När man vaknar strax innan fem och inte kan somna om kan man gå upp och göra yinyoga. 🙏🏼
Den längre versionen: Jag kände att nu är det snart dags för ny falsk ischias att ge sig till känna, som i somras ... för många och långa pass i soffan med datorn i knät ger svaga och kanske felbelastade höfter och problem med höftböjaren, där det känns som att låret liksom hänger löst - och hänger kvar tack vare skinnet. Ingen skön känsla. Inte heller underverk för humöret att liksom stappla fram de första stegen när man kliver ur sängen eller soffan ...
Undrar varför jag inte kör yinyoga oftare? Jag har ställt mig den frågan många gånger. Det är riktigt konstigt att jag inte yogar mer regelbundet, när jag VET hur otroligt mycket bättre kroppen känns. Fattar inte varför man hellre väljer att lata sig. Det är ju inte som att yoga är vare sig betungande eller fruktansvärt tråkigt. Det är en helt okej träningsform! Inte särskilt jobbig, förutom att det stramar en del ibland ...
Bortsett från deprimerande stel kropp lider jag av en släng av skrivkramp igen. DE LUX. Nästan så jag börjar fundera på att lägga eländet på hyllan. Men bara nästan.
Sedan kommer jag på att jag kan inget annat. (Jo, det kan jag men jag vill inte göra något annat ...) Sååå, jag antar att jag får fortsätta kämpa på? Klart jag ska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar