite extra.

Och angående gud i förra inlägget, jag tror inte på gud, men jag kände för att skälla lite på honom i alla fall. Man gör faktiskt inte så. Man tar inte fina människor ifrån nära och kära. Inte när det finns små barn med som behöver sin underbara mamma. 
   .

Tragiskt och orättvist

I tisdags inträffade en våldsam kollision mellan en personbil och en tankbil på Hisingen i Göteborg. En 46-årig tvåbarnsmor avled av skadorna och hennes två månaders bäbis vårdas på sjukhus.

Jag vet vem den här kvinnan var. Och hon var en av de härligaste människor jag någonsin träffat. Få människor hade den energi och positiv utstrålning som hon. Det fanns inte en människa som inte tyckte om henne.

Så att hon nu ryckts bort från sina barn och sin man och andra nära och kära känns som ett hårt slag. Och ett väldigt orättvist sådant.

Så om du finns Gud, ser du mitt finger?
   .

Meningslöst

Jävla morgon.
Tjat och skäll på barnen, slutar med att lilltjejen börjar gråta.

Och så kanske jag vet vem det var som omkom i den tragiska tankbilsolyckan i Göteborg häromdagen. Fy fan. Fan ta dig gud, om du nu finns, för så gör man inte.

Blir någon förvånad nu?

Jag har inte gjort något av det här ....  Inte ens den viktigaste... jag kommer ångra det när jag går och lägger mig.

Dock har jag ätit lite kvällsmat och ska gå och lägga mig nu.

Eller nu och nu (när som helst ska jag ta och blogga om mitt förhållande till tid och min tidsuppfattning) - först ska jag klä av mig, sminka av mig, borsta tänderna och först därefter kryper jag ner i sängen. Har jag tur ligger jag vid 22:15, men det vete sjutton. Tusen och en saker kan dyka upp. Bloggar, Facebook, mail.
   .

Så många borden, så lite tid (eller lust eller ork)

Jag borde är en tanke som ofta flammar upp i mitt huvud. Jag borde stryka lite tvätt, eller åtminstone en skjorta som jag kan ha i morgon, eller jag borde vattna alla växterna och inte bara de som börjar se lätt bruna ut, eller jag borde dammtorka lite lister och fönsterbänkar - fast här borde jag be barnen göra dessa sysslor, om de vill ha veckopeng, jag borde rensa ur mina skafferilådor (och dammsuga dem!) och få lite ordning, jag borde rensa i skåp och lådor och ta tillvara utrymmen bättre än vad jag gör idag.

En sak som jag verkligen (alltså verkligen) borde gjort är bytt sängkläder. Det hade jag verkligen tänkt göra idag. Men det har jag glömt bort, såklart. Och göra det nu? Nu? Nu som i gå ifrån datorn för att byta sängkläder? Eh, tror inte det! Fast jo. Jo, det borde jag. Det är ju så himla skönt att krypa ner i rena sängkläder.

Jag tror jag gör så. Sen tar jag mig ett par knäckebrödmackor och går och lägger mig. Är lite lätt trött i kroppen efter träningspasset i morse.
  .

Hemma igen

Trevligt att gå på stan en sväng och träffa en kompis och fika. Det gör jag alldeles för sällan egentligen. Men det blir väl tid till det längre fram, när barnen är mer självgående? Säg att det blir så.

Jag hittade ingen kofta utan lämnade tillbaka den jag fick och fick pengar i stället, så letar jag vidare en annan dag. Däremot hittade jag lite kläder till barnen. Såklart. Dock var två byxor inte bra så de får gå tillbaka. Jag som ogillar att ha kläder att gå tillbaka med. Det är riktigt tråkiga måsten.

Ett annat rätt så tråkigt måste är laga middag. Fy. Helst när det inte finns saker hemma att laga mat. Vad är det som är fel med mig som inte fixar att åka och handla? Om jag tog mig den timmen som det tar (max) i veckan, så skulle det ju underlätta oändligt när jag ska laga mat. Det är ju en himmelsvid skillnad att laga mat om man har saker hemma, mot om man har ingenting. Detta vet alla vuxna människor redan. Alla utom jag. Dumma jag.

Jaja. Man kan inte vara bra på allt! Jag är bra på.... annat, så som... .... *dramaqueengråter*
   .

I stan

En ledig dag? Ja men här ska fikas lite. Kanske byta en kofta.

Hör mitt vårskriiiiiik!

Ok, det är inte vår, jag vet och jag vill gärna ha en omgång till med frost och snö och vintervitt landskap! 

Men nu är det så här att jag fick lite vårklänning i morse när jag gick ut, ren asfalt, fågelkvitter och en annan slags luft. Lite våraktig. Eller i alla fall föraning om våraktigt. Skönt.

Efter en liten snabbfrukost var det dags att slänga sig iväg till gymmet för ett kombipass 45 minuter spinning och 45 minuter MRL (mage, rumpa, lår). Det sistnämnda var ca en dryg halvtimme bara, men det räckte!

Shit vad jobbigt för en ganska otränad kropp, som dessutom hade träningsvärk i låren sen i måndags.

Sju minuter in i spinningpasset ville jag gå därifrån. På riktigt. Gud vad tråkigt det är att spinna. Men jag härdade ut, med blicken fastnaglad på klockan. 

Nu äter jag frukost igen, samtidigt som jag bloggar. Som ni ser på bilden. Gissa om jag känner mig väldigt nöjd med mig själv?! Det gör jag. Väldigt väldigt nöjd!

   .

