Sängläge

Borde lagt mig tidigare. Borde även betalat räkningarna.

Jag har ingen feber, om inte 36,4 räknas. Varför är jag då helt
däckad?!? Förstår inte... Maken tyckte att jag var varm. Varm och go
förmodligen. Nu sova, trots att hockeyfinalen lockar! Såå trött.
Vad är fel med mig?

Tack OS för denna gång!

I varje fashionistas hall! Och så min.

Gummistövlar. Hunter. Svarta. Låga. Helt suveräna så här års.

Och nej. Jag orkade inte torka av stövlarna innan fotograferingen. Ej heller golvet. Men det är en engångsföreteelse, att det är smutsigt. Jag lovar! Jag har alltid nybonade, blankskinande och väldigt rena golv.

Sen sänggång

Dumt att inte lägga mig tidigare, men jag ville få klart responsen
jag ska ge senast imorgon. Och jag vill vara klar utifall att jag är
sämre imorgon. Vilket jag hoppas att jag inte är.

Svårt det är att ge respons. Jättesvårt.

Melodifestivalen 2010

Jag har skrivit lite om kvällens bidrag, om ni är intresserade? Klicka i så fall [H Ä R !]

Hyfs, snälla?!

Det kom en säljare och plingade på dörren alldeles nu. Hänger inte ut något namn och vill inte heller göra reklam. Jag öppnar och säger efter att han sagt var han kommer ifrån att han får återkomma och prata med min man, för jag har inte någon koll på vårt larm.

Då fortsätter han och går på, och vill boka in tider för i morgon ... Alltså! Vad i meningen "du får återkomma och prata med min om det" är det han inte förstår? Och tror han att jag vill boka in ett säljmöte som min man ska sitta med på utan att först kolla med honom? Eh, nej!

Till slut (ja, vi höll på en liten stund och tjafsade) sa jag, vädjande: "snälla! Jag ligger i feber, du får återkomma!"

Då fick jag visitkort och en broschyr. Men helt ärligt, inte är jag sugen på att låta honom komma hit ever again.

Slutligen till alla försäljare: OM NI STÖR MIG I MITT HEM EN LÖRDAG, FRÅGA GÄRNA FÖRST OM NI FÅR LOV ATT STÖRA! Det kallas hyfs. Och kan komma till stor nytta när det gäller de flesta människor.

Määääh!

Jag fick ett ryck förut, att jag skulle rensa rent lite i avloppet när jag ändå höll på att tvätta händerna. Sagt och gjort, jag tog en gammal tandborste och började köra runt i avloppsröret och fick bort en massa äckligt klet och hårstrån som satt i röret. Jag tog bort allt jag fick loss med papper och slängde i en påse. När jag sen skulle skölja av med vatten blev det helt stopp. Totalstopp. Halva handfatet fylldes med vatten, blandat med äckliga lösa resten .... Eh...?! tänkte jag med förkylddimmig hjärna... eh...? Vad händer och varför liksom? Jag har ju just rensat! Jag måste ha fått löst bra mycket mer klägg än vad jag fick med upp med borsten och detta har då lagt sig i botten. Antar jag.

Panik. Maken som var och handlade och en halvtimme senare skulle vara på 40-årskalas skulle inte bli stolt över sin fru. Vattnet var tvungen att försvinna. Efter kanske fem minuter hade det mesta runnit undan. Långa fem minuter.

Då hällde jag i några droppar kaustiksoda (eller vad det heter) i vattnet, som började bubbla och fräsa. När allt vatten, bubbel och fräs var borta hällde jag i kokhett vatten och när även det hade sjunkit undan hällde jag i lite mer kaustikpulvet och på med mer hett vatten.

Då hör jag bilen komma, och maken komma in genom dörren. Faaan. Inte att han skulle bli arg, men han behöver verkligen inte få tänka på stopp i avlopp när han börjar få bråttom (och dessutom fått dammsuga, fixa lunch och åka och handla för att han har en hopplöst kinkig fru)

Men då - som om universums alla änglar var på min sida - hörs ett förlösande gurgel från avloppet! Det släppte! Vattnet rann förnöjsamt undan och jag kunde gå ut i hallen och ståla mot maken (så mycket det nu går att stråla med ond ond hals och förkylningsglåmig uppsyn) och deklarera att jag rensat avloppet! Minsann!

Förkyld igen

Skit också. Halsen har killat och kliat hela natten och känns svullen
och eländig. Hela jag känns eländig. Sår i mungipan också, himla
oskönt faktiskt.

Räcker det inte snart?!

Jag ska läsa fyra texter och ge respons på dem, senast i morgon.
Känns skitsvårt. Men lärorikt, antar jag.

Jag har inte världens bästa självförtroende direkt. Och så lite
(mycket) prestationsångest på det. Perfekt kombo. Perfekt. Inte.

Bra inköp!

Igår köpte jag ett par svarta gummistövlar. Ett par låga Hunter med
snörning fram. Skitsnygga! Och såå användbara i dessa dagar. Nöjd
nöjd nöjd!

Kom våren, jag är redo!

Sova bör man annars dör man

Det finns risk för att jag dör lite lätt idag. Jag har nämligen
sovit uruselt.

La mig tidigt, sov kl 22 (!) och vaknade två timmar senare och var
rädd att det snart skulle vara morgon.

Vaknade sen varannan timme och tittade på klockan. Några gånger har
jag vaknat av att snö rasat från taket också, vad det väsnas!
Barnen blev livrädda.

Jag har ont i huvudet och halsen idag, och känner mig bakis. Tur att
det är fredag idag. Det är fredag!!!

Hej fredag! Idag ska vi ha roligt!

Legat av mig, och ligger av mig

Jag insåg precis att jag inte har bloggat något idag. Konstigt. Och
det konstigaste är att det inte känns konstig. Det känns lite
skönt. Och när det känns skönt tror jag att jag behöver det; en
liten bloggpaus. Trodde aldrig att jag skulle skriva det, faktiskt...

Det skiter sig

Jag kommer inte i säng före 22, skidstafetten är för spännande
för det!

Men jag har sminkat av mig och ska snart gå och borsta tänderna
strax, så att jag kan störta i säng när Sverige tagit... medalj.
Förhoppningsvis.

Ovanlig kväll

Ikväll sätter jag inte på datorn. Det sker nästan aldrig. Men
ikväll är det skidor (herrstafetten) som gäller och sen somna tidigt.

Jag har äntligen insett (tror jag?) att jag måste ha mycket mer
sömn. Jag kan proppa i mig alla kosttillskott i världen, men jag blir
inte piggare så länge jag slarvar med sömnen.

I fjällen låg jag och sov middag en timme, två av dagarna. Och
somnade ändå som en stock på kvällen. Så himla skönt. Och jag
känner nu att det sliter på mig, det bränner bakom ögonen. Jag är
sååå trött.

Så därför blir det inga svar på kommentarer, och heller ingen
bloggrunda. Ska kolla herrarna och sen sova. Kanske ser jag färdigt i
sovrummet, i telefonen.

Tack Fru Venus för ditt bloggtips! Ska ha det i åtanke.

Fri! Om än tillfälligt

Oj. Jag har jobbat en dag och jag längtar redan till fredag kväll.
Vad säger det om mig..?

Sömnig är jag också. Ikväll SKA jag i säng senast 21.45, det lovar
jag både er och mig själv.

Och om någon undrar: Ja, jag har bloggtorka. Så allvarlig att jag
inte ens kan blogga om den. *hjälp*

Irriterande!

Otroligt irriterande är att upptäcka att de matlådor jag gjorde
igår kväll stod kvar på bänken i morse.

Det här kan jag få ångra att jag skrev

Eller: Peppar peppar ta i trä:

Jag känner mig bättre nu. Visst, magen känns öm, men den har inte krampat något mer sedan i morse. Nu hoppas (hoppas hoppas hoppas) jag att den är bra! Jag ska gå ut en sväng och låta solen skina på mitt bleka ansiktet och mitt feta hår. Vi har endast fem minusgrader nu så jag kan lätt gå ut utan mössa. Men med solbrillor eftersom solen flödar och ljuset blir nästan väl starkt med all snö.

Gött! Där satt den

Det här läste jag i går kväll på Vinterstudions blogg. Riktigt underhållande läsning! Inte för att jag blev förvånad, att de ofta förvränger en ev sanning är ju allmänt känt...

Tack Jonas Karlsson för att du la ut mailkonversationen!

Så var det en ny dag

Det snöade nyss, men nu har det slutat. Vi behöver inte mer snö nu. Såvida de inte stänger alla skolor och alla arbetsplatser och låter oss vara hemma och leka i snön! Gärna med full lön.

Idag blir jag hemma igen. Magen känns mycket bättre, men ibland hugger det till och krampar och så får jag fortfarande skynda mig på toa mellan varven. Och så kan jag inte ha det på jobbet, det finns bara inte. Trist och typiskt när det är min kväll ikväll, men min hälsa är faktiskt viktigare än att jag ska visa framfötterna på jobbet, så är det bara. (Försöker övertyga mig själv här. Jag har svårt att inte vilja vara duktig. Behöva ringa chefen och meddela att jag är hemma idag igen känns som ett litet nederlag)

Och så himla kul är det inte att vara hemma, när man har ett jobb som måste skötas. Även om jag älskar att vara hemma... Nu frukost och sen försöka att inte ha dåligt samvete.

Award!

BrunettAnna har gett mig en utmärkelse. Tack snälla! Självklart är det jättekul att bli awarderad, men jag tänker i mitt stilla sinne: Vad fasen finns det mer att berätta om? Jag har ju fått ett gäng sådana här nu och tycker att jag har tömt mig. Fast det är klart, om folk har lika dåligt minne som jag har kan det vara på tiden med lite uppdatering kanske. Och sen är det ju så att tycker man att jag tjatar så skit i att läsa då!!! Eller hoppa över det här inlägget och läs nästa i stället.

Det roliga är, om det nu är roligt, att igår kväll eller i natt eller när det nu var. Jag låg vaken iallafall. Och tänkte. Och kom då på ett blogginlägg om mig själv. Något jag råkat ut för som jag glömt att skriva om!!! Tror ni att jag minns nu vad det var? I helsefyr heller. Skit också, för det var ganska kul tror jag. Kanske drömde jag ändå?

Hm. Jag ska alltså berätta sju saker om mig. Sju saker. *tänker och funderar*

!. Jag älskar att skriva. Och jag älskar att påbörja nya projekt. Gissa om jag har några påbörjade skrivprojekt hemma?

". Jag har grym prestationsångest. Grym.

#. Jag älskar att röra på mig (vilket rimmar illa med hur jag för tillfället älskar att nöta soffa, mitt lata stycke)

€. Jag älskar ironi men tyvärr behärskar jag tekniken dåligt ibland. Eller så är det alla andra som inte fattar när jag är ironisk och när jag inte är det. Jag tycker att folk ska läsa mina tankar. Allt blir så mycket lättare då.

%. Jag älskar att dansa till riktigt bra musik, men tyvärr dansar jag fulare och sämre än värst. Men det brukar gå över när jag druckit lite - då dansar jag bättre än värst!

&. Jag älskar människor med rolig humor, verkligen älskar! Och så gillar jag människor som är trevligt positiva och inte överdrivet hurtigt tillgjort positiva.

