Tänka högt

Det här inlägget kan komma att bli svamligt.

Jag har skrivkramp, jag har dåligt självförtroende, jag har hjärndimma och fysisk+mental trötthet ... ibland har jag även en släng av håglöshet. Kanske inte konstigt efter en ganska hektisk period, milt uttryckt. Kanske borde jag tillåta mig några veckor av återhämtning. (Kanske? Inte alls 'kanske' – jag SKA hushålla bättre med min energi. Måste tänka på att dra ner på tempot.)

Nog om det och över till skrivandet.

Så sent som i helgen kände jag - återigen - att jag kanske inte vill skriva. Det kanske inte är vad jag drömmer om längre. Det var en stor dröm tidigare, som tog slut. Shit happens.

I lördags träffade jag lite folk och då erkände jag för dem hur jag känner. Ingen dramatik, bara ett konstaterande.

Men samtidigt känner jag (inte samtidigt som i lördags, utan nu, måndag morgon) att jag kanske visst vill skriva. För vad vill jag hellre göra? Plugga? Nja, kände så för ett par dagar sedan men nu är jag tveksam igen. Hoppa in i ekorrhjulet ... verkligen?!

 

OM jag skulle lyckas med skrivandet, alltså bli klar och orka ge ut själv om inget under med ett förlag sker, så är det ju den ultimata sysselsättningen för mig som gärna åker till Spanien. Bara att ta med dator, anteckningar, mitt pass och lämna Sverige ett tag.

 

Så, till det här inläggets kärna: Skrivandet, och hur komma ur skrivkrampen.

• Vilket manus ska jag arbeta med? 
• Testa ny genre? 
• SLUTA PETA I DETALJER!!! Se till att komma framåt istället. GAAH! 

Är nog lite sugen på att ta mitt nästan helt färdiga manus och liksom skruva till det lite. Behöver i så fall uppdatera lite saker, såsom huvudpersonens yrke som jag inte kan något om. Inte bra om hon känns daterad när boken kommer ut. Om den kommer ut. Och så får jag spetsa till vissa händelser och tona ner andra.

Fortsättning lär följa.