Nu är jag taskigaste mamman i världen

Yngsta dottern ringde precis och ville leka med kompis i morgon. Jag sa njaaaeeeeäe, det går inte för vi ska traggla multiplikationstabellen i morgon. (Varför jag var tveksam först var för att jag inte hann tänka klart innan jag svarade henne. Dumma mamma, kunde jag höra att hon tänkte.

Taskigt, javisst, men har vi nu missat att förhöra henne hela jullovet - vilket hon själv varit medveten om också - så får det göras nu. På torsdag ska hon nämligen kunna dem. Som ett rinnande vatten.

Vilken himla tur att jag är en mamma med väldigt väldigt kort stubin eh ... stort tålamod *host*.
   .

Besvikelse

Jag vet hur det känns. För en stund sen hittade jag en mjuk citronkola i min handväska. Trodde jag. Det visade sig vara ett tomt papper.
Den besvikelsen.
  .

Sisådär drygt 7 timmar kvar

Men det ska gå. Det får gå. Jag har inte mycket till val.

Hungrig är jag också, och som alltid när jag jobbar kväll blir det helt kajko med maten.

Oj, hittills är inlägget rafflande spännande va? Undrar vad som ska komma härnäst?!

Näe, jag har verkligen inget av värde att blogga om. Det skulle kanske kunna vara att jag skaffat träningskort på gymet hemma! Eller ja skaffat.... jag fick överta min brors kort till ett bra pris. Och så la de på mina åtta resterande gånger på det kortet så att det gäller nästan hela året. Himla bra! Nu ska jag bara orka ta mig dit och träna också.

Det var allt för nu.
  .

GOD morgon och förmiddag

Sitter och lyssnar på radion och dricker kaffe. Kommer på mig själv att vicka på foten i takt till ... de sista ljuva åren!? WTF liksom?!
Det är en skön dag idag. Jag har träningsvärk, men inte from hell. Tog det lite lugnt igår. I morgon bitti blir det ett pass igen. Om inte from hell uppenbarar sig under eftermiddagen.

Jobba till 20:00 är det som gäller idag. Känns sådär, men det får gå.

Nu överdosera rouge, sen borsta tänderna och sen rusa!

Om jag tränade? OM jag tränade!

Herregud vad trött jag är. Jag bokade ju in mig på corepasset efter en stunds funderande, att springa dit är ju inga problem (förutom halkan då) men hem ville jag verkligen inte gå eller springa trött och svettig. Som om jag skulle orkat springa då!

Det visade sig att makens möte var slut redan vid halv åtta så han kunde komma och hämta mig en timme senare, och då fanns inget att tveka på. Jag bokade passet som sagt, hällde i mig en smoothie och bytte om, allt i superstressat tillstånd - jag var tvungen att komma i tid annars skulle jag mista min plats och få betala straffavgift. Och när jag har ett 10-kort är jag lite snål och vill inte att en gång försvinner utan att jag utnyttjat den.

Så, snabbt i väg alltså och herre jösses vad jag sprang! Faktiskt så jag tyckte det drog lite konstigt i ena låret på passet efteråt, men det skulle det kanske gjort ändå.

Redan nu ska jag börja planera för att gå och träna nästa måndag också. Då har äldsta dotterns scouter börjat igen, men jag tror att de kan klarar att göra sig i ordning för sängen själva om jag fixat middag och kollat läxor innan träningen. Någon gång måste de få pröva att klara sig själva lite grann. Sade hönsmamman med oro i bröstet.

12 minuters idiotlöpning och 45 minuter core. Inte illa en måndag i januari.
   .

Träna eller inte träna?

Det är frågan.

Det finns ett corepass 19:45 som jag är lite sugen på att gå på. Problemet är att jag inte hinner ta mig dit. Maken är inte hemma, jag måste förhöra barnen på läxor, äta och sen ta mig dit. Och ta mig dit till fots i ishalkan är inte det lättaste, det i sig kommer vara ett pass. Och sen gå hem därifrån efter passet känns föga lockande. Mörkt och kallt när man är trött och svettig är inte helt optimalt. Ska kanske avvakta till på onsdag morgon, då har jag bokat ett annat pass (jomenvisst, kors i taket och nu går fan på torra land och allt vad det heter!).

Men hur gör jag med kvällens pass som jag så gärna vill gå på då? Och varför får jag huvudvärk? För mycket bekymmer och tankekraft kring träning. Kanske bäst att låta bli ändå?
   .

Hej glömska

Igår kväll kom jag på att jag inte laddat mitt busskort och sista dagen var i lördags. Panik. Orkade verkligen inte åka ner till affären för att fixa det - jag skulle ju gå och lägga mig. Men så skulle maken ta bilen i morse så jag åkte med honom.

Det är bara det att jag inte kommit mig för att gå ner och ladda busskortet. Och risk finns att jag inte kommer på det förrän jag kliver på bussen och just där och då kan det bli väldigt jobbigt och pinsamt. Tänk om jag får för mig att skälla på Västtrafiks usla system utan att komma på att felet faktiskt är mitt.

Nä, bäst för mig att jag kommer ihåg att ladda det där kortet innan jag går till bussen.

Sen kan jag börja fundera på vad jag ska laga för middag ikväll. Och av vad. Jag orkade nämligen inte handla igår. Moget och duktigt, så det förslår.
   .

Sex

Sex och en halv timmar kvar tills jag slutar. Ja, jag räknar ner och längtar hem. Idag är en sådan dag. Eller nej, varje dag är en sådan dag. Jag älskar hemma! Och snart ska jag få nya tapeter i vardagsrummet! Ska bara hitta dem jag vill ha först. Det är ju lätt för en person med grav beslutsångest...