/. Jag älskar goda och tyvärr oftast väldigt dyra rödviner och så älskar jag att gå på tokdyra restauranger med ooootroligt god mat (helst om någon annan betalar, vilket händer alldeles för sällan)

Så. Det var ju lagom kul punkter. Det retar mig att jag inte kommer på det där som jag tänkte på i går kväll/natt. Jag slår vad om att det hade varit kul att få skriva om.

Nu ska sju nya kandidater utses, men det tänkte jag att ni själva får fixa med. Så, seså, sju stycken - känn er fria att ta denna utmärkelse!

Seriös Anna Anka

Hur kul blir Anna Anka om hon ska vara seriös? Det är ju genom att vara en bitch och chockera med sexprat som hon är rolig att titta på. Eller ja, rolig och rolig förresten, men det blir ju underhållande. Om inte annat så i fikarummen på arbetsplatser runt om i landet.

Men en seriös Anna Anka. Det låter som en stor gäsp i mina öron. Hon har lika mycket utstrålning som en botoxad, ansiktslyft, tråkig 50-åring. Nä, fram med den gamla vanliga galna och chockerande Anna Anka, så vi har något att raljera och förfasa oss över!

Våren kan vänta

Fläkten funkar igen! Härligt. Då kan jag laga mat utan att hela huset fylls med matos. När termometern kröp upp mot -6 testade jag att sätta på fläkten, den kunde ju ha tinat något sen sist, och se det hade den! Den gick igång. Hackigt och ostadigt till en början, men nu väser den så tyst och fint i sitt hörne. Jag vågar nog inte stänga av den förrän efter jag har lagat mat.

Snart bör mina barn komma hem. De fick lov att skippa fritids idag eftersom jag är hemma. Snäll mamma.

Nu faller många och ganska stora snöflingor från skyn. Det känns liiite onödigt, även om det är sagolikt vackert med snöfall. Jag älskar snö och vinter! Men snart, snart får våren komma. Till helgen. Ok?

Det räcker nu.

Det är bra nu. Tack. Magen. Den gör ont lite då och då. Fortfarande. Men varför? Jag har tänkt gotta mig hemma i soffan idag för att sen gå och jobba i morgon. Vara fit for fight igen. Komma till jobbet utvilad och fulltankad med energi för en gång skull, och solbränd (inte ett dugg) efter en solig vecka på fjället. Vi hade inte sol mer än i tre dagar, och jag blir aldrig brun, inte ens på sommaren. Jag kan väl få se fräsch ut ändå? Tackgodegudellersminkbranschen för solpuder och rouge! Som jag borde använda mer. Kanske brunkräm? à la 80-tal. Gärna med vintervit hals.

Nu har jag lämnat in (lagt ut) min skrivuppgift. Jag är väl hyfsat nöjd med den, faktiskt! *förvånad* Den innehåller nästan ett 'hon' i varje mening vilket känns väldigt tjatigt, men det får väl bli det de andra får anmärka på då! Nej, jag är inte så självsäker som jag vill få det att låta. Men jag önskar att jag vore det.

Till helgen lovar GP plusgrader och nederbörd i form av regn eller blötsnö. Hoppas att vi får plusgrader hos oss så vår fläkt kan tina. Äh, jag vet att de skriver "(...)kanske någon plusgrad" men jag väljer att tolka det till min egen fördel.

Apropå GP så ska jag ringa dem nu och fråga varför man inte får svar när man mailar dem.

Ganska god morgon

Jag hade lite svårt att somna igår, låg och kände efter hur jag mådde och hur magen mådde och så tyckte jag att jag hörde steg och röster både uppe och ute, men jag inbillade mig nog bara.

Magen lugnade ner sig och jag kunde somna till slut och idag är det bara lite dov huvudvärk kvar och matthet i kroppen. Hoppas jag, får se när jag har ätit frukost. Och ja, jag ska försöka att ta det riktigt lugnt idag. Ska försöka slappa i soffan med gosefilten, frukost, kaffe, njuta av utsikten. Ska försöka göra sådana saker istället för att städa eller vika tvätt...

Vi har minus 15 idag och blåsigt, men halvklart och rimfrost i träden - underbart vackert!

Enda lilla smolket, det som gör att jag längtar efter tö, är att vår fläkt har frusit. Motorn som sitter på taket, måste ha blivit blöt av kondens när vi inte använt den på drygt en vecka och sen frusit i kylan, för den vägrar dra igång. Känns som att hämtmat kan vara en idé fram tills våren kommer.

Idag har jag tagit bort det där inlägget som jag får en massa skitkommentarer på. Idag var det reklam för antingen otillåtna preparat eller kanske värktabletter, det är ju samma ord på engelska. Och så var det för potenshöjande medel. Tack, men nej tack. Testar att ta bort inlägget så får vi se om det upphör.

Ingen reklam tack!

Eh.. nej.

Jag har kramper i magen, och springer på toa titt som tätt. Nice. Not. Och i detta nu är jag livrädd för att det är magsjuka vilket jag är fullständigt livrädd för. (Upprepningen beror på rädsla och nervositet) I mitt tycke finns det inte mycket som är värre än just det. Jo, dödliga sjukdomar förstås. Och stora spindlar.

Halva kvällen har jag ägnat åt att fundera ut om det är bara min vanliga kassa mage, som i kväll är lite extra kass bara, eller om det är magsjuka och var jag isf fått den. Jag som är jättenoga med handhygienen i dessa sjuktider. Finns inte ett handtag på offentliga platser som jag vidrör. Papper eller tröj- eller jackärm är det som vidrör. Och besök på offentliga toaletter.... bara det är ett inlägg i sig. En annan gång kanske.

Förutom kramper i magen och toaspring så tror jag att jag kan må lite illa, fast jag förnekar det förstås! Förnekelse i dess finaste form. Jag kan inte erkänna för mig själv att jag mår illa för då... ja, ni förstår säkert. Jag måste förneka så länge det bara går.

Samtidigt vet jag att jag lätt kan inbilla mig att jag mår illa när det finns potentiell smitta in da house. Så just nu sitter jag här och försöker komma på om det är på riktigt eller om jag inbillar mig. Samtidigt är jag hungrig, och har ont i magen.

Finns väl risk för att jag blir hemma i morgon igen. Hejochhå vad jag sköter mitt jobb bra då. Mina jobbarkompisar kommer inte komma ihåg mig när jag väl kommer tillbaka. Min chef lär inte jubla. Åh, vad jobbigt.

Jag har hunnit skriva klart min uppgift, men jag har inte ork att gå igenom den idag, vilket jag hade behövt. Hur sjutton gör man för att undvika att nästan varenda mening börjar med Hon? Formulera om meningarna? Men hur? Den ska skrivas i tredje person, imperfekt. Inget namn.

Nä. Nu tar jag min mage och går och lägger mig. Hoppas jag...

Nu får våren skynda sig! Kom värme!

Vår köksfläkt har lagt av. Den funkade vid lunchtid idag men nu på kvällen ville den inte gå igång. Det låter lite om den, som om den gärna vill dra igång men inte kan. Jag skulle gissa på ett lager snö som lagt sig i vägen för utblåset, men maken tror att det blivit kondens som sen frusit.

Känns sådär lockande att steka köttfärs till middag i morgon och inte ha fläkten på. Hej fruktansvärda matos. Usch.

Ombyte förnöjer. Eller inte

Söndag kväll och jag har huvudvärk. Den brukar inte komma på
söndagar, utan på fredagar och/eller lördagar. Inte söndagar. Den
kommer rätt så ofta nuförtiden och är väldigt irriterande.

Varför idag? Jag är utvilad efter en härlig vecka i fjällen, med
frisk luft, underbart gott fjäll?vatten i kranen och underbar utsikt!
Så varför denna förbannade värk?

Stress?

Min skrivuppgift är ganska snart klar. Jag har kläder att ta på mig
i morgon. Barnen likaså. Vi har (snart) mat hemma (om maken åker och
handlar). Allt är ju egentligen lugnt, ju. Så wtf liksom?!

Vik för helvete hädan!!!

Lat lat söndag

Måste rycka upp mig nu. Dricka lite vatten och sätta igång med min skrivuppgift. Nu. Med detsamma! Pronto.

Vem har lagt en blytyngd i baken på mig? Eller är det kontaktlim i soffan?

*sparkar fart på mig själv*

Kaffe och choklad

Mitt förra inlägg kan nog uppfattas som tjurigt och egoistiskt och kanske skrämmer jag bort en och annan genom att skriva som jag skrev. Självklart kommenterar man ibland för att marknadsföra sig själv och sin blogg, och det är ju inget fel i det, det är ju lite det bloggandet går ut på. Att bilda ett nätverk på något sätt. Att nå ut, och få respons. Det jag ogillar är när det står i kommentaren "besök mig..." osv. Då känns det som att personen inte läst min blogg utan bara kommenterat enbart i syfte att få besökare. Helst när man ser samma kommentar hos flera andra bloggare.

Nu ska jag sluta tjata om det och istället ägna mig åt min andra kopp kaffe och choklad och börja skriva på min skrivuppgift. Borde gjort det redan efter frukost. Då hade jag nästan varit klar nu. Det hade varit skönt. Men varför göra något i tid, som man istället kan göra i panik?!

Tiggeri om besök

Det finns ytterligare kommentarer jag inte godkänner och det är de som går i stil med "Vilken mysig blogg. Besök gärna min blogg eller följ mig (...)" och så adressen till bloggen. Så genomskinligt. Så tråkigt. Alltså, hade de satt en punkt efter första meningen hade det räckt, då hade jag blivit nyfiken och besökt deras blogg! Men så fort de lägger till "besök gärna min blogg/följ gärna mig..." så avvisar jag kommentaren och besöker inte bloggen. Bara för att, liksom.

Jag besöker alla som lämnar en kommentar hos mig (med något undantag förmodligen, för att jag glömmer - tyvärr!), dels för att jag är nyfiken på personen och dels för att jag tycker att det hör till god ton. Inte alltid lämnar jag någon kommentar, men oftast!

Jag skriver kommentarer hos folk för att jag känner för det, inte för att få besök tillbaka.

Tro nu inte att jag inte gillar att få kommentarer - för det gör jag! Jag älskar att få kommentarer och tycker att det är det roligaste med hela bloggandet! Men, jag gillar inte de där genomskinliga besök eller följ mig-tiggarna.

I hate spam!

Den senaste veckan har jag fått tre olika kommentarer som väldigt mycket liknar spam. Den första var något om att samla in pengar till barn i Haiti. Behjärtansvärt kanske, men finns det inte redan många organisationer att skänka till? Varför i hela friden skulle jag skänka pengar till en privatperson, som i sin tur lovar att skänka vidare till Haiti?

Den andra minns jag inte i nuläget vad den handlade om. (Hur kunde jag glömma så fort? Jag läste den häromdagen ju!) Jo, jag tror det var om miljön och uppvärmningen och så...

Den tredje kom precis nyligen och är reklam för en viss sportsko. Och nej, jag skriver inte ut namnet!

Gemensamt för dessa tre kommentarer är att de är gjorda i samma inlägg (som jag skrev för flera veckor sedan) och de är skrivna på engelska.

Men se, jag publicerar dem inte! Jag gör gärna reklam, men då väljer jag det själv.

Söndag söndag söndag....

Hm. Vad göra idag?

Jag har en tvättstuga som fullkomligt svämmar över just nu; en tvättmaskin som skriker att den är klar; massor av växter som behöver vatten; massor av damm precis överallt; en skrivuppgift som ska lämnas in i morgon.

Och ändå har jag sysselsättningsproblem. Är inte det konstigt?

