fredag 7 december 2012

Mobbing

Jag lyfter blicken från mig själv lite. Min huvudvärk blev plötsligt ingenting i jämförelse. Pojken lider inte längre, men det gör hans anhöriga.

Läste följande på Twitter alldeles nyss och mina tårar bara rinner ...

"Igår fick jag som ambulansare hämta resterna av en 14 årig pojke som hoppade framför tåget pga mobbing i skolan. Det var totalt kaos."

Han skriver också:
"Det var fruktansvärt, mammans förtvivlade skrik fick en brandman att svimma."
.

4 kommentarer:

  1. Finns inget värre än den kyla en mobbad själ känner.
    Beklagar pojkens öde och funderar hur mobbarna kan leva med sig själv efter det här.

    Trevlig helg

    SvaraRadera
  2. Åhhh, va ledsen jag blir. Tänk att man aldrig kan få slut på mobbning ='(

    SvaraRadera
  3. Fy vad det gör ont i hjärtat. Människor kan vara så grymma.

    SvaraRadera