Men hey, angenäma bekymmer kan jag gärna ha många av!
   .

Första måndagen det fyrtionde året

Strax över noll, regn i luften, blött på marken och fult som fan i naturen. Usch. Måndag när den är som sämst.

Idag måste jag köpa mig ett skydd till mobilen, vilket jag med facit i hand borde köpt för ett år sen, så att sprickan där bak inte blir värre. Spricka bak på mobilen alltså. Ingen annan spricka någon annanstans.

Kanske ska jag ta och ta av mig mina gummistövlar nu? Byta till ett par inneskor kanske. Risk finns att fötterna ananrs kommer att bli väldigt varma inom kort.
  .

Dag 21 - Ett annat ögonblick

Ett annat ögonblick? Vaddå ett annat ögonblick? Till skillnad från det förra inlägget som jag ännu inte skrivit? Förmodligen.

Detta inlägg blir ju desto svårare att skriva eftersom jag inte skrivit Dag 8 - Ett ögonblick. Undrar förresten när jag ska göra det? Troligtvis aldrig.

Nä jag får passa på den här dagen. Också.
    .

Snart ny vecka

Jag vet, jag har hela söndagskvällen framför mig och borde inte tänka på måndag morgon redan nu, men det gör jag. Dels för att jag snart ska gå och lägga mig för att jag är stuptrött och dels för att jag inte vill att måndag morgon ska komma alls. Vill inte. Måndag tidigt morgon är bland det jobbigaste som finns. Jag vet, jag har inte så många verkliga bekymmer så jag måste skapa mig några i-landsdito i stället.

Det skulle kännas bättre om jag fick gå i myskläder. Mina gamla svarta jazzbyxor skulle man kunna ta för att vara finbyxor *host*, med lite fantasi och en dos god vilja.

Äh, det ska väl gå. Det får gå. Måste gå.

Just nu har jag lite skrivångest. Jag ska skriva en konfliktsupptrappning av något slag... och jag vet inte jag... ska kanske inte ägna mig åt att skriva, after all.
   .

Tant är trött

Att fylla år tar på krafterna helt klart. Idag är jag trött. Det kan kanske ha med väderomslaget att göra också för jag har märkt att det påverkar mig, helst om det går från vackert till fult, då blir jag lite trött och less. Sen var det lite anspänning i går också. Min födelsedag, uppvaktning, matlagning, sallad, vin, kaffe och mitt i allt det skulle jag vara en trevlig värdinna. Småsaker för vem som helst men för mig var det stort! Varför inte stissa upp sig lite, verkar jag tänka så fort det är något på gång som inte är hänga i soffan en hel dag?

Att då, dagen efter en stor dag, åka till Ikea Bäckebol var inte smart. Ikea Kållered hade varit bättre för där hittar vi. Vi som i min syster och jag. Det började med att vi glömde en sak och fick åka hem igen (hade inte kommit så långt, men ändå) sen missade vi (min syster eftersom det var hon som körde) avfarten! Oj, där ligger ju Ikea sa vi när vi passerade. Jaja, som tur är vimlar det av mot på Hisingen så vi kom dit och fick en parkering till slut.

Trång och eländig affär det där. Och helt ologisk. Jag gillar att känna igen mig när jag går på Ikea. Annars hittar jag inte och går nästan vilse. Det hände idag. Vi hittade inte Småland där vi lämnat in några barn. Till slut hittade vi, efter att ha passerat några avdelningar ett par gånger för mycket. Gaaaah!

Nu är vi hemma i alla fall. Jag köpte tre ramar, två skrivbordsstolar, en liten gosedjursmus (till lilltjejen som var med mig) och kaffeservetter som jag borde haft redan igår.

Nu ska jag kanske ta och skriva lite. Ja, det tror jag bestämt att jag ska. Om jag är riktigt duktig ska jag belöna mig med jordnötsringar eller pringles. För det kommer jag vara värd. Hoppas jag.
  .

Dag 20 - Den här månaden

Med risk för att låta lite gnällig...

Ett dödsfall, två begravningar, regn och slask.

Men så lite vackra landskap med gnistrande snö därimellan och en helt underbar födelsedag. Så på det hela taget.... Som en bakfylla (för att citera en kär släkting), men med lite ljusglimtar här och där.

Men! Januari är ju inte slut ännu. Mer elände kan inträffa.

Idag blir det kanske Ikea med systra mi. Eller om maken och jag ska hitta på något. Tapeter? Eller så vet jag inte... Jag är trött, det tar på krafterna att fylla år.

Nu ska jag väcka maken och sen ska jag fixa frukost.
  .

Nu vill jag renovera, NU

I ca två år och 9 månader har jag levt med ett vardagsrum som jag inte riktigt trivs med. Väggarna har en speciell grå färg som skulle vara jättebra att projicera film på (tror det heter så).

När vi flyttade in i huset så vägrade jag ha en tv på väggen i vardagsrummet. Den väggen är det andra man ser när man tittar in hos oss, det första är en badrumsdörr men när man sen vrider på huvudet åt höger ser man in i hallen och vardagsrummet. Och där ville jag absolut inte ha en ful tv, så jag sa, till makens stora lycka, att vi skaffar en projektor. Men ingen duk för det är inte heller snyggt, dessutom är det bökigt. Ett moment till att fixa med innan tv går igång.

Visst är det häftigt med stor bild, men inte när bilden är på gränsen till för stor, när jag står i köket och tittar på tv:n är bilden mer lagom kan jag tycka. Ja, jag är tråkig och helt ointresserad av film. Alla andra tycker det är svinbra med stor bild. Barnen är lite sura nu för att vi inte längre har stor bild på väggen. Sen är det inte roligt att ha ett rum med noll och ingen mysfaktor. Vi har fina möbler och underbar matta, men det hjälps inte, väggarna är tråkgrå och kalla.

Just nu har vi äntligen hängt upp en tavla på den tomma väggen (gårdagen till ära), men redan på tisdag lär det hänga en tv där i stället, om jag känner min man rätt.

Detta med riktig tv innebär två saker, dels att jag kan se på tv även när det är dagsljus ute, utan att behöva mörklägga! Hej skidtävlingar och annat! Och dels betyder det att vi äntligen kan få en finare färg på väggarna! Äntligen kan vi hitta en trivsam och snygg tapet! Äntligen kan vardagsrummet bli hemtrevligt och ombonat och mysigt!

Jag önskar att vi hittat tapeten med stort T redan och hade den hemma så vi ("vi") kunde slängt upp den idag. Nu har vi inte några tapeter, inte ens prover, men det går kanske att titta lite på nätet...?

Hej och välkommen söndag! Men väderguden, du kan dra något gammalt över dig för fy vad ful du gör världen idag.
   .

Dag 19 - Detta ångrar jag

För att vara en person som ältar saker in absurdum och aldrig kan fatta ett beslut utan att tänka att det kanske borde fattats annorlunda, så är det väldigt få saker som jag verkligen ångrar. Konstigt nog.

Men rätt skönt är det att inte gå omkring och ångra saker, för jag tror att mycket energi går åt i onödan då.
Därmed inte sagt att jag inte gjort saker som kanske borde varit ogjorda, eller sagt saker som borde hållits tysta.

Fick jag ändra på en sak så är det att jag borde skaffat mig en gedigen utbildning. (Men redan här falerar det: Jag vet nämligen inte vad jag skulle önska att jag hade läst!!! Jag vet inte vad jag vill bli när jag blir stor. Men kanske läst något som kunde varit användbart inom den grafiska branschen...)

Annars så.... det skulle nog vara att jag borde tagit tillvara tiden bättre med mina mor- och farföräldrar. Jag borde gett dem mer av min tid, umgåtts, ringt, skrivit brev, pratat och frågat mer. Jag är glad att jag för några år sen frågade farfar om hans barndom, den har jag koll på. Men morfar, farmor och mormor har jag sämre koll på. Måste passa på att fråga mamma och pappa vad de vet, så länge jag har dem kvar.

Det finns mycket jag kunde gjort annorlunda i mitt liv, men inget som jag ångrar och det är jag glad och lättad över.
   .

Dag 18 - Min favoritfödelsedag

Idag är min favoritfödelsedag!

Jag är nu 39 år, och jag ser gammal ut redan. Min mamma tog ett kort på mig och min syster förut - och säger "vad gammal du ser ut" och det gjorde jag! Kanske gjorde jag en konstig min och la huvudet på sne på ett konstigt sätt... jag såg ut som en bibliotekarie på 57+. Himla roligt. Inte. Note to self: Inte vara med på bild längre. Aldrig någonsin. Inte ens i onyktert tillstånd. Definitivt inte i onyktert tillstånd.

I morse kom familjen och sjöng för mig. Gulle dem! Jag fick ett paket. Med fyra äggkoppar. I porslin med litet fat.

Parentes: Min man har skojat med mig i flera år att jag ska få äggskedar när jag fyller år. (Jag måste äta ägg med plastsked - äggsked - och våra har gått sönder en efter en. Förra året fick jag äggskedar. En masse! Frid och fröjd alltså) Inför årets födelsedag har han skojat om att jag ska få äggkoppar och då har jag mumlat - talat i klartext - Green Gate! Men han har inte lyssnat eller inte förstått.

När jag öppnat det enda paketet och konstaterat äggkoppar - dock från Eva Solo och riktigt fina - lägger sig maken ner under sitt täcke och barnen går iväg. Och jag, jag vet inte riktigt vad jag ska göra.... att jag inte bara får äggkoppar vet jag, så väl känner jag min man. Men han ser helt nollställd ut! Jag blir nog lite osäker för en sekund... Så kommer tjejerna tillbaka med två paket, fint inslagna. Ett med sex underbara, beige- och vitrandiga bordstabletter från Lexington, och ett med presentkort på NK - *lycka*!

På kvällen kom familj och släkt på kalas och alla tackade och berömde maken för maten. Men det var ju jag som lagat den! "Va?! Är det Agneta som lagat maten?!" utbrast alla förvånat och lite fulla i skratt. Hm....

Jag fick bestick som jag önskat mig, en kofta, en kofta till, en scarf och en stor och jättefin vit orkidé som jag förmodligen kommer ta livet av inom kort förhoppningsvis får att leva och trivas länge. Vita orkidéer är ju så fantastiskt vackra.

Nu sitter maken och jag i varsin soffa, med varsin dator i knät och lyssnar till vattnet som rinner i stupröret ute, eller vad sjutton det nu är som låter. Det töar och gör världen ful, och farligt hal. Men fram tills i kväll har det varit vintrigt vackert och min födelsedag har varit väldigt väldigt fin. Och trots att farfar inte längre finns med och kramar om mig så finns han nog på något sätt med ändå.
   .

Jag har fått en award

Från The strange bakery. Tack så mycket!

Sju saker om mig, som ni kanske vet eller inte vet:

• Jag har bra sifferminne men är urdålig på att räkna. En kassör skulle kunna blåsa mig på växelpengar hur lätt som helst.
• Jag har ett förhållande till tid som jag inte träffat på hos någon annan människa, ännu. 
• Jag är livrädd för att mista synen. Talförmågan eller hörseln skulle inte vara hela världen att mista men synen skulle jag inte klara mig utan.
• Jag älskar tallskogar och doften av myrmarker. 
• Jag älskar känslan av att vara vältränad, och hatar när jag inte är det. 
• Jag ogillar perfekta människor, men vill gärna vara perfekt själv (dumt och tråkigt nog)
• Jag är lättskrämd, lättroad och lätt korkad, och har för det mesta lätt för att skratta! 

.

En favoritdag - alla kategorier!

Det är min födelsedag, det är lördag och så är det vitt av snö ute!

Jag älskar att fylla år, så jag går omkring och bara njuter idag! Blir nästan sur när det ringer och är barnens kompisar.... de säger ju inte grattis! Och så älskar jag ju lördagar över allt annat nästan och snö är ju det ljuvligaste som kan hända en svensk vinter! Så ja, underbar är denna dag!

Ikväll kommer ett inlägg om vad jag har fått i present. Nästa inlägg i 30-dagarsutmaningen är nämligen Min favoritfödelsedag. Passande nog!
  .

Dag 17 - Mitt favoritminne

Ursvårt. Jag har ju hur många favoritminnen som helst ju. Minnen av min barndom, när mamma och pappa helt överraskande tog med oss på Liseberg! Bara sådär, helt plötsligt utan att ha förberett oss på det i veckor. Nu låter det som att vi aldrig var på Liseberg, och det var vi ju, men då visste vi alltid om det långt i förväg och så längtade man ihjäl sig.

Jag minns när vi firade 17 maj. Varje år firade vi det. Har man en morfar (eller hade) som är stolt norrman, då firar man 17 maj så det står härliga till! Liseberg bland annat. När vi inte firade i Norge förstås, vilket vi gjorde några gånger.

Jag minns också när vi var i Småland, hos farmor och farfar och farbröder och kusiner. Min syster och jag och vår äldsta kusin på pappas sida brukade hoppa i hö och en natt sov vi över i höt. Ett tidigt minne har jag också från när jag åkte hölass.

Eller när min syster och jag tjuvred på hästarna i hagen hemma. Eller när jag gick på ridläger och hade tjafsbyxor trots att det precis blivit heeelt omodernt.

När vi åkte skidor på stormossen hemma. Då när det alltid var snö på vintrarna.

När jag trillade och slog sönder mitt knä i ishallen (aj, minns fortfarande hur förbannat ont det gjorde och nu för tiden klarar jag inte att titta på konståkning) och fick gips - den lyckan! Den lyckan att hoppa på kryckor och alla på skolan var avundsjuka eller nyfikna på mig. Jag fick åka taxi till och från skolan då. Den känslan!

Jag minns också när vi åkte land och rike kring för att tävla orientering, skidor och skidorientering. Nästan varje helg var vi ett gäng kompisar som åkte iväg.

Alla tävlingsresor. Alla invigningar då jag gråtit i smyg när alla deltagande nationers flaggor hissades. När min pappa vann en etapp på 5-dagars (O-ringen) och hur glad och stolt jag var!

Alla bilresor genom Sverige och Norge. När vi bodde sju personer i vår husvagn; jag var tonåring och vi hade bilat till Nordkap hela familjen och där mött upp min mormor och morfar. Det kändes så där att spana på och bli flirtad med snygga italienare när mormor och morfar satt tio meter bort och tittade på mig.

Jag har ju självklart färskare minnen också. När jag träffade maken och förstod att han skulle bli min. När jag gifte mig, och att jag typiskt nog var fem minuter sen till mitt eget bröllop! När jag födde mitt första barn, när jag fick beskedet att jag väntade tvillingar. När sedan de föddes (angenäm förlossning alltså! Ärligt alltså, inte ironisk)

Så nej, något favoritminne har jag inte, inte som jag kan komma på just nu i alla fall. Fråga mig igen om sisådär femtio år, då kanske jag har ett!
    .

Mäh, baaah!

Slarvade bort ett inlägg årecis så ni får hålla tillgodo med bild på mig istället. En trött mig. En trött mig som ska sova nu.

I morgon fyller jag år! Längtar!!!! Min födelsedag... årets bästa!

Men nu: sova!

Overtime

Nu sitter jag på övertid. Inte så att jag får mer betalt, men jag får lite tid på flexen. Fast det får jag inte ännu, jag måste först komma upp på noll och sen på plus. Som det är nu ligger jag på minus. I nuläget hamnar jag på minus .... *tänker* tio minuter. Om en kvart har jag fem minuter plus. Tror jag. Fy vad jag suger på huvudräkning!
.

Stockholm here we come!

I mitten av oktober åker hela vår familj till Stockholm! Shit vad kul! Vi ska åka tåg och bo två nätter på hotell. I centrala huvudstaden! Och två hotellfrukostar! Jag som älskar hotellfrukostar. Och barnen kommer bli överlyckliga. Vi ska då passa på att hälsa på barnens lille kusin, som då kommer vara fyra månader.

Vid Hötorget ska vi bo. Nära till shopping. Bäst att börja lägga undan pengar redan för ett par år sen nu. Ouiiii vad kul det ska bli.
   .

Tiden går fort när man har roligt

Min närmsta chef (inte han som inte hejar) meddelade precis att han ska gå vid lunch. Det betyder lite ledigare fredagseftermiddag! Bra, jag har ingen jobblust längre, och kunna varva med något kul i mellan livar upp lite.

