Romanskrivandet går lite fram och tillbaka just nu. Mest tillbaka faktiskt. Efter några veckor med rejäl framgång får jag nu lida lite av en slags skrivar-bakfylla.
Men jag tror att jag har kommit på vad det är som skaver: Vissa saker ska helt enkelt plockas bort och andra saker ska utökas. Tex handlingen behöver inte gå så vansinnigt fort. Allt händer på samma gång och sedan blir allt tyst ... typ.
Är jag egentligen en novell-skrivare?
Kanske, för när jag skriver noveller kommer idéerna utan några som helst problem. (Undantagsfall finns, men oftast är det problemfritt.) I novellerna har jag heller inga darlings som är svåra att ta av daga. Något jag har i romanmanuset. Där får jag tvinga och värka fram idéer och lösningar, och allt känns motigt. Att behöva ändra något stort känns ibland helt omöjligt.
Jag borde blir novellskrivar-aktig i mitt romanskrivande. Men hur?
Men jag tror att jag har kommit på vad det är som skaver: Vissa saker ska helt enkelt plockas bort och andra saker ska utökas. Tex handlingen behöver inte gå så vansinnigt fort. Allt händer på samma gång och sedan blir allt tyst ... typ.
Är jag egentligen en novell-skrivare?
Kanske, för när jag skriver noveller kommer idéerna utan några som helst problem. (Undantagsfall finns, men oftast är det problemfritt.) I novellerna har jag heller inga darlings som är svåra att ta av daga. Något jag har i romanmanuset. Där får jag tvinga och värka fram idéer och lösningar, och allt känns motigt. Att behöva ändra något stort känns ibland helt omöjligt.
Jag borde blir novellskrivar-aktig i mitt romanskrivande. Men hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar