Trött trött, hör aldrig annat

Det närmar sig nu. Jag hinner inte blogga. Jag ligger nämligen i soffan och spelar patiens. Tills jag får ont i kroppen och nästan liggsår.

Såå synd om mig.

Att företa mig något? Göra någon nytta när jag ändå bara är hemma och väntar? Nä, varför då? Synnerligen onödigt, tydligen. Gnälla, sucka, klaga går däremot bra.

Maken var hemma en kortis mellan jobb och möte. Eller om det var mellan möte och möte. Han vände nästan i dörren. Jag förstår honom.

Nu ska jag leta efter något att äta. Jag är inte bara uttråkad och rastlös och full av resfeber - jag är hungrig också. Jävligt hungrig.

Ducka alla som är i närheten av mig!
         .