Tack tidningsbudet!

Tidningen ligger på vindrutan!

Jag fick ta i allt vad jag orkade för att få upp ytterdörren och upptäckte snart att ett par slip-in inte var bästa skovalet för dagen.

Nu ligger också en liten hög med snö innanför dörren och smäter. Hallgovet ser också lite lätt duschat ut - det blåste in en snövirvel när jag väl hade fått upp dörren.

Men nu är tidningen inne! Tack tidningsbudet för att du inte bara vände när du inte hittade brevlådan!

OS-guld Os-guld OS-guuuuld!

Hellner och Olsson! Shiiiit! Vilket spännande lopp!

Och vilken enorm skillnad mellan norsk och svensk os-sändning. Norsk tv hackar sönder sändningarna genom att hoppa som en skottspole mellan de olika kamerorna och gärna bilder på norska flaggor var och varannan minut, eller svensk eller annan tävlandes nationsflagga (beroende på vem som synts i tv). Urjobbigt! När det är som mest spännande kommer ett gäng åskådare i bild, med färgglada mössor eller fula kepsar med horn på, viftandes med (norska) flaggor. GRRRR! Ta bort!!! Och då har ju ändå Norge haft många skidåkare som legat väldigt bra till.

Nu är jag hemma igen, med svensk tv-sändning. Och nu sitter jag och gråter ikapp med Per Elofsson! Herrejättejävlar vilken dubbeljakt. Puh.

Melodifestivalen

Jag tycker att det är fruktansvärt tråkiga bidrag i kvällens omgång. Melodi nr 6. Framförd av fyra trallande jäntor är nog den jag gillar bäst.

Kanske är jag disträ och trött efter lång och jobbig bilresa i snöoväder (jag har aldrig tidigare sett så många bilar i diken och i snövallar och inte heller mött så många ambulanser) men jag tycker inte att kvällens bidrag håller något vidare mått.

Mer Dolph åt folket!

H e m m a!

Äntligen är vi hemma igen! Och jösses vad snö det har kommit!

Det var inte plogat när vi kom hem, ingen av vägarna upp till oss (vägen går liksom i en oregelbunden och snirklig cirkel) så vi valde den kortaste, och brantaste, vägen hem. Pulsandes i djup nysnö.

Strax efter kom plogbilen och körde ett varv och då kunde maken köra upp bilen. Skönt för honom att slippa gå upp och ner för backen för att tömma bilen ...

Nu sitter vi och tittar Melodifestivalen. Barnen tittar, och jag bloggar. Maken rakar sig och duschar. Och nu blev det här ett av de där intressanta inläggen kände jag.

Oväder avnjutes helst hemma

Jag längtar så otroligt mycket efter att få komma hem! Vi har varit
på vägarna hela dagen, och det är jobbigt när det är det här
vädret. Blåsigt och snöigt och halt. Och bilar i diket och
långtradare i snödrivorna.

Vi kan köra i 90 km/h nu iaf och vägarna är farbara. Snart är vi i
Kungälv, sen Göteborg, sen Hemma!

Tveksamt om de skottat upp till oss...

Tack för alla kommentarer! <3

Nu kommer snön

Eller rätäyyate (ska föreställa rättare) sagt: nu kommer vi till
ovädret. Jääädrar vad det snöar och blåser! och vilka drivor!
Stundtals försvinner vägbanan! Inte särskilt roligt alls.

Gärna oväder men då ska jag sitta hemma i min soffa. Inte sitta i en
bil med lite för lite bensin och glashal vägar.

Oj, där var en bil med släp i diket.

Usch, det här var inte roligt.

Hej bloggen!

Äntligen på svenska sidan. Det har tagit hur lång tid som helst idag
pga vädret. Snörök hela vägen och en olycka ett par mil innan
gränsen. Halt som bara den har det varit också, vi var en hårsmån
från att hamna i en seriekrock. Jag hann tänka, och säga, bak med
huvudena! Men som tur var hann alla bilar bromsa och/eller åka (kana)
åt sidan. Läskigt.

Vi lämnade stugan strax före nio i morse och har varit på vägarna
tills nu, inkl ett par stopp. Skräpmat och godis i Svinesund. Nu 80-
talsgodingar i högtalarna och ett stort kaffesug, men vi ska snart
tanka.

Befinner oss söder om Skee (?) och inget oväder i sikte. Ännu.

Oj. Hej jättebilkön. Mendetvarvälroligtdå.

Snabbt snabbt smyginlägg

Hörde om ovädret som väntas dra in över västkusten och var tvungen att koppla upp mig för att kolla läget inför i morgon. Så klart att jag kan kolla internet! Njemaproblema! Blogga? Jag?! Bahh!

Typiskt att det ska komma ett klass 2-oväder när vi ska ut på vägarna - vi som bara vill hem jättesnabbt nu.

Vi har haft ett par dagar med lite soldis och bara ett lätt snöfall. Det är som om det fallit glitter från himlen! Och så är det små perfekta snöflingor! Sådana där som man bara ser på bild annars. Fantastiskt vackert!

I morgon hoppas jag att jag är tillbaka i Sverige igen. Om det nu inte blir allvar vad gäller ovädersvarningen. Oftast varnar de ju bara och så blir det inget.

Nähä. Nu får jag nog sluta. Väldigt mycket knapprande för att "bara kolla vädret".

Rapport fra fjellet!

En snabb uppdatering! Eller nej, snarare ett litet säger hej-inlägg! Hej!

Första dagen hade vi strålande sol och klarblå himmel och bara ett par minusgrader. Sen har det mulnat på mer och mer och blivit kallare och kallare. Men här är ju mycket skönare kyla än i Göteborg! -10 är ju inte särskilt kyligt här, konstigt nog. Eller så har vi vant oss vid kyla?

Barnen går i skidskola varje dag och de älskar att åka slalom!

Igår var jag och mina syskon ute och körde ett 40 min skejtpass på fjället! Helt underbart, trots att jag var nära att göra en Marcus Hellner - slänga mig på marken och flåsa och inte orka ta mig upp! Eller en Ole Einar - spy efter målområdet, men jag tog mig samman och åkte ner ett par hundra meter till vår urmysiga hytte!

Eh... jag blir så himla stressad av att veta att det kostar multum varje minut jag sitter här, så jag kommer inte på något. Inte heller har jag tid att läsa några bloggar heller. Jag viker hemresan till det! Så fort vi kommer in i Sverige åker telefonen på! Hej åksjuka.

Jag är frisk, men andra är sjuka och förkylda, inget allvarligt dock. Armen är hel och verkar klara skidåkning, tack och lov.

Jaha. Det var nog allt.

Kanske blir det ett inlägg till innan lördag em!

På väg!

Vi har lämnat hemmet och tagit en tur via Ica. Shoppinglistan är kvar
på köksön hemma. Suck. Glömde köpa bullar till fikan senare i
kväll. Och termosen har redan läckt lite. I mitt säte, javisst!

Nu ska vi till Nordstan och se till att makens klocka får ett batteri
i sig. Han var inne och hämtade klockan idag, som varit inlämnad för
just batteribyte. Och så har de missat just den detaljen,
naturligtvis! Dumma dumma Ur&Penn!

Jag ska springa till närmaste Steinbrenner och köpa fikabröd!

Jag kommer blogga tills vi lämnar landet om några timmar!

Oj. Nu var jag lite blond! Hörde att jag fick ett mail och tyckte det
var konstigt - jag har ju inte mailen igång!!?!?
Ett par sekunder senare inser jag att jag sitter och skriver mail
ju!!! Tyvärr hann jag inte tänka efter innan jag öppna munnen, men
jag bjuder på det!

Nu väntar vi alltså på maken. För att klockaffären inte gjorde det
de fick betalt för!

Sammanbrottet är nära

Jag hittar inte mina högerlinser. Sju vänsterlinser hittar jag, men inga högerlinser. Behöver jag beskriva hur jävla frustrerad och arg jag är?!

Ah! Hittade dem!

Hade tydligen missat att leta i en av lådorna. Sammanbrottshot avvärjt!

Glöm allt jag sagt!

I alla fall vad gäller bloggande from ikväll och en vecka framåt. Förra årets veckas lilla surfande kostade 22 000:- - men det gick på makens jobb som tur var. Tjugotvåtusen. Herrejävlar. Och surfa från mobilen kan jag fetglömma! Stäng av den, sa maken. Jaha.

Se så bra koll jag har. Inte.

Livet blev helt plötsligt lite tråkigare. Inget bloggande på en hel vecka?! Hur ska det gå?

Fast det kanske är nyttigt för mig att komma ifrån bloggen, Facebook, Twitter... Lite semester, och besök in the real life. Koppla ner, koppla av, slappa. Ladda batterierna. Tänka egna tankar. Leka med barnen i snön. Spela spel. Kanske måla? Eller kanske inte. Men fotografera en del! Åka skidor, om jag blir frisk någon gång. Promenera.

Fan att det är så dyrt att surfa i Norge.

Kom på en grej!

Jag sitter och oroar mig lite för att inte kunna koppla upp mig *svärfulaordöverTelia* - men jag kan ju faktiskt blogga via mobilen! Inläggen ser lite stympade ut bara och blir ibland fel (det är så satans små knappar att pricka rätt på!) Så något inlägg om dagen ska jag väl klara av att få iväg. Om inte hörs och ses vi om lite drygt en vecka.

Nu ska jag försöka fixa mina kläder. Borde gjort det för några dagar sedan. Men jag har sett till att mina gosebyxor är tvättade! Två par mysbyxor och rena trosor - sen klarar jag mig. Ja, bh och tröja är ju att föredra också. Och kofta och scarfes. Och träningskläder, thermobyxor, tjockjacka, mössa och vantar. Vinterkängor.

Herregud, jag har hur mycket som helst att fixa.

Får inte glömma Systemet och Apoteket på vägen bara.

Shit, nu blev det jobbigt. Bäst att sätta igång kanske? Så vad väntar jag på?

*njuter kaffe*

Strukturera och organisera - det är så jag!

Jag hörde ett konstigt ljud förut. Det lät som en slags centrifug, ett accelererande ljud. Och ok, min förkylning har lämnat ett och annat för min hörsel att önska, men nog lät det som mer än bara inbillning? Efter en bra stunds fundering kom jag på det! Det är min tvättmaskin ju! Jag har satt på en maskin med handdukar och sen lyckats förtränga det helt och hållet. Men skönt, då vet jag att jag inte hallicunerar hallucinuerar (eller hur fasen det nu stavas).

Ska försöka mobilisera, organisera och strukturera mig och få ordning på kläder och saker som ska med till Norge.

Det kommer ju att gå jättebra! Jag är ju liksom Ordning och Reda personifierad. Struktur och Organisationsförmåga är ju mina alter egon.

Och att jag ligger lite efter i tid har ingen som helst betydelse eftersom jag ju jobbar sååååå bra under tidspress.

*paniken lurar under ytan, hotar att brisera*

Halvvägs in i frukosten

Ni får stå ut med mitt tjat ett tag till, om hur jag mår, men det är det mest centrala i mitt liv just nu. När man mår dåligt inser man vad som är det viktigaste i livet: Att må bra. Då är inget annat viktigt. Då struntar man i hur stor tv alla har, eller hur ny eller gammal bil man har i förhållande till grannarna. Allt handlar om att få må bra. Då kan man fråga sig varför man inte känner större tacksamhet över det när man är frisk? Då önskar man sig alltid något annat... oftast saker.

Det var inte det detta inlägg skulle handla om. Jag skull beklaga mig lite och uppdatera status här hemma på sjukfronten.

Maken sover. Han sa igår att jag skulle väcka honom så han kunde säga hejdå till barnen. Det ville han inte i morse, han behövde sova. Det var stortjejen som smög in för att väcka honom och jag tror att hon blev lite besviken, men hon förstår också att pappa behöver sova.

Och jag låter honom sova tills han vaknar. Han har några timmar att sova igen. Snart har han sovit i 11 timmar.

Själv har jag ätit ett par kokta ägg och ska nu rosta bröd och dricka te. Hej fredag!

Jag förtränger att jag ska orka packa en del idag. Hur f*n ska jag orka det?

Morgon morgon

Jag hade hoppats på sovmorgon idag, men eftersom maken inte heller är kry fick han sova ut i stället. Fast jag hade nog behövt det bättre. Jag har inte sovit så gott. Det har legat någon och andats väldigt högt i natt. Inte snarkat tack och lov, men andats... Gaaaah! Jaja, jag får kanske sova ut i morgon!

Maken eller jag måste till Apoteket idag för att inhandla Treo eller andra värktabletter.

Men nu, få iväg barnen till skolan.

Sådärja! Inte packat och klart direkt...

Men väl klar med uppgift ett i skrivarkursen! Ikväll var deadline för ytterligare två texter och de är nu skrivna och uppladdade. Tror och hoppas jag. Jag och datorer är inte världens bästa vänner.

Det är så jädrans roligt att skriva att jag längtar redan tills nästa veckas uppgift! Måtte uppkopplingen funka i Norge! Det gör det säkert. Telia är ju sketabra på internet. ELLER HUR INTE!!! Minns sommarsemestern och alla tuppjuck jag fick. Åhgodegud givmigstyrka.

Nu lägga mig. Maken kom hem, åt, gick och la sig och stensomnade på direkten. Nu ska jag gå och lägga mig och försöka komma till ro. Allt jag tänker på just nu är mina texter. En gick i lite thrillerstuk. och en i socialrealism! Vi skulle välja några genrer som vi tyckte verkade svåra. Och det gjorde jag. Och så fick vi bara lägga en halvtimme på texten! Hinner man ju knappt starta på ju... Fast det är ju bra att det är tidsgräns iof.

Nähä. Nu sova!

Laddar för nya tag

Jag har fått barnen till att ta ner de kläder de ska ha med sig och jag har bistått med lite hjälp. Nu blev jag tvungen att sätta mig och vila och ta en kopp te. Bägge sofforna är belamrade med kläder och mer lär det väl bli. Gud vad trött jag är. Och fy vad tråkigt det är att packa.

Jag tar nya tag för att skriva två uppgifter till i kursen som ska vara inlämnade idag. En variant av en mkt enkel text jag skrev i måndags. Nu ska den skrivas i två andra genrer och jag funderar på att göra den som en skräckhistoria och som en saga. Eller kanske artikel. Fast nej, artikel funkar inte. Finns inget nyhetsvärde alls. Hm. Tål att tänkas på. Tur att det är första veckan och att texterna ska vara väldigt enkla, eftersom jag har koma i hjärnan just nu.

Och jag har ju en förmåga att krångla till saker lite grann.

Kom en gosig lite tjej och pockar på min uppmärksamhet. På återläsande!

Det räcker nu.

Nyss nös jag så kraftigt att någonting lät i huset. Som om jag hade haft en kopparkittel som liksom gav ett resonansljud. Nu har jag ingen kopparkittel så därför undrar jag vad i hela friden det var som lät. Min höga ljusstake i något material (jag och metaller alltså!) kanske? Det kom ett rungande läte efter att jag nyst. Och det killar fortfarande i näsan. Helt hysteriskt jobbigt. Förut fick jag blodsmak i halsen efter att jag nös.

Videoblogga kanske? Skulle inte tro det.

Skulle behöva tvätta och packa men jag orkar inte. Allt jag orkar är att halvligga alternativt halvsitta i soffan och knappa lite på datorn. Lunch skulle jag behöva äta också. Orka?!

Maken ringde vid lunchtid och han lät jätteförkyld. Stackarn. Kanske får bli jag som kör i morgon? Eller så får vi vänta tills vi är piggare och kryare helt enkelt.

Nähä, rota runt i skåpen efter ätbart? Ja, så får det bli. Om jag kan skrapa ihop kraft nog att resa mig ur soffan.

Från kaffe till hur gör författare

Jag brygger Zoegas Intenso eller Forza (just idag är det Forza) och så tar jag lite extra kaffe, typ rågade mått. Det får inte bli för svagt. Jag upprepar: Det får inte bli för svagt! Då är det förstört. Svagt kaffe är värre än billigt vin. Oj, där har jag nog mitt motto! Inte lika bra som Nillas

Här ligger jag och duger och Det som inte dödar blir ett bra blogginlägg. De är så bra! Jag är lite sur över att det inte var jag som kom på dem.

Svagt kaffe är värre än billigt vin.

Hursomhelst. Jag tar en skvätt mjölk (den röda feta) och häller upp i favoritmuggen, in i micron i ca 30 s (ibland blir det en hel minut, om jag glömmer bort mig... vilket händer ibland), sen ut och ner med lilla lilla vispen, vispar runt snabbt som fasen så mjölken blir skum (skummad), sen i med kaffe i skummet. Sen förflyttar man sig med fördel till soffan och sjunker ner i den och bara njuter av livet. Kanske placerar lilla söta datorn i knät och surfar runt lite?

Idag hade varit världens mest perfekta torsdag om det inte vore för den lilla ynkliga detaljen: Jag är vrålförkyld.

Maken messade från Piteå att han är görförkyld vilket betyder vrålförkyld på Göteborgska. Eller nej, det gör det inte. Det betyder på sin höjd jätteförkyld. Hade han varit vrålförkyld hade han varit på väg i ambulanshelikopter mot Sahlgrenska nu. Okej, det där var taskigt. Min man är faktiskt inte sådär jätteynklig när han är förkyld. Inte längre... Och lillskruttan - hon som tömde diskmaskinen i morse - är också snuvig och täppt och nyser så hon väcker döda. (Det har hon ärvt utav mig, minsann! *stolt*)

Om jag skriver på någon av mina böcker? Nähä då. Inte ens om jag orkade skulle jag göra det. Jag har kört fast. Funderar på att bara skriva noveller hädanefter. Starta en massa romaner som blir korta noveller. Rumphuggna sådana. Och så startar jag en ny blogg där jag lägger ut dem. Eller så ger jag ut dem i bokform (läs: häfte). För den som gillar att tänka själva! Tänk ut ditt eget slut! Wow, vilken affärsidé! Eller inte.

Eller så försöker jag tänka till lite. Vad det är jag verkligen vill skriva och hur. Och så kanske jag väver samman mina två böcker (känns bra ändå att kalla dem böcker fastän de bara är några få tusen ord i en dator...) till en? Blandar ihop de bägge huvudrollerna och skalar bort lite. Och lägger till lite annat. Säg att det är så riktiga författare gör? Säg att de river sig i huvudet, och i frustration gaaaah:ar åt datorn, att de tvivlar på sig själva och sin förmåga att komma på, och skriva.

God morgon!

Jag tror att jag känner mig lite piggare än igår, men det kan vara solen som gör det. Solen skiner! Helt fantastiskt härligt!

Jag fick i min nyvunna iver för mig att samla ihop smutstvätt och kanske köra igång en maskin. Men jag höll på att falla omkull i en svag hög så jag la ner. Jag är inte i närheten av att vara frisk. Jag bara önskar att jag vore det...

Idag blir ytterligare en dag halvliggande i soffan, blogga, titta på film eller tv - i datorn då eftersom det är för ljust idag igen. Ljusare än igår dessutom. Eller så lägger jag mig i sängen och surfar med mobilen en stund och sen somnar. Jag är jättetrött känner jag. Vill nog bara sova egentligen. Och vi ska orka åka i morgon eftermiddag? Åka går nog bra, men när ska jag orka packa? Barnen får packa. Och maken. Och jag får sova.

Min lilla snart nioåriga skrutta tömde diskmaskinen i morse! På eget initiativ! Gulle-dockan!

Nu blir det lite frukost. Sen blir det kaffe, och en liten bloggrunda om jag orkar.

I'm baaaaaaaaad

Tror ni jag kunde låta bli skumtomtepåsen? Ni som ev. tänker "ja": Tror ni verkligen att min karaktär kunde stå emot när sockersuget blev för påträngande? Ni som ev. svarar ja även på denna fråga: Jag klarade det inte. För jag är dålig. Jag är en svag människa med nästan ingen karaktär alls. Och jo, det kan väl hända att jag oftast har ganska bra karaktär när jag väl bestämt mig, men just idag brast den här bestämtandet. Rejält.

Och jag har redan proppat i mig minst hälften, och resten kommer ätas upp i fortsatt rasande fart. Lika bra. Så är det helt borta sen. Och jag kan börja om igen med mitt sockerstopp.

Så. Det var det. I morgon måste jag vara lite piggare så jag kan börja förbereda packandet inför fjällen. Idag har jag bara orkat titta in i tvättstugan, för att sen stänga dörren.

Jag ska snart gå över till min gullesyster och få ett par ägg av henne, till min frukost i morgon! Måste ju ha två kokta ägg till frukost.

Glöm det sista! Systra mi kom precis och vi gjorde upp lite ekonomiska affärer och så fick jag tre ägg av henne! Perfekt. Två i morgon och ett på fredag! Om jag inte är frisk på fredag och kan gå och jobba förstås.

Och nu då?

Jag har tagit tabberas på ostbågar, potatisskruvar och dito stjärnor. Bra jobbat. Verkligen. Det är ju sååå mycket näring i det!

Orka.

Snart ska jag laga mat. Det kommer bli makaroner och köttfärssås. Köttfärssåsen är färdig, bara att tina i micron. Och så koka makaroner. Det klarar min tioåring har jag bestämt. Jag längtar mer än någonsin efter min man. Kom hem! Jag är ynklig. Yyyyyynklig.

Jag har tittat på tre avsnitt av Andra Avenyn. Miljövänlig serie det där, de verkar inte ha några lampor tända. Allt är mörkt och grått, och dystert, fast det har ju inte med miljön att göra.

Nu är jag trött på att vara dålig. Nu vill jag bli pigg, frisk och kry. Men det känns som att det kan jag fetglömma.

Fortsätter göra ingenting

Förutom att snyta mig och nysa då. För herregud vad jag nyser! Igår nös jag så att en nerv hamnade i kläm i axeln, och fingrarna domnade! Men det släppte efter en liten stund. Det knakar lite oroväckande längst ner i revbenen bara, när jag nyser. Jag nyser högt i vanliga fall, kan jag berätta. Folk brukar skälla på mig. Helst min syster, hon blir arg. Jag kan ju inte hjälpa det...

Jag försöker tuta i mig pepparmintste men det smakar skit, rent ut sagt. Ska gå över till kamomillte i stället. Och vanligt rött och grönt te. Och sen ska jag dricka finhackad, färsk ingefära. Det är bra för immunförsvaret.

Senare i dag ska jag fundera över vad jag och barnen ska äta till middag. Det blir ju roligt. Både att fundera på och fixa iordning. Men tills dess: Fortsätta göra ingenting och slappa!

Tillägg strax efter:

Herregud! Får jag någon gång svårt att somna, ska jag komma ihåg att gå tillbaka och läsa det här inlägget. Då kommer jag garanterat att stensomna! Finns det ingen hejd på hur tråkiga inlägg kan bli? Eller kan jag skylla på förkylningen? Febern kanske? Ja, det gör jag.

Frukost och kaffe -- check!

Jag befinner mig i soffan, halvliggandes med benen i skräddarställning - oskönt för knäna just nu och benen håller på att somna - och jag har fått i mig två ostmackor och en kopp kaffe. Otroligt nyttig frukost, jag vet, men så blir det när man är lite förkyld på gränsen till heldöd.

Jag har en förkärlek för att doppa ostmackor i kaffe och har haft det sen jag var riktigt liten och vi åkte på semester med familjen och satt och fikade i bilen och jag doppade just ostsmörgås i mammas goda (på den tiden sötat med socker) kaffe.

Tills jag hade en liten bit kvar och tappar den i kaffet. Kaffedränkt smörgås. Men som tur var satt osten kvar och låg inte simmandes i mitt kaffe.

Nu funderar jag på att ta mig en påtår. Och kanske en smörgås till. Med ost. Att doppa.

Ok...

Jag är hungrig. Jag vill ha frukost. Nu. Vem fixar det åt mig? Jag
orkar inte... Ringa pappa..?

Måste nog ta mig upp, om inte annat så för att få mig en kopp
kaffe. Risken för att kissa ner mig är överhängande just nu också,
ännu ett skäl till att gå upp ur sängvärmen. Tyvärr.

Sängläge

Maken är på väg till Piteå nu och det ligger på mig att få iväg
barnen till skolan. Och jag vill bara sova. Jag orkar knappt ta mig ur
sängen...

Jag har vaknat en del i natt. Och 05.15 när makens alarm ringde...
Hoppas inte att han också blir dålig, han klagade på halsont i går.

Nähä, det räcker visst inte att bara ropa upp till barnen (från
sängen) jag måste tydligen gå upp till dem. Tackolov att jag inte
har tre blöjbarn längre! Och att de klär sig själva och äter
själva! Det har de ju gjort i några år, men just idag är jag lite
extra lättad.

Nähä, upp var det.

Dripp dropp

Min näsa rinner nästan oavbrutet, och helt okontrollerat. Och så
killar det något helt enormt! Idag har jag behövt torka näsan med
skjortärmen till och med när jag inte hann fram till pappret i tid.
Fräscht. Inte på jobbet dock.

Jag nyser också. Väldigt våldsamt.

Sicket intressant inlägg! Kors i krösamoset!

Tecken på obra

När jag inte sätter på min lilla dator när jag kommer hem, då är
det illa. Jag vill, men orkar inte. Har ingen feber men känner mig
heeelt däckad.

Sängen hägrar.

Kanske kommer datorn med mig i sängen i morgon bitti...? Om jag orkar.

Killar snackar om att föda barn, men när en kvinna har en riktig
förkylning ...

Hm. Försöker igen

Jag har inte särskilt stora fingrar, ändå blir det ofta fel när jag
skriver på telefonen.

Nyss gick ett inlägg iväg (mail) - av misstag! Och vad jag vet går
det inte att gå in occh redigera ett mail heller och skicka om.

Jag är på väg hem nu iallafall... Är inte särskilt kry och blir
nog hemma i morgon.

Hoppas inta att jag smittat ner mina kolleger bara...

Svettas på en buss

Åhgud vad jag såg ut när jag sprang till bussen. Kappan uppknäppt,
scarfen fladdrande på trekvart, väskan slängandes någonstans mellan
axeln och armen, och så jag då mitt i allt detta försökandes få i
nycklarna i kappfickan. Med panik i blick.

Gott kaffe och snörvel

Huvudet känns tungt tungt och jag fryser, men det kan bero på att jag bara har en tunn blus på mig än så länge, kofta ska på! Idag ska jag försöka komma ihåg att ta med kokosbollar till vårt möte. Och om det räcker, till fikan. Jag ska själv (försöka) hålla mig ifrån dem, eftersom jag håller mig borta från att äta (onödigt) socker. Typ godis, kakor, fulchoklad. Och onödigt söta frukostflingor (typ Start som smakar godis), oboy och marmelad. Vanlig mat kollar jag inte, för det orkar jag inte.... För mig, tror jag, räcker det gott att avhålla mig från det onödigaste. Läsk dricker jag inte heller såklart.

Sen är jag den första att erkänna att jag visst kan slarva ibland också! Som nästa vecka. Då lär det bli en hel del Firklöver, Stratos, Seigmen ... Osloskånskan vet nog vad jag pratar om! Jag ska ju till underbara, härliga, otroligt vackra Norge!

På bussen in till jobbet ska jag fundera ut vilken macka jag ska köpa på Steinbrenner idag. Antingen blir det med örtost och italiensk salami, eller så blir det med avokadoröra och ... vad det nu var, lax tror jag! Åh gud vad gott! Nästan så jag blir hungrig trots att jag precis ätit frukost!

Sååå. Jag får väl ta och försöka sminka mig snygg. Ofulare snarare. Med hopp om att denna dag går i ilfart och blir rolig, trevlig och flamsig och tramsig! Jamen jag är ju faktiskt bara 38, 28, 18 och 8. Jue!

Ska fortsätta njuta mitt goda kaffe först!

Häääärliga morgon! (inte)

Vaknar av att någon kommer tassande i sovrummet. "Mamma, klockan är snart halv åtta" säger sonen försiktigt. Helvete tänker jag i panik och rusar upp så gott det går med feberkänsla i kroppen och tungt huvud.

Upp och väcka tjejerna, den stora är redan uppe och påklädd och den lilla skäller på mig för att jag inte väcker i tid!

Men de kom iväg! Och jag tror att de kom i tid, om de bara inte glömmer bort under vägen att de faktiskt har bråttom. Är det några som kan gå långsamt så är det mina barn.... Herregud, till och med slow motion är speed i jämförelse. Men de kan också gå väldigt fort när det väl gäller, och helst när mamman är med och jagar upp tempot.

Jaha nähä, frukost nu då och sen försöka kämpa ihop ork för att gå till jobbet. Jag har ingen feber nu på morgonen, och då ska jag nog orka gå idag!

Något säger mig att det kanske inte är det smartaste, men hellre försöka och ge upp än att känna framåt tolvtiden hemma att jag är hur pigg och kry som helst. Då skulle jag känna det som att jag skolkade...

Sådärja...

Nu har jag gjort tre övningar. Inte särskilt svåra. Den första var att skriva om mig själv i tredje person och i imperfekt (dåtid). Och det skulle handla lite om min relation till språk och skrivande. Och jag kan redan nu säga att jag hade kunnat göra den annorlunda. Mycket mer annorlunda. Men den är skriven nu. Inget att göra något åt.

Maken åkte ner och köpte pizza till sin ynkliga fru och jädrans vad gott det var. Halva åt jag, sen fick det räcka. Hade inte mer matlust och så hade jag lovat småpluttarna att få smaka lite när de kom hem från scouterna.

Nu ska jag snart gå och lägga mig. Min kroppstemperatur har sjunkit och ligger nu under febergränsstrecket och det tackar jag för, men jag är ju förkyld alltså! Känner mig helt däckad. Maken ligger redan, han ska med ett tåg nästan mitt i natten.

Oj, nu rinner min ena näsborre helt okontrollerat, bäst att jag slutar för idag. Synd. Jag hade lite nya idéer till min bok som jag kanske ska skriva. En annan gång.

Hejåhå!

Jag är hemma. Jag har börjat min kurs. Jag har redan nästan fått ett psykbryt! Jag ligger på febergräns och det där mota förkylningsolle i grind har inte funkat hittills.

Så.

Mår lite halvrisigt vilket stör mig, jag jobbar kväll i morgon och hade inte planerat att bli liggandes i sängen hemma. Finns ingen tid i världen till det.

Kursen har startat ja. Och ja... Suck. Höll på att få ett fullständigt outburst här hemma, det fanns fanimig ingen bläddraknapp på min skärm. "Bläddra har inget med bifoga att göra", säger it-maken. "Men det står ju bläddra" säger jag med desperation i rösten. Vem av oss är det som inte förstår och vem av oss är det som är it-expert? "Jaha, prova med Firefox i stället för Safari, för" blablabla "stöd" hit och "komma och punkt" dit.

Öppnar Firefox och får börja med att starta om. Och se där! När jag loggat in kommer det upp en liten bläddraknapp! Man tackar!

Min första övning är uppladdad. Tror jag - säker kan man aldrig vara. Herregud, det är datorer vi pratar om! Och mig.

Det bästa av allt är att jag får skriva max si och så lång tid (första övningen fick ta max 30 min) och jag får inte lov att hålla på och ändra och redigera en massa! Jag ska bara skriva - ungefär som jag gör när jag bloggar! Det är bara med den lilla skillnaden: När jag bloggar har jag aldrig prestationsångest. Det har jag däremot när jag ska skriva texter som andra ska bedöma.

*viskar*

Om två timmar har jag slutat för fyra minuter sedan! Det är tjoho!

Mindre tjoho är att jag är förkyld. Men jag ska skynda mig hem och mota Olle. Jävlar vad här ska motas! Och så ska min kurs börja. Känns lite nervöst idag. Stavas prestationsångest.

Är den slut snart?

Arbetsdagen. Kan den vara över snart? Jag fryser och är tung i huvudet. Kan även bero på att jag jobbar i ett väldigt svalt rum. Och är trött och hungrig. Och lite förkyld. Fanfanfan.

Nu ska jag ta lite te och en macka!

Lyckan är inte...

Lyckan är inte att hamna bredvid en rökare på morgonen. Hon luktar
gammal fimp!

Som om inte det räckte: Nu la busshelvetet av!

Är det måndag morgon, eller?

En liten överraskning sådär

Vaknar innan klockan ringer och det känns helt okej, det måste betyda
att jag är utsövd. Väl?

Men, jag håller på att bli förkyld! Halsont och tungt huvud. Det har
jag inte lust med nu. Inte ork eller tid med heller. Just nu är
väldigt oläglig tidpunkt för förkylning.

Det var den helgen det

Redan slut. Bara sådär. Och hur snabbt gick den inte? Alldeles för snabbt.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Inför tredagarshelg och fyradagarsveckor och vi skulle bli ett lyckligare folk!!!

I morgon börjar min kurs och oooooh vad spännande! Jag ser verkligen fram emot den! Hoppas hoppas att jag lär mig massor! Om det dyker upp konstiga inlägg här de närmaste åtta tio veckorna så beror det på att jag antingen lär mig en massa nytt, eller att jag håller på att testa lite olika konstiga saker! Jag har varit in på sidan och tjuvkikat, trots att den inte skulle vara tillgänglig förrän i morgon! Det var lätt som en plätt att logga in ju, och inga problem att hitta eller förstå. Skönt! Sen ska det laddas upp filer och dokument, men det tar vi (med makens hjälp) då.

Maken tycker att jag kan fråga min chef om jag kan få gå ner i arbetstid. Kanske vara ledig en dag... Men jag vet inte. Pengarna lockar ju. Eller så här: Det är lugnare för nervsystemet när man vet att man ligger på plus på kontot. Och så vill jag vara ledig fler dagar än en. Just nu är det lite moment 22 i mitt liv. Jag är inte nöjd. Men jag är för feg för att våga förändra.

Om jag visste att jag kunde skriva en bok som skulle komma att ges ut i bokhandeln skulle allt bli mycket lättare. Då skulle jag gå ner i arbetstid och ägna den tiden till att skriva skriva skriva. Men jag drömmer ju bara, än så länge, om att ge ut en bok. Och jag vet ju inte ens om jag kan skriva! Men jag vill verkligen ta reda på det. Genom att skriva en bok. Som inte tycks bli färdig eftersom jag börjar om hela tiden. Gaaaaah!

Tacktal! och så matlagning

Tack alla för era kommentarer! Om ni visste vad de gläder mig och piggar upp! *slängkyssar*

Jag ska svara på dem, såsmåningom. Just nu ska jag laga mat. Och det tycker ju jag är roligt, det vet vi ju! Idag ska jag förstöra kyckling. Eller jag menar, laga kyckling.

Funderar på att bara göra dem i ugnen med lite salt och peppar och sen ösa på teryakisås över. Och ris. Om vi hade haft ris. Bulgur får funka. Eller couscous.

Eller kan man blanda teryakisås med matlagningsgrädde och få till en god sås? Någon som vet?Ska jag testa? Vara lite wild n' crasy i köket?!

Skit också, jag som var mitt inne i värsta skrivflowet! Shit vad roligt hon har på krogen, min singeltjej! Hon har träffat världens snygging! Jag blir nästan lite avis.... Inte för att min man inte är snygg. Men inte fullt lika snygg som snyggingen i boken. Ohlala, jag ser fram emot resten!

Okej. Jag ska kanske ta och lugna ner mig. Återgå till nuet och verkligheten och se till att mina små älsklingar får mat någon gång. *tar ett djupt andetag och återvänder till riktiga livet*

Tillägg 18.35:

Kycklingfiléer i ugn. Med chilipeppar på och pressade vitlöksklyftor - doftar underbart! Skar lite färsk ingefära och la bredvid också, har ingen aning om det blir gott eller ej.

Om en stund ska jag hälla matlagningsgrädde i formen också och det är nu jag frågar mig (och er) vad i hela friden smaksätter jag med? Fortsätter jag med chili och vitlök (eller hoppas att det som jag redan har puttat i ger tillräcklig smak, fast det är väl tveksamt om det räcker?) eller tar jag i något annat? Soya känns inte jättekul när jag har vitlök och chili. Och annars? Vet ej. Kanske får räcka med chilipeppar och salt. Matlagning är kul matlagning är kul matlagning är kul *intalar och tänker positivt = lurar mig själv*

Buljongtärning "italiensk ört" - endast artificiell smak samt transfetter och E-nummer eller?

Nu har jag ångrat mig

Jag tröttnade på boken jag skrev. Det var liksom sorgligt att skriva om någon som blev lämnad. Jag blev själv lite förälskad i deras fina hus som jag målade upp för mitt inre. Och när hon fick flytta därifrån blev det så jobbigt. Eller så är det mitt typiska starta-projekt-men-aldrig-fullfölja-dem ...

Nu skriver jag om en singeltjej istället! Inga barn med i bilden! Nu ska det bli party, killar och ja... vad som nu kan inträffa i en singeltjejs liv!? *får gräva längst bak i minnet*

Ville bara berätta det. Varför vet jag inte? Kanske för att några av er är intresserade av mitt skrivande!? Och för att göra det mer verkligt och påtagligt för mig själv, kanske. Om ingen vet att jag skriver behöver jag inte prestera heller, lite så tänker jag... Jag vill verkligen skriva en bok! Och jag ska verkligen göra det också! Någon gång. Vilket årtionde som helst! Jag har börjat, och det är ju alltid en bra början!

Rapport från en soffa

Jag har kört igång två maskiner tvätt, varav den ena är hängd. En del tvätt är vikt och sorterad i lådor och garderober! Jag veet! Hur duktigt som helst ju!

Köket är inte röjt sen frukosten. All disk står i travar i diskhon och på bänken. Mindre duktigt. Ska ta hand om det, snart.

Duschat har jag gjort, och skövlat benen, utifallatt jag får för mig att gå på Body Balance klockan 07.00 i morgon bitti. (Nollsjunollnoll - det är vansinnigt tidigt på veckan). Risk finns att jag inte går och tränar. Överhängande är den också, risken.

Jag ska (försöka) göra en matlista för nästa vecka och en inköpslista. Och inte nog med det, jag måste åka och handla eländet också. Det finns liksom ingen hejd på tråkigheter denna söndag.

Förbereda kläder och packning inför lördagens avresa till Norska fjällen. Förbereda internetet på morgondagens kursstart. Hejåhå vad jag har att göra, och vad lite ork och framförallt lust jag har.

Nu måste jag fixa lunch också. H u r r a liksom.

Nu har jag iallafall fått klaga lite! Det är en av meningarna med söndagar!

Det går lite för fort nu

Stoppa tiden! Den går för fort. Snart är det måndag morgon igen och det är jag inte redo för. Inte. Jag vill vara ledig mera. Vill hinna komma ner i varv innan det är dags att varva upp sig igen. Fyfördenlede.

Hur länge ska jag behöva ha det så här? Tills jag gett ut min bestseller förmodligen. Och när gör jag det då? Jo, först måste jag skriva den, sen ska den gillas av någon och så ska den ges ut. Och sen gillas av en väldigt massa människor. Och i nuläget är det största problemet att jag inte skriver något på den. Så mycket för den författardrömmen.

Eller så är det så att jag är en drömmare. Och inget mer. För jag är knappast handlingskraftig längre. Som jag var innan allt körde ihop sig. Fast då var jag å andra sidan lite för handlingskraftig; jag älskade att ha många bollar i luften i samtidigt och jag fixade det! Och så jobbade jag som bäst under press. Synd bara att jag inte hade förmågan att bromsa mig i tid. Och det där med avslappning och återhämtning - det var för veklingar ... Så dum jag var.

Nu för tiden kan jag hålla på med grejer, men bara om det ger mig något! Det måste ge mig energi och livslust, annars kan det kvitta. Och jobbet, just nu, dränerar mig på både energi och livslust och ger tyvärr ingenting. Och jag vet ärligt talat inte hur länge jag ska orka att ha det så.

I morgon börjar min kurs! Det ska bli kul. Jobbigt bara att jag inte satt mig in i hur jag loggar in på deras hemsida för att ta del av materialet. Teknik och sånt är ju inte riktigt min grej.

Så var det söndag igen

Helgen är för kort och går för snabbt! Snälla, kan ingen göra
något åt det?!

Inatt har jag för första gången drömt om mitt nuvarande hus. Jag
hade massor med papper liggande i högar överallt. Köksön och alla
skåp och bänkar var helt täckta med pappershögar! Och så höll jag
på att leta efter ett jätteviktigt papper som en engelsman skulle
ha...

Jaha, tvätta lite idag då kanske?

Livebloggar *Melodifestivalen*

Oj, jobbigt som fasen att liveblogga! Men har jag börjat får jag ju fortsätta!

Salem al Fakir är vidare direkt till Globen! Och det var en bra låt, riktigt bra tycker jag!

Nu finns fyra kvar att ringa och rösta på (men det gör vi bara när det är Andra chansen och finalen) ett bidrag ska till Andra chansen och resten åker ut. De som är kvar är melodi nr Ett, Tre, Fyra och Sex (oups där kom det igen)

Undrar om jag inte skulle frångå min princip och ringa och rösta på Road nånting. Melodi nr fyra. Shit vilken bra!

Och nu kommer Dolph och ska showa eller något! Oj! Det gör han verkligen! A little less conversation...

Alltså, är det jag som börjar bli gammal eller håller Melodifestivalen högre klass i år! Det är ju underhållning! Även om jag tycker att Petra Mede var helt underbar förra året!

Det är bara vinet som saknas! Jag har inget vin! Men det går bra ändå! Dolph är ju trevlig att titta på!

Och nu kommer det: Den som kommer till Andra chansen: (Jaha, två bidrag)

Pain of salvation! *yes yes yes* och *spännande* Ola.

Men vänta nu, Ola gick han till Globen? Ja. Och Jessica Andersson går vidare till Andra chansen.

Puh. Det här var jobbigt. Nog med Melodifestival nu.

Melodifestivalen 2010 *livebloggar*

Hittills känns det som att det kommer bli en bra festival! Mycket show och underhållning.

Först ut är Ola med låten (här skulle namnet på låten stå, men jag var i köket just då) Rätt medioker sång och en Ola med för mycket smink. Ok med smink på killar, men det ska inte synas så väl.

Låt nummer två, A Place to Stay med Jenny Silver - som hoppas på guld eller vad de nu sa. Vad har människan på sig?

Låt nr tre, Linda Prichard eller något, tja... rätt ok. Trallvänlig låt. Trall och trall... men poppig då! Kommer köras i radion och tröttnas på lika snabbt.

Melodi nr fyra, Pain of something, börjar som en soft hårdrocksballad (eller kanske inte, lugn är den i alla fall) Shit! Vilken låt! Både jag och barnen satt och väntade på "rocken" - "de har ju elgitarrer". Men åh! En lugn och stämningsfull melodi! Me like a lot!

Nr fem, Anders Ekborg - sjunger han?! Kan han, kan väl jag?! Eller... eh.. nä. Han sjunger bra, men låten...? Ingen melodifestivalsvinnare. Men helt klart en låt jag kan tänka mig att smånynna till.

Dolph är nog rätt bra som programledare, tror jag. Christine är ju underbar! "Kåta!" Måns är bara ögongodis! Fast det är inte så bara!

Melodi nr sex, (nu får jag kanske många träffar? Sex sex sex...) Jessica Andersson, har hon varit vackrare än ikväll? Fin melodi.

Nr sju, (sex sex sex plus ett *jag skojar och ska sluta tjata om sex*) Frispråkarn (vad är det för namn?) Haha! Oj, han ser inte ut som en rappare! Cool klädsel! Och enligt mina fördomar ser han inte tillräckligt rappig ut. Men jag gillar den typen av musik så varför inte! Men namnet? Ja varför inte?

Ja, jag gillar! Jättemycket!

Nr åtta, Salem al Fakir. Vars bror varit programledare i Bolibompa, "det ser man" säger barnen. Keep on walking. (Normalt gör han inte min typ av musik, det lilla jag hört av honom) Rätt bra låt. Känns riktigt bra. Jag får lite Abba-känsla - ja, jag vet men jag är ingen musikalisk person! Och just nu rycks jag bara med i känslan!

Bojkotta!

I dessa tider, när det pratas om att använda energi sparsamt, för att spara på miljön; då kommer det en vibrerande mascara. Ja ni läste rätt. Vibrerande mascara från IsaDora och även från Maybelline.

Varför då?

Det är nog bland det dummaste jag hört tror jag.

Men wtf?

Pillan frågade i en kommentar vad det blir till middag. Jag har ingen aning. Väldigt bra fråga faktiskt. Eller en väldigt tråkig fråga eftersom det är jag som måste svara på den. Och även tillaga själva middagen. Vill inte! Gaaah! Maken kom heeeem!

Hm. Äta. Vad?

Köttbullarna tog slut igår. Ingen köttfärs har vi heller. Vi har fisk och kyckling i frysen, men det är lite sent påtänkt nu. Det var det här med framförhållning *host*.

Ska jag behöva gå ut och starta bilen bara för att åka ner och köpa något att äta? Känns lite onödigt. Och tråkigt. Och så är det ingen sport heller.

Det gick bra det med!

Lunchen blev spagetti med en sås av matlagningsgrädde, prescutti (heter det så? En slags tunn skinka) och ölkorv klippt i små bitar. Och en blandad grönsallad med röd paprika. Sketagott om ni frågar mig! Jag hade tänkt ha i soltorkade tomater också, i maten alltså - inte salladen, men de var tydligen bäst före september -09. De gick fetner i soporna!

Någon gång i mitt liv ska jag lära mig att laga mat av det jag har hemma, innan det blivit gammalt. Som ruccolasalladen som maken hittade i grönsakslådan häromdagen. Det var allts den som gjorde att det luktade sopor i kylen. Jag har letat och letat - tro mig! Men inte fan hade jag någon tanke på grönsakslådorna. Hm.... *inte världens smartaste alltid... inte alltid*

Barnen tyckte att det var jättegott också och det känns väldigt bra! Det blir lite lättare att motivera sig till att laga mat nästa gång!

Jag är hungrig. Betyder det...

... att jag måste fixa lunch nu då? Var är maken när han behövs som bäst? Ja just det ja, han är i Stockholm.

Hur stor lust tror ni att jag har att laga mat just nu? Och hur stor lust har jag inte att stoppa in barnen i bilen och åka ner till Sibylla?! Men lilltjejen ska få hem en kompis vilken minut som helst så det går inte. Jag får snällt fixa oss lunch. Men så roligt. Smolk i bägaren.

I-landsbekymmer? Jajamensan! Jag har fullt av dem.

Olika falla ödets lott

Eller något i den stilen. Medan maken frotterar sig med landets
makthavare är jag hemma och tvättar.

Men jag har varit ute och åkt pulka, vilket inte är fy skam!

Just idag känns livet helt ok! Mer LÖRDAG åt folket!

Godmorgon godmorgon lördag!

Lite tung huvudvärk, eller nej, inte värk direkt utan bara tung i huvudet. Visst älskar ni att få läsa om mitt huvud varje dag? Tror inte det. Men, det kan bero på att jag ännu inte fått i mig frukost.

Men jag har vädrat nedervåningen, för fy vad det luktade matos från pizzan igår kväll, och så har jag satt igång en maskin med tvätt. Nu ska barnen och jag äta frukost! Sen får vi se vad vi gör. Kanske går ut en stund i finvädret (jag måste ut och lufta mig lite) men sen blir det nog en hel del bloggande, hängande och vikande av tvätt, ännu mer bloggande och så kanske kanske skriva på min bok?

Maken är på väg till Stockholm idag för något politiskt möte. Sådant tycker han är kul. Och jag är glad att det finns andra som gillar politik.

Snart natten

Jag är väldigt trött och sömnig, men jag har ingen huvudvärk! Det känns lite tungt i huvudet och risk finns att det utvecklas till värk om jag inte går och lägger mig snart. Först dricker en halv liter vatten och sen lägger mig. Min kropp tarvar mycket vatten!

Det är skönt att inte ha huvudvärk en fredag kväll, det var länge sen sist. Men jag känner mig sliten. Jag gör av med mer energi än vad jag får, och det sliter på mig. Det sliter på min kropp, min själ och mitt humör. Hej väggen. Inte riktigt men nästan. Jag måste lugna ner mig. Måste. Lugna ner. Mig.

Lägligt att jag ska börja min kurs på måndag och på lördag ska vi till fjällen. Det betyder att jag förutom börja distanskurs ska tvätta och packa en väldig massa. Perfekt. Precis vad jag behöver just nu. Precis vad jag (INTE) behöver.

Men så har jag ju en förträfflig känsla för tajming....

Lyckan är inte en överfull buss..

Men lyckan är en sittplats på en överfull buss på väg hem!

Jag tar en mkt senare buss än vanligt och är inte van vid så mkt
folk... Men, det är fredag, arbetsdagen är slut - arbetsveckan
också, och nu är det helg!

Nu är det helg!!!

Och snart är den slut!

Åh vad härligt! Jag har fått iväg alla filer som skulle iväg och det gick utan några problem. Så skönt!

Nu blir det snart en liten promenad och sen avsluta och sen heeeeeeeem!

Rätt ok dag faktiskt

Hittills är det en helt ok dag, filerna har gått bra så här långt,
resten körs i eftermiddag. Det är kul att köra dem lite då och då!
Och så det faktum att det är fredag!!! *suckar lyckligt*

Får jag gå hem nu? (Nä...)

Jag har tagit mig till jobbet, bara det är en bedrift, och nu vill jag hem. Här är inte roligt.

Ok. Jag ger det några minuter till. Ska dricka mitt kaffe och äta min ostmacka. Sen får vi se...


Nähä (tillägg halvvägs in i kaffedrickandet)
Två gruppkollegor borta idag (eller hemma snarare) vilket betyder att jag måste köra filer till och från RSV. Datafiler. Men det behöver inte skita sig fler gånger. Det gjorde det en annan gång. Men jag har lärt mig sen dess! Hoppas jag... *gulp*

Äntligen fredag!

Gud vad härligt. Shit vad härligt!

Idag bestämmer jag inte hur dagen ska bli, jag gjorde ju det i onsdags
och då blev det ingen bra dag. Idag bara är jag.

Men oddsen för en bra dag ser ju bra ut - det är ju freeeedag!

Ha en bra dag alla!

Kvällsbabbel

Jag hade kunnat gå och lägga mig för tjugo minuter sedan. Då hade jag garanterat sovit nu och det hade varit så skönt. Kanske tar jag en liten liten sovmorgon i morgon. Because I'm worth it. Eller because I need it. God Damn. Flexen är ju ändå så usel just nu. Skulle behöva jobba över en vecka i streck. Dygnet runt. Och sen vara ledig. Det skulle jag garanterat behöva.

Ok. Enough now with the babbel. Och with the English.

Jag går och lägger mig nu, det var bara det jag ville skriva och berätta. Jag vet - ni kan inte leva utan denna oerhört viktiga information. Och jag kan inte leva utan att få dela med mig av den heller.

Ok. Nu räcker det. *drar iväg med mig själv till sängen*

Stora Bloggpriset Stora Bloggpriset Stora Bloggpriset Stora Bloggpriset

Livskvalitet?

Det är inte roligt längre, det här. Jag började få huvudvärk vid lunchtid idag och sen har den bara accelererat och nu vill jag bara lägga mig ner och gråta.

Så här kan jag inte ha det längre. Det funkar inte. Jag kan inte leva på Treo och huvudvärk. Jobba, stressa och sen festa loss på en brustablett för att överleva. Vad är meningen med det?

Jag har svårt att acceptera att livet bara handlar om att jobba hela dagarna och sen skynda mig hem för att fixa mat, läsa läxor, tvätta, städa (någon gång i bland), handla (också det någon gång i bland) för att några timmar senare stupa i säng och förhoppningsvis kunna somna så fort som möjligt så att man hinner få sina sju och en halv timmars sömn. I bästa fall.

Det kan inte vara meningen att jag ska vara hemifrån fler timmar varje dag, fem dagar i veckan. Det kan inte heller vara meningen att jag ska behöva lägga mig halv tio på kvällarna för att vara pigg och utvilad på dagarna. I så fall skulle jag få fem timmar om dagen (eftermiddagen och kvällen) hemma. Och på den tiden ska jag hinna laga mat och röja efter mig i köket, kolla att barnen gör/gjort sina läxor och även rätta dem, jag ska hinna tvätta (och hänga och vika helst) och någon gång i bland behöver hemmet städas och sängkläder bytas. Dessutom är det trevligt att hinna med lite kvalitetstid med barnen, de behöver tid och ork. Och så ska det helst hinnas med lite vuxentid med maken - alla relationer behöver odlas, det står att läsa om överallt. Och var finns orken och kraften kvar till mig sen?

För att ev förekomma: Det är inte jag som sköter allt hemma. Min man gör minst lika mycket som jag. Oftast är det han som handlar och lagar maten i det här hushållet... Tack och lov!

Men, men...?! När ska jag leva då? När ska jag orka och hinna göra alla de där roliga sakerna; det där som ger mig energi istället för att dränera mig på den? Eller ligger mitt problem i att jag inte tycker att det är roligt att handla, laga mat, vika tvätt...? Borde jag se det som en kul syssla....? Nej! Såklart inte.

Visst, en och annan kan nog tycka att livet inte alltid ska vara bara roligt och yadayadayada.... Men varför måste livet vara så mycket mer tråkigt än roligt? För även om jag har roligt på jobbet stundtals, inte allt för ofta dock, så känner jag att det som ger mig något är det jag gör hemma. Inte det jag gör på jobbet. Så varför vara där så många timmar, så många dagar i veckan? Svar: Pengarna.

Bara resten kvar!

Nu har lunchen passerat också och i detta nu är det en timme och 45 minuter tills jag slutar! Tjoho! Men eftersom jag kom in 45 minuter sent i morse borde jag jobba över med motsvarande. Inte lika mycket tjoho. Jag vill ju hem. Hem hem hem. Hem hem hem!

Fast å andra sidan. Hemma behövs städas, tvättas och handlas. Inget tjoho alls.

Tiden flyger fram

Tiden går fort när man roar sig! Det är redan fika!

Hoppas det går fort även efter fikan, så att det snart är lunch...
Och snart hemgång!

Ikväll kommer maken hem från Malmö. Ska bli skönt att hem honom!

Fika!!!

Förfredag idag.

Idag blir en bra dag har jag bestämt!
Morgonen började lite jobbigt med ett tappat flingpaket på golvet...
och en son som aldrig erkänner att han gör fel.
Barnen blev färdiga före mig och ville gå i förväg. Snopet! Så
idag sprang jag inte för att jag var sen, utan för att jag ville
komma ikapp barnen! Och det gjorde jag, till slut!

Så morgonen fick en bra början ändå till slut

Värken i ryggen är nästan helt borta och det som är kvar känns som
vanlig träningsvärk, inget farligt alltså. Benet, det konstiga, är
också lite bättre men inte helt normalt igen.

Så! Det finns hopp om en bra torsdag!

Nu ska jag knyta mig

När barnen väl kom in hjälptes vi åt att plocka ur diskmaskinen och laga mat. Lite trevligt samkväm så där! Småpratar lite (alla i mun på varann) och det är mysigt!

Det blev ungsbakad (?) falukorv. Alltså: jag häller ut korven i en form och snittar den uppepå, petar ner ostskivor i snitten och häller ut lite krossade tomater i formen och blandar med creme fraiche. Sen in i ugnen samtidigt som jag kokar quinoa till hela bostadsområdet.

Vi äter och myser och har tända ljus och min syster ska till affären och handlar då filmjölk åt mig så vi har frukost i morgon - gulle henne!

Sen blir klockan åtta och mina trötta barn (den trötta trötta mammans barn) kastas i säng och somnar omedelbums. Och snart ska den här trötta trötta mamman gå och lägga sig också.

Jag kan rapportera att mitt ben känns bättre idag, jag kan inte springa men det gör inte lika ont och ryggen har också bättrat sig. Att andas djupa andetag gör inte längre ont. Det är hopp om livet! Kanske är det inte ålderskrämpor ändå!? Och ja, jag lovar, jag ska snart komma igång och träna! Men inte i morgon, finns inte en chans att jag orkar... Efter sportlovet tar jag nya tag. Tror jag.

Så bra det gick då. Inte.

Skitonsdag. Jag kom hem till slut, två av tre barn var ute och åkta pulka, den tredje gick ut strax efter. Ingen hjälp med diskmaskinen eller maten.

