onsdag 19 maj 2010

Det är för varmt!

Jag fixar inte den här värmen! Jag hatar när den kommer och bara
smäller till. Den ska komma smygande, så man hinner vänja sig.

Dessutom har jag en stark olustkänsla i kroppen som jag inte vet var
den härrör ifrån. Jobbigt.

8 kommentarer:

  1. Usch, de där olustkänslorna man inte kan sätta fingret på är inte roliga! Hoppas det går över!

    SvaraRadera
  2. Nej inte för varmt! Hos mig, här ute på kusten blåser det kallt i vinden. Det är ganska lagom här. Klart det är nog annan värme i stan. Hoppas den där olustkänslan försvinner, himla jobbig är den.
    Kram.

    SvaraRadera
  3. Jag tycker om värme så jag försöker att inte klaga. Men jag har fått huvudvärk... ;)

    SvaraRadera
  4. Jag känner mig lite snuvad på våren faktiskt....
    Det blir för fort sommar!

    SvaraRadera
  5. Men det är ju helt underbart!!
    ( o det vänder ju snart så njut för guds skull... ;-) )

    SvaraRadera
  6. Märta: Jag hoppas också att de går över.

    Gafflan: Här i inlandet har det varit nästan på gränsen till för varmt. Men det är ju för att man inte hunnit vänja sig ännu. Och när jag skrev inlägget satt jag på bussen. Höll på att dö värmedöden.

    Stina: Huvudvärk ja! Usch. Skulle behöva ett rejält åskoväder för att rensa luften och huvdet nu!

    Monica: Så känner jag också. Jag vill ha vår, med gradvis stigande värme. Inte sommar direkt.

    Catiiis: Det är skönt med lite värme äntligen, men det är för mycket värme just nu! *känner mig gnällig*

    SvaraRadera
  7. Vafalls!?
    Det är ju underbart att sommarvärmen kommit! Fast den kanske är alldeles för varm nere hos er?

    Den andra olustkänslan går nog över av sig själv förr eller senare. De brukar göra det...

    SvaraRadera
  8. Det värsta med värmen är ju att alla som inte har den tycker att man ska vara glad och lycklig ;)

    Och visst är det skönt med sol och fint väder, men det vi nu har haft är lite väl varmt, var är vanliga sommarvädret?

    Och olustkänslor, försök tänka dig in i var dom kan ha kommit ifrån så brukar det lösa sig.
    Jag brukar ta problem efter problem och känna efter, då brukar jag kunna identifiera det och då släpper det, för det är sällan så allvarligt som man känner..
    Kram!

    SvaraRadera