söndag 16 juni 2019

Det går upp och det går ner

Jag har kanske nämnt det förut att mitt inre åker bergochdalbana. Min kropp huserar ett helt jäkla nöjesfält. Den däringa åldern, ni vet.

Hur som. Terminen är slut och jag 'skolkade' från avtackningen. Men till mitt försvar: får man veta samma morgon att man förväntas komma på kvällsmöte, då är risken stor att man redan är uppbokad på ett efterlängtat spinningpass. (Och ja, jag HATAR att stå inför folk.)

Trots skolk har jag blivit tillfrågad om att fortsätta i höst, tills en personal är tillbaka efter föräldraledighet. Jag ska vara med och stötta upp under inskolning. 71% ska jag jobba, vilket känns hanterbart. Dock varje dag i veckan.

Efter den månaden (ev längre) går jag nog tillbaka och blir timvikarie igen. Alternativt hoppar in fasta dagar om det behövs. Oklart om det blir på nuvarande skola eller den förra. Det återstår att se.

Konstigt med mig ... ibland har jag ett enormt kontrollbehov och måste veta exakt hur vissa saker ska bli. Men när det kommer till jobb känns det bra att det ligger som ett helt oskrivet blad ... (Kanske för att jag vet att det finns gott om jobbmöjligheter som vikarie!)


1 kommentar:

  1. Jag hade inte heller varit road över om jag blev inkallad på möte på kvällen som inte tidigare aviserats. Klart det kan komma akut men skolavslutning är väl sällan akut... hoppas du hittar balans, kram.

    SvaraRadera