Hittills har vi roat oss med P4:s Får jag lov, med überkäcka Hasse Andersson och dansbandsmusik. (Jag har inget emot dansbandsmusik när jag själv är ute och buggar, men sitta och bara lyssna till är ingen hit - så länge man inte roar sig genom att sjungea och spela med och så.) Ok, jag ska skärpa till mig lite och jobba på, så kan jag lattja lite sen. Finns några youtube-klipp som jag ännu inte sett....
.

Syns min text tro (mutter)

Undrar om det här inlägget syns? För jag syns inte IRL tydligen. Personalchefen gick förbi precis, två gånger, och såg mig inte en enda gång, sekunden senare gick han förbi kollegan och hälsade på henne. Men jag är van, han brukar inte se mig.

En text som inte verkar synas är den jag skickat iväg för respons. Noll respons what so ever.

Fy fasiken vad trött man kan bli. Men det finns andra som ser mig, och de betyder mer för mig, så jag fokuserar på det. Nu ska jag ta en liten macka och få upp mitt blodsocker lite. Kanske en kopp uppiggande ginseng-te.
   .

Surdegsbröd

Jag blev påmind av Chili, i vars blogg jag hittade receptet, om mitt bröd jag bakade. Jag trodde att jag bloggat om det, men se det hade jag inte!

Det blev stabbigt. Och tungt! Och jättesvårt att skära i, jag hade behövt en såg. Och så var det lite väl surt för min smak. Nästan så jag ville grina illa när jag åt det. Men, jag har testat att baka det, och knåda bröd var inte alls lika äckligt som jag trodde det skulle vara, kan nog tänka mig att göra det igen faktiskt. Men nästa gång blir det med ett recept med lite mer vetemjöl i, trots att jag undviker vete i största möjliga mån.

Man kan säga att jag är en erfarenhet rikare. Och jag har en surdegsgrund på gång, en riktig, som ska matas. På grovt rågmjöl. Hoppas att den går att baka med vete och råg vid tillfälle. Jag vågar mig nog på att testa, att misslyckas var faktiskt inte så farligt.

Nu ska jag spana in en award jag fått!
  .

Shoppingen - bildbevis

Här är kronan och fågelholken. Fina va?!

Surdeg!

Jag minns inte när jag satte den här surdegen (såklart! Varför skulle jag minnas det? Minnas något över huvud taget? Det är väl dumt) men den har blivit matad dag fyra. Tror jag. Varför ha koll, liksom? Så inte edge i vardagen. Bah!

Hursomhelst, en surdeg fick jag slänga för den hade möglat. WTF?!

Den här, den ska nog inte matas mer utan bakas med när det är dags. Och innan det är dags ska jag ta och läsa på hur man gör. Och kanske föra någon slags anteckning över förloppet, kanske en liten gul lapp utanpå burken kan vara en bra idé?
  .

Tillfällig lycka - shoppat!

Jag gick ut för att köpa mig en virknål, för att kunna fästa trådarna i den färdigvirkade (ja, nästan) halsduken. Nyss kom jag tillbaka med inte bara virknål utan även en klänning, en krona att ha i trädgården eller växthuset och en liten fågelholk! Bildbevis kommer senare. Sen hoppas jag att våren kommer snart så jag kan börja driva upp plantor.

Okej då, vintern får stanna tills Vasaloppet har gått men sen får den banne mig ge plats åt våren.
   .

Jobba jobba jo-o-bba

Eller hur var det du skanderade Gafflan?

Det går bra det här. Det är kul att jobba (aaaj) och solen skiner och i morgon är det fredag! Jag sa: i morgon är det fredag! Och i övermorgon fyller jag år! Årets viktigaste och bästa dag infaller i år på en lördag - veckans i särklass bästa, goaste och skönaste dag! Shit vad härligt!

Det är faktiskt så att livet leker lite grann just nu. Och om en kvart ska jag äta lunch. Kan nästan inte bli bättre just nu. (Jo, det kan det, och här skulle kunna fyllas en lista på saker... men jag nöjer mig).
   .

Åter på banan

Efter åtta timmars sömn vaknade jag rätt så utvilad i morse (fast jag hade gärna stannat kvar i sängvärmen en timme till) och sprang käckt till bussen, bara för att få stå och vänta för att den var sen. Det fina i det var att jag hann pussa på barnen när de kom gående förbi busshållplatsen precis innan bussen kom. Mina gullhjärtan!

Jag ville inte lämna det vackra vinterlandskapet i morse! Jag ville vända hem och gå ut med min kamera i stället. Men, jag har ett jobb och hur mycket jag än hatar det faktum är jag glad att jag inte är arbetslös ...

Nu ska jag bara jobba några timmar, gå och köpa mig en virknål och sen ska jag hem. Kanske laga fisk till middag. Om jag bara hade kommit ihåg att ta ut fisk ur frysen i morse. Jag tänkte på det och berömde mig själv i tanken för min duktighet och min framförhållning! My ass.

Nähä. Jobba lite grann så att arbetsdagen kan ta slut.

Over and out.
   . 

På väg hem nu

Begravningen var jättefin. Och jättejobbig. De avslutade med Air (Bach) och då bröt jag... Den spelades på både min morfars och mormors begravningar. Usch vad jobbigt.

Nu önskar jag att vi snart är hemma och att vi innan dess stannar och köper godis.

På vinterväg

Vi ska till Sölvesborg idag. Makens mormor ska begravas. Måtte vägarna vara fina och farbara hela vägen.

Artificiell pigghet

Här går man och köper det tunga artilleriet för att orka överleva tröttaste tisdagen hittills och vad händer? Det är inte gott! Det smakar nästan illa. Jag blev så besviken. Gott och Blandat Superfrutti - håll er ifrån det, köp hellre Tutti Frutti (de stora, tror påsen heter Weekend men jag kan ha fel) eller Fruxo (också stora godisar).

Ett tag övervägde jag att slänga påsen och innehållet, eller nej det gjorde jag inte, men jag tänkte att man skulle kunna göra så. Men jag behövde sockret. Och se, nu är jag piggare. En stund till. Sen kommer megadippen. Hoppas jag hinner ta av glasögonen innan ansiktet når tangentbordet.
  .

Något gott till kaffet

Det fick det bli. Två bruna platta ganska avlånga saker i ett rött papper med några blå bokstäver på, mjad tror jag det står. Det får funka tills det tunga artilleriet åker fram. Sådant som jag inte äter egentligen.

Men har man dålig karaktär i kombination med extrem trött- och sömnhet så har man inget val. För jag tror inte att sova på skrivbordet på arbetstid är helt ok i chefens ögon.
  .

Våga inte vägra möte

Chefen kom. Han sa: "ska vi ta ett litet möte" (märk väl: inget frågetecken)
Jag ba': "Ja." Och följde snällt med. Snällt, som i trött.

Sen gick jag och åt. Och nu kan jag somna vilken minut som helst.

zzzZZZzzz
   .

Våga vägra möte!

Om chefen kommer nu och säger att vi ska "ta ett litet mötet" då skriker jag rakt ut. Det högsta jag kan. För jag har inte alls tänkt sitta i ett konferensrum och lyssna till ord som hummas och/eller sägs. Jag vill äta. Nu. N.U.
   .

Och nu jobba

Idag kommer jag få jobba häcken av mig. Eller i alla fall armbågen. Jädrar vad jobb som hopat sig. Och så är kollegan borta som kör filer så de får jag ta idag. Tur att jag har enormaste arbetslusten just idag. Tur alltså.

Godis är väl ok att äta en sketen rövtisdag?
   .

Neeeeeeej!

Elände!

Min sminkväska ligger i handskfacket i bilen och den har maken tagit idag. Och orka gå och hämta bilnyckeln, gå till bilen, gå tillbaka och lämna nyckeln för att sen gå till jobbet. Och ja, vi har bara en bilnyckel sen "någon" slarvat bort den andra. Fast det är nog värt den extra promenaden ändå, när jag tänker efter.

Faaaaaan.
  .

Ibland kommer natten lite fort

Som idag. Nu är det läggdags sedan en halvimme tillbaka. Hur det gick med granen? Haha, skrattar lite grann, inte. Den står kvar. Orörd. Men jag har lyft fram lådan som kulorna ska ner i. Alltid något.
   .

Sitter och tittar på en gran

Och inte vilken gran, som helst utan vår julgran som fortfarande står så grön och grann i stugan. Den har knappt barrat alls och då har den ändå inte fått vatten på många många dagar nu. Fast nu åker den banne mig ut. Om jag bara kunde få upp någon av altandörrarna! Det ligger ju drösvis med snö utanför och blockerar.

Jag har visserligen inte klätt av granen och innan det blir gjort är det förmodligen torsdag, men jag har som ambition att börja idag. Kanske plocka ner kulorna och lägger i lådan. Kanske tar jag också glittret och de små andra sakerna. Sen är det belysningen och stjärnan, men vid det laget har jag tröttnat. Garanterat. När maken kommer hem sent i kväll kan han få den stora äran att ta resten. Och det är därför jag tror att granen åker ut tidigast torsdag.
  .

Ledsen

Min farfar har somnat in. Och nu gråter jag igen.

Han fick somna in lugnt och fridfullt i sitt hem, med två av sina söner hos sig. Efter 96 pigga och friska år.

Igår kväll, sent, satt jag med en förtvivlad liten son som inte kunde sluta gråta, och jag tröstade och tröstade. Själv börjar jag gråta titt som tätt, för att jag kommer att sakna honom, och för att världen blivit en väldigt fin man fattigare. Och för att våra semestrar i torpet inte kommer att bli som de brukar. Någonsin igen. Sonen vill inte ens åka dit mer.

Men mest av allt, trots att jag saknar honom, är jag så himla glad att han fick somna in fint och fridfullt. Utan plågor och lidande. Han fick ett sådant slut som vi alla önskat att han skulle få. Jag är så tacksam för det.

Vila i frid älskade farfar.
   .

På väg hem

Anka till middag - jättegott! Vin till maten och efterrätt. Och godis, som jag ju såklart inte kan hålla mig ifrån.

Nu ska vi bara komma hem också.

Snart framme

Ödsligt och idylliskt.

Jag är så hungrig nu.

På väg

E6 är ren och inte hal. Tror jag.
Men den göteborgska vintern är så ful!
Hata töväder, hata regn i januari.

Vi ska ut på vägarna nu, hurra

Läs rubriken med ironi, för det känns inte det minsta hurra att ge sig ut idag. Småvägar dessutom, förmodligen svinhala och fullständigt livsfarliga. Usch. Men det ska väl gå. Bara alla kör försiktigt, inte bara vi utan alla andra också!

Svärfars fru lagar däremot gudomligt god mat, så jag ser ändå fram emot att komma dit. Och hem sen, helskinnade.

Hörs ikväll hoppas jag!
   .

Det blir så fult

Usch för regnet som slår ner över allt det vackra, och gör det fult. Det blåser också. Och i morgon ska vi ut och åka på vägarna vilket inte känns bra alls.

Idag har det slappats, hälsats på farfar, ätits tacos och en väldig massa godis. Men inget. Men massor av godis. Så summan av kalorier är säkert konstant. Fast gladast är nog ändå levern. Hoppas jag, annars är jag nykter i onödan.

Kvällen har ägnats åt Viva Pinata Trädgård och åt Hipp Hipp (som ju är så himla roligt!)

Nu sova.
  .

Hej

Det regnar här, jag är sur. Mitt bröd vilar idag och i morgon. Ska bli såå spännande att smaka det på måndag morgon! Jag misstänker att det kommer vara i suraste och rågigaste laget, typ de mörkbruna platta avlånga kexen, ni vet ... Men är det bara nyttigt är jag glad! Och helst också gärna ätbart. Något säger mig att bröd bakat på rågmjöl (grovt sådant) blir lite stabbigare än bröd på vetemjöl. Och i så fall bådar det ju gott.

Nähä, nu är det skidskytte. Hej så länge!

   .

Bulle i ugnen

En surdegsklump! Min första. Hoppas det smakar lika bra som det ser ut.

Hoppas att jag tycker om surdegsbröd.

Surdegsbak

Här är den - surdegsdegen! Och jag måste erkänna en sak: jag vet inte hur det ska kännas när man knådat klart. Jag har nog aldrig i hela mitt liv knådat en bröd-deg förut. Men jag tror att den var som en vanlig deg. Måtte jag inte tagit för lite mjöl i. Ska den vara torrare tro? Herregud vad svårt. *mamma, kom!*
  .

Bara en liten dryg halvtimme kvar

Sen tar jag helg! Heeelg! Det bästa med hela veckan.

Snart ska jag hem, snart är jag ledig i två långa dagar! Jag vet, de är svinkorta i verkligheten och snart är måndagen här, men just nu känns det som det är en evighet till måndag morgon - tackgodegudfördet!

Ikväll blir det förmodligen inget vin, det har blivit lite för mycket av den varan det här jullovet ... Men kålpudding och rårörda lingon ska det bli och det ska bli så gott!
  .

Som en smäll i solar plexus

Lunchen bestod av en MacFeast & Co. Cola att dricka. Gott, och satt som en smäck. Men snart kommer smällen.

zzzZZZzzz
   .

Hemlängtan

Idag är jag grinig. Jag har lite dov huvudvärk för tredje dagen i rad. Väderomslag? Stress? Vet ej, men jag vill hem oavsett. Familjen är ju ledig ...

Jag är lite nyfiken på mitt surdegsbröd som ska bakas ut idag, tjohosisen vad här ska husmodras i mitt kök. Och kanske sväras över misslyckanden.

Lunch om drygt en timme och vad är jag sugen på idag tro? Antingen blir det McDonalds eller så blir det friterade räkor i sötsur sås. Och jag skiter i om jag får ont i magen.
   .

Vakenchock

Jag vaknade 05:20, av mig själv, efter åtta timmars sömn. Den känslan!

Det är fredag idag och alltså hopp om livet.

Om tio (aj!) timmar är jag på väg hem igen.

Surdeg - någon som vet?

Igår hittade jag det här enkla surdegsreceptet på The Strange Bakery och bestämde mig för att testa. Det började jättebra och degen såg ut att leva som den skulle. Idag, ett dygn senare, är det dags att fylla på med mjöl. Och nu är degen jättetorr!? Ska den vara det? Säg att den ska det.

Undrar om jag ställde den för varmt igår? Enligt receptet skulle den stå varmt. Och då ställde jag den i tvättstugan som är husets varmaste rum. Kanske var det för varmt? Kan vätskan ha dunstat? Fast jag har ju haft plast över bunken.

Får väl ge mig till tåls till i morgon och se då hur den ser ut. Vänta är ju min paradgren *host*.
   .

Flyttlasset gick till...

Andra Långgatan i centrala Göteborg! De kommer att stortrivas där.

Jag är helt slut. För få timmars sömn och en flytt på det. Snälla säg att det är sovdags snart!
   .

Flyttlasset går ...

Härifrån den här sommarstugan flyttar nu min bror och hans flickvän ...

50 min försenade

Lamporna på släpet krånglar. Nu är pappa här med sin bil. Hoppas det funkar bättre än med vår.

Hämtar släp

Vi ska hjälpa min lillebror att flytta idag. Vi börjar med att se om vi och släpet kommer ut på vägen, det har kommit en del snö ...

Gott, trevligt, trött

Räkorna var gudomligt goda, vinet var fantastiskt! (Och jag är ingen vitt vin-människa egentligen). Sällskapet trevligt och kvällen mysig!

I morgon ska vi hjälpa lillebror flytta.

Nu sova.

Jajustdet: Jag har åkt skidor! Fem kilmometer och hej träningsvärk! John Bauer-skog och helt underbart! Åh, vad jag älskar vinter, snö och skidåkning! Men åh, vad jag hatar otränade kroppsdelar. Och tennisarmbågar. De går fetbort. Fetbort.
  .

G o t t !

Räkor och vitt vin (ett jättegott sådant!)

Nu väntar vi bara på gästerna.
  .

Vår baksida

Det har kommit ett par dm i natt. Minst. Det är underbart ute, tyvärr lite i varmaste laget, minus fyra fem sådär är lagom, nu ligger vi kring noll.

Nu ska jag fixa lunch av något slag, sen ska vi ut och åka lite skidor igen.