Själv hamnade jag i soffan utan att så mycket som titta på tvätten.

Hur i hela friden ska jag orka laga mat? Och falukorv. Jag är inte sugen på falukorv idag, men det är det enda vi har hemma nästan och den riskerar att bli gammal annars. Sån bra avslutning på en misslyckad dag.

Friii! Ett tag...

Imorgon bitti är jag ofri igen. Men det är långt till dess. Nu ska
jag hem, krama barnen, muta barnen (så att de tömmer diskmaskinen),
laga mat med barnen, köra igång en tvätt, vika tvätt kanske*host*
och sen förhoppningsvis orka skriva på boken. Om jag hittar
inspirationen.

Busschauffören sitter och pratar i mobiltelefon och det känns sådär
säkert... Nä.

I natt jag drömde...

Jag vaknade vid tretiden inatt och hade då haft en dröm som var så otroligt tydlig! Och då tänkte jag att den här ska jag komma ihåg, och så ska jag blogga om den! Tror ni jag minns den?

Nej! Men jag minns att den var väldigt speciell och väldigt tydlig.

Jag vill minnas den och jag vill analysera den.... Skit också.

Utställning

Jag ska ha utställning i vår! Egen riktig utställning, med
vernissage och bubbel!
Shit vad kul! Och shit vad nervös jag blir!

Dum dum morgon

Jag önskar att jag hade duschat igår. Det är värdelöst att göra
det på morgonen. Särskilt när jag är ensam med barnen. Och helst
som jag tror att jag ska hinna med det utan att gå upp tidigare.

Som vi fick springa. Nu sitter jag på bussen och har dåligt samvete.
Jag hann bara pussa dem jättesnabbt, i farten liksom...

Min lilla skrutta grät när jag vinkade från bussen. Åh vad det gör
ont i mammahjärtat. Måtte den här dagen snart ta slut, jag vill
heeeem!!!

Home, sweet home

Jag är hemma! Det gick bra att komma hem, syster körde lugn och säkert och det gjorde de andra bilisterna också!

Barnen hade inte somnat och no wonder! Min mamma satt och tittade på Mästarnas Mästare och tjoade och skrattade högt! *bitihopAgnetaochvartacksamförallhjälp*

Nu sitter jag i soffan och slötittar på Aktuellt. De nämnde nyss "vi har en mansgris under uppsegling" fast det var tydligen inte mansgris utan manskris... och de syftade på att det finns lågavlönade män. Ojdå! Slå på stora trumman! Jag kan tala om att det finns lågavlönade kvinnor också!

Nähä. Om jag skulle ta och äta lite? Humöret har trillat ner några pinnhål. Inte lika mysig tisdag längre.

Jag kan berätta att när jag skulle äta min kvällsmacka förut glömde jag bort att min dubbelmacka inte var en dubbelmacka utan två ostsmörgåsar med smörgåspapper i mellan. Jag hade tagit en stor tugga av just detta smörgåspapper! Tuggan åkte i papperskorgen...

Nu rosta bröd och varm o'boy! Ohnej, stryk o'boyen - jag har slutat med onödigt socker ju. Synd. Just nu hade det varit väldigt gott med varm söt dryck.

Det drar ihop sig...

Hemgång. Och "snökaos". Det ska bli spännande att se om jag kommer hem. Får ju skjuts och slipper förlita mig på Västtrafik, tackochlov. Risken är väl inte så stor att RV40 ska vara ofarbar, men man vet ju aldrig, det kan ju komma hinder i vägen. Jag hoppas att det ska rulla på smidigt så att jag snart är hemma! Hemma! Längtar...

Men något skrivande kommer det inte att bli, det känner jag. Däremot sovande, det kommer det att bli. Kanske även en liten dusch först. Eller så tar jag den i morgon. Varförgöranågotidagsomjagkanskjutaupptillimorgon?

LIte långtråkigt nu

Jag skulle kunn tänka mig att åka hem nu faktiskt. Skulle mycket hellre sitta hemma i min sköna soffa och slappa än att vara på jobbet. Tro det eller ej!

Men snart ska rumskompis och jag ta en liten fika. Och snart är det hemgång. Jag får skjuts av systra mi som är på kurs i kväll, till klockan 20. Passar ju finfint! Slippa tänka på buss som kanske inte kommer eftersom det snöat hela eftermiddagen.

Shoppat!

Innan jobbet gick jag förbi Hennes & Mauritz för att köpa byxor till min son som verkligen behöver nya byxor. Framförallt längre byxor.

I morse klagade han över att sockarna var för korta. Det var de kanske. Men främsta skälet var att byxorna var så korta. Hm...

Så som den ömma moder jag är knatade jag bort till H&M och införskaffade lite kläder. Och se där, de hade rea på vissa av plaggen! Ett par långbyxor till äldsta dottern för 50:- - me like a lot! Femtio kronor! Hade kostat 199:-

Jag ska aldrig mer handla till ordinarie pris!

Glad-tisdag!

Hoppla! Jag känner mig glad och positiv idag, och slås genast av misstänksamma tankar "vad är fel" och "vad har jag missat nu" och "snart kommer något tråkigt att hända" - som om normaltillståndet är att jag ska vara negativ, grinig och nedstämd?

Jag ska inte säga att det är vansinnigt kul att jobba, men idag känns till och med jobbet rätt okej. (Det där sista tog emot att skriva, men ändå!)

Hej tisdag!

Inatt har jag sovit hela natten, men drömt om ödehus. Mer eller mindre nergångna ruckel och några var bara ruiner. Jag har hört eller läst att det har med trygghet att göra när man drömmer om hus. (Eller var det inte trygghet? Något åt det hållet var det i alla fall.) Fast jag brukar gå på känslan jag hade när jag drömde. Men jag blir inte klokare för det.

Jag är en person som drömmer mycket! Mycket och konstigt och det är sällan jag reflekterar över vad jag drömmer, men ibland dröjer sig en känsla kvar. Och det är när jag drömmer om hus, och när jag drömmer att jag befinner mig ute på mörkt vatten (det är en speciell känsla). Intressant egentligen med drömmar. Och ibland nästan lite skrämmande! (Var kommer allt i från och varför, liksom?)

Maken gick upp mitt i natten och jag har ingen aning om han kom fram till Malmö. De sa precis på radion att tågtrafiken i Skåne har stora problem. Jag fick iväg barnen i tid och om de inte släpar benen efter sig kommer de hinna till skolan innan den börjar.

Nu sitter jag och äter frukost (och bloggar) och lyssnar på P1 och diskmaskinens sövande brummande. Tänk om jag fick lägga mig i soffan och slumra en liten stund! Gud vad skönt det hade varit.

Så var måndagen över!

Halleluja till det!

Måndag är hatdag. Trist men sant. Avskaffa måndagen eller gör den till en ledig dag! För den som inte vill jobba, för sådana finns. Hade jag haft blogga som yrke hade jag gladeligen jobbat nästan dygnet runt!

Kvällen blev skön. Jag läste för äldsta dottern i hennes säng. Så mysigt! Sen ville sonen att jag skulle ligga bredvid honom "mamma, du glömmer väl inte att du skulle ligga bredvid mig?" så då fick jag ju självklart ligga där en stund. Gosebarnen!

I morgon ska maken till Malmö och vara borta två nätter och jag blir ensam med barnen. Jag som jobbar kväll i morgon får hjälp av min pappa som hämtar hem barnen till sig och ger dem mat (eller om mamma sköter den biten) och sen kör de ner dem till oss och lägger dem. Jag får nog ta en tidigare buss hem och se till att barnen verkligen kommer i säng i rimlig tid... Jag är lite hård när det gäller sova. Det är superviktigt att sova ordentligt! Tänk om jag kunde anamma det för min egen del? Jag ska nog ta och göra det nu när jag tänker efter. Även om det hade varit roligare att bara sitta här...

Inget skrivande idag alltså. Skit också, jag som verkligen kände för det.

Hej, *vinkar trött*

Herreminskapare vad trött jag är. Nu igen. Men det är nog månen, det är dens fel att jag sov illa i natt enligt Mockapocka. Således är det dens fel att jag är trött nu.

I natt drömde jag att jag fick ett stort paket av två manliga jurister på mitt jobb, inslaget i NK-papper, och inuti låg en guldfärgad pyjamas med massor av blingbling på! Jag blev lite sur för jag hade önskat att det inte var en pyjamas utan vanliga kläder, som jag kunde ha till jobbet!

Idag har jag jobbat, hämtat systers barn på dagis (tackolov var de ute och redan påklädda), dragit två barn i pulka upp för nästan hela backen, som tur var hjälpte mina tjejer till att dra och äldsta kusinen gick ur och gick efter halva backen. Hemma lagade jag mat och bjöd äntligen tillbaka syster på mat - hon som bjudit mig och mina barn på middag såå många gånger!

Sonen hann nätt och jämt komma hem från fotbollsträning och få i sig det som fanns kvar av middagen innan det var dags för honom och tvillingsystern att springa till scouterna.

Syster gick hem med sin lille kille och hennes store skulle gå hem tio minuter senare...

Efter ett tag hör jag någon gå i dörren och tänkte att nu gick syrrans äldste hem utan att klä på sig, och jag går ut i hallen och hoppar högt! Maken har kommit hem mycket tidigare än väntat! Och han skrämmer fullständigt slag på mig! Men trevligt såklart. Nu kunde han ta resten av disken!

Så.... nu hinner jag inte med någon bloggrunda för äldsta dottern vill att jag läser lite för henne! Det är ju faktiskt mysigare än att läsa bloggar... om jag ska vara helt ärlig!

Förhoppningsvis får jag tid och ork över när de två andra pluttarna kommit hem och i säng... Fast jag lovade visst att ligga bredvid sonen ikväll. Men han kan ha glömt bort det...

Jag igen

Alltså. Jag är såå hungrig och jag undrar i mitt stilla sinne om
jag kommer klara att promenera upp med två små barn... Måtte jag få
oanade krafter någonstans ifrån när jag går av bussen!
Väl hemma ska jag fixa
mat (mat!) och sen... vet inte, kanske slappa? Kanske lägga in musik i
telefonen. Och kanske orka skriva.

Megafon i munnen?

Jag sitter på bussen hem, tillsammans med en hel skolklass ungdomar
och *fula ord* vad högt de pratar! Eller gapar, snarare. Outvecklade
slynglar.

Tant har talat.

Flitens lampa är tänd

Men den ska snart släckas ner! Jag ska hem! Men innan jag kommer hem ska jag fånga upp två av mina tre barn och gå till kusinernas dagis och hämta dem. En snart fyraåring och en nybliven tvååring. Och dagiset ligger i början av våran gata. Som är en enda lång uppförsbacke... Lång uppförsbacke. Det kan bli spännande. Undrar hur kissnödig jag kommer vara när jag väl kommer hem....

Sitter på en buss

Kors i taket, det kom en buss i morse. Trots att det kommit mängder
med snö i natt. Och ingen hade skottat min stig i skogen heller.
Bussen går riktigt långsamt nu och jag önskar att jag hade lagt in
musik i telefonens iPod,. Spotify funkar inte samtidigt som jag surfar
eller, som nu, mailar.
Det var nog allt jag hade att rapportera från mitt spännande liv!
Jo, jag kan berätta att jag sovit dåligt i natt igen. Hurra liksom.
När ska jag få min braiga sömn tillbaka?