Det gick ju bra (eller inte)

Min lediga dag blev en dag med hemsk huvudvärk. Jag låg till sängs eller i soffan nästan hela dagen. Där fick jag för att jag var så glad. När huvudvärken väl släppte kom tröttheten from hell istället. Orkade med en liten promenad vid 16-tiden och det var skönt med frisk luft, men sen hamnade jag i soffan resten av kvällen, tills jag la mig vid 21:30.

Tänkte ett tag att jag kanske hade en förkylning på väg att bryta, men idag känns det bättre. (Peppar, peppar!)

Har redigerat manus nu på morgonen och snart ska jag köra ett benpass. I eftermiddag jobbar jag. I morgon är jag ledig igen. Och om jag har förmånen att slippa huvudvärk då ska jag fortsätta redigera. Men den som lever får se. Först ska ta oss igenom den här dagen.

Lite höstlovs-ledig

Höstlov betyder lediga förmiddagar och i eftermiddag är det inget jobb i butiken heller så jag är helt ledig!

Dagen ska tillbringas hemma. Jag ska redigera manuset, köra välbehövlig yoga och kanske köra någon maskin med tvätt. Kanske även sova lite middag för den här tidsomställningen gör mig sömnig.

E f t e r l ä n g t a d helg

Det har varit en fullspäckad vecka, jobbmässigt. Mer än vanligt i alla fall. Och det känns nu, jag är trött. 

Tre träningspass har jag klämt in och det är jag glad och tacksam för, även om de inte blev jättelånga. 

Nu har jag äntligen helg och tänker ägna den åt att skriva, tvätta och köra yoga. Kroppen är så fruktansvärt stel just nu, och verkar bara bli värre för varje dag - något måste göras.

Men nu ska det först och främst sovas.

Den här veckan, mer jobb, mindre skriv

Idag har jag egentligen en ledig dag och jag hade sett fram emot att vara ledig ... (ta det lugnt, träna och fortsätta redigera) men så blev en kollega sjuk och då får jag ställa upp och jobba lite mer. Vilket jag gärna gör! Skönt för både elever och kollegor att det är ett 'känt ansikte' som jobbar istället för ett nytt. Jag kan ha användning för de extra pengarna också. Plånboken blir inte tjock av att jobba deltid.

Kan bli att jag jobbar hela veckan. Men det behövs eftersom det är lov nästa vecka och då jobbar jag ingenting, bortsett från mina eftermiddagar i butiken.

Undrar om jag kan förverkliga författardrömmen eller om jag måste återgå till ekorrhjulet??

Söndag morgon, helt ok

Igår eftermiddag försvann äntligen huvudvärken. Kanske med hjälp av vätskeersättning och lite himalayasalt i ett glas vatten?

Har läst att många kvinnor i min ålder (klimakteriet) börjar dagen med ett glas saltat vatten för att kompensera för nattliga svettningar ... Värt att testa! (I somras var det just vätskeersättningen som räddade mig i Spanien. Två glas om dagen fick värken att försvinna och mig att överleva i värmen.)

Lagom tills det var dags att slumra i soffan skickade syrran och undrade om vi ville komma in på lite vin och ost ... Trots rödvin, dock inga mängder, vaknade jag utan huvudvärk idag! Ibland behövs inga mängder rött vin för att värken ska triggas och jag var lite orolig att det skulle bli ännu en dag med ont. Jag låg dessutom vaken ett tag vid 03:40 och kanske en trekvart framåt ... ingen höjdare för humöret. 

Vi får se om saltet gör någon nytta eller om det helt enkelt var slut på huvudvärksperioden för den här gången. Fortsättning på mitt oerhört spännande liv lär följa ... 

Huvudvärk lördag morgon

Igår var jag trött (på gränsen till utmattad) och det berodde säkert på spinningpasset jag körde på morgonen. Inte för att jag körde särskilt hårt eftersom det var första passet på länge, och jag vet av erfarenhet att det är dumt att ta ut sig då ... Ändå var jag helt slut vid lunchtid och undrade på allvar hur i hela friden jag skulle orka hålla ihop och orka jobba till kl 18. Men det gick bra. Får alltid ny energi när jag kommer dit.

Om huvudvärken som kom på kvällen berodde på spinningen låter jag vara osagt. Kanske hade den kommit ändå. Tyvärr tog jag ingen medicin utan hoppades att jag skulle sova bort värken. När har jag någonsin lyckas sova bort huvudvärk?!

Naturligtvis vaknade jag med jätteont vid femtiden i morse. Tog en migränspray och somnade efter en stund om. Vaknade nästa gång halv nio (halva förmiddagen borta!) - fortfarande med huvudvärk om än något mildare. 

Ännu en lördag med ont alltså. Jag blir så trött! Fattar inte vilket mönster den följer den här omgången ... jag dricker rejält med vatten - men är det tillräckligt? Har druckit för mycket och lider brist på salt? Behöver jag starta dagen med ett glas vatten med himalaya-salt som jag vet många kvinnor i min ålder gör? Vätskeersättning kanske, som räddade huvudet i Spanien i somras. 

Och såklart: stressa mindre. Har blivit lite för mycket av den varan på sistone. Jäkla bråttombeteende som blommat upp igen.

Spinning, fredag morgon

Det är något som skaver i tillvaron just nu och jag vet inte riktigt vad ... (Stress, oro, grubblande i en ständig loop ...) Kanske är det delvis på grund av bristen på pulshöjande träning?! Värt att testa, och man ångrar ju sällan ett träningspass. :)

Eftersom jag har en hälsena som är lite öm och som stramar ibland vågar jag inte springa eller powerwalka så spinning får det bli istället. Tyvärr är det bland det tråkigaste jag vet och det är såå segt att ta mig dit. Men det är väldigt skönt efteråt. Väldigt, väldigt, väldigt skönt efteråt. Och därför är det alltid värt det. Alltid!

09:15 var jag tillbaka hemma igen, nöjd och redo att ta mig an fredagen och helgen. Några timmars butiksjobb i eftermiddag först bara, men det är oftast enbart trevligt.

Som alltid (men jag viskar bara)

Hittills har det alltid funkat att gnälla om mitt skrivande på sociala medier för efter det lossnar det. Funkar varje gång! Men jag aktar mig noga för att sätta det i system. Jag gnäller bara när jag verkligen har kört fast.

Igår, efter mitt gnällinlägg, skrev/redigerade jag nästan hela dagen, men med pauser där jag rörde på kroppen och drack vatten. Föredömligt, Agneta! 

Det känns så bra när skrivandet flyter på. Och det är ju det jag vill att det ska göra. Det är så jag vill att det ska kännas. (Fast det kan man inte tro alltid.)

Nu har den nya veckan startat och jag har sovit hela natten (!) och vaknade med ett större lugn än tidigare dagar. Hoppas på några lugna och behagliga veckor nu. Är väl ändå inte för mycket begärt?

Gnälligt, skrolla vidare!

Skrivandet går segt. Väldigt segt. Jag kör fast, storyn känns trög och tråkig, personerna känns tråkiga och bleka. Jag känner mig kass och trög och seg. Allt känns meningslöst. 

Är det en känsla eller är det fakta?

Vad vill jag? Vad kan jag? (Vad orkar jag?) Är det hormonerna som spökar och/eller hösttrötthet? (Hormonerna spelar en stor roll för tillfället, men är det annat också?) Brist på träning förmodligen.

Att min hälsena dummar sig och gör ont vid för mycket rörelse underlättar inte direkt. Inte heller det faktum att jag är ganska slö och lat these days ... Skulle kunna besöka gymmet lite oftare, köra spinning istället för löpning och styrketräna för att få starkare kropp. Yinyoga för att bli smidigare och lugnare i själen. Men nej, mycket lättare och skönare att klaga. Och gnälla. Och gosa runt i min offerkofta.

Jag måste skärpa mig. Rejält.

Stelt och krampaktigt just nu

När man vaknar strax innan fem och inte kan somna om kan man gå upp och göra yinyoga. 🙏🏼 

Den längre versionen: Jag kände att nu är det snart dags för ny falsk ischias att ge sig till känna, som i somras ... för många och långa pass i soffan med datorn i knät ger svaga och kanske felbelastade höfter och problem med höftböjaren, där det känns som att låret liksom hänger löst - och hänger kvar tack vare skinnet. Ingen skön känsla. Inte heller underverk för humöret att liksom stappla fram de första stegen när man kliver ur sängen eller soffan ...

Undrar varför jag inte kör yinyoga oftare? Jag har ställt mig den frågan många gånger. Det är riktigt konstigt att jag inte yogar mer regelbundet, när jag VET hur otroligt mycket bättre kroppen känns. Fattar inte varför man hellre väljer att lata sig. Det är ju inte som att yoga är vare sig betungande eller fruktansvärt tråkigt. Det är en helt okej träningsform! Inte särskilt jobbig, förutom att det stramar en del ibland ... 

Bortsett från deprimerande stel kropp lider jag av en släng av skrivkramp igen. DE LUX. Nästan så jag börjar fundera på att lägga eländet på hyllan. Men bara nästan.

Sedan kommer jag på att jag kan inget annat. (Jo, det kan jag men jag vill inte göra något annat ...) Sååå, jag antar att jag får fortsätta kämpa på? Klart jag ska.

Politiker, se hit!

Veckan borde verkligen ha fyra vardagar och tre helgdagar. På två dagar hinner man inte med att både ta hand om hemmet och samtidigt vila ut. Jag tror vi skulle må väldigt mycket bättre om vi fick en extra dag på helgen. 

För helt ärligt, visst kan många av oss sänka vår levnadsstandard en del? Med all respekt för att tex ensamstående med eller utan barn inte kan göra det ...

Jag tror att sjukskrivningstalen skulle sjunka rejält. 

Butiker skulle kunna ha söndagsstängt och tack vare lägre personalkostnader kunna sänka priserna ut till kund.

Finns säkert fler fördelar (och säkert nackdelar), men idén är inte dum. Inte dum alls.

Vilken helg! Och den har bara börjat ...

Igår hade jag äntligen tjejmiddag. För att göra en lång historia kort: Jag har länge pratat om att bjuda hem tjejerna när maken är borta. Det har blivit till ett skämt sista åren - att han aldrig är borta (han som väldigt ofta är borta). 

Men för några veckor sedan kände jag att nu är det dags. Det var alldeles för sorgliga omständigheter sist vi sågs och jag behövde träffas under gladare former. Har haft lite mer ork sista tiden också - tack och lov! Är så tacksam att det blev av och att så många kunde. Att några sa nej pga långt avstånd är ju fullt förståeligt. Två hade en aktivitet bokad sedan tidigare respektive jobbgrej, resten kom och det blev massor av prat, skratt och minnen. Och även lite tårar.

Och en fullständigt chockartad överraskning för några av oss när en kompis berättade att hon gifte sig tidigare i somras - det var bara hon och hennes man som visste om det. 

Och så blev det plötsligt mörkt där vi satt, när taklampan och smålamporna i fönstren slocknade. Bara sådär. En säkring som gick ... det fick oss att undra om det inte var någon som kanske spelade oss ett litet spratt.

Håller världen andan?

Står vi inför ett större krig än vi har insett? 

Hur blir det i USA efter valet? Har det någonsin tidigare stått mellan så svaga kandidater?

Hur blir det med gängkriminaliteten och tryggheten för oss i Sverige? Kommer politikerna att få bukt med den?

Hur blir det med ekonomin?

Hur blir det med jobb för mig efter nyår?

Kommer mitt manus att bli färdigt, någonsin?