Först och främst är det lite stress inför kommande kurstillfälle. Inte så mycket att vi ska redovisa inför resten av klassen, utan mer för att uppgiften är så ... jag vet inte. Jobbig? Egentligen är den intressant, och det ska bli lite kul att hålla muntlig redovisning, men det är det här att jag måste göra den. Jag vill bestämma själv vad jag ska göra, och när jag ska göra det.
Det andra stora är morgondagens julmarknad. Jag vill inte stå och sälja lotter, och frysa. I tre timmar i ett råkallt Göteborg. Usch! Jag vill sitta hemma i soffan och skriva, eller kanske plugga.
Det tredje är t e n t a n ... Jag orkar inte! "Det är bara att plugga", säger min syster som går samma kurs. "Du tänker för alldeles för mycket." Och jag vet, hon har rätt, jag lägger orimligt mycket tid och ork på att oroa mig - utan att faktiskt sätta mig och plugga! (Blir lite trött på mig själv.)
Sedan har vi julen. Dels ska vi ha årets julkalas med kompisarna hemma hos oss, dels ska jag komma på och orka köpa julklappar till barnen.
Alla dessa måsten.
Lyxproblem, jag vet. Och jag vet också att allt brukar lösa sig! Helst om man tar tag i ett problem i taget. Jag har bara en extrem förmåga att förstora upp små saker till gigantiska jätteproblem. Jag tappar fotfästet och tumlar runt i luften. Oförmögen att hitta tillbaka till jorden. Som tur är har jag världens bästa man i mitt liv, som alltid får mig på fötter igen.
Det andra stora är morgondagens julmarknad. Jag vill inte stå och sälja lotter, och frysa. I tre timmar i ett råkallt Göteborg. Usch! Jag vill sitta hemma i soffan och skriva, eller kanske plugga.
Det tredje är t e n t a n ... Jag orkar inte! "Det är bara att plugga", säger min syster som går samma kurs. "Du tänker för alldeles för mycket." Och jag vet, hon har rätt, jag lägger orimligt mycket tid och ork på att oroa mig - utan att faktiskt sätta mig och plugga! (Blir lite trött på mig själv.)
Sedan har vi julen. Dels ska vi ha årets julkalas med kompisarna hemma hos oss, dels ska jag komma på och orka köpa julklappar till barnen.
Alla dessa måsten.
Lyxproblem, jag vet. Och jag vet också att allt brukar lösa sig! Helst om man tar tag i ett problem i taget. Jag har bara en extrem förmåga att förstora upp små saker till gigantiska jätteproblem. Jag tappar fotfästet och tumlar runt i luften. Oförmögen att hitta tillbaka till jorden. Som tur är har jag världens bästa man i mitt liv, som alltid får mig på fötter igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar