måndag 30 juni 2014

Konfirmationen

I lördags konfirmerades min äldsta dotter, mitt förstfödda hjärta. Utomhus.

Det vräkte ner på morgonen och hela förmiddagen. Verkligen vräkte ner. Jag tog stövlar och lämplig jacka, packade med regnkappa och regnbyxor. De behövde jag inte använda eftersom det höll upp från det att gudstjänsten började tills det hela var över, då kom regnet igen.

Det var så fint! Psalmerna spelades av ett liveband - med bland annat saxofon! Jag älskar saxofon!

Om alla gudstjänster var lika upplyftande och trevliga som den här skulle jag absolut gå i kyrkan lite oftare. Jag älskar att sjunga psalmer! (Om de bara kunde sänka tonarten lite, eller höja den, eller vad som nu krävs för att jag inte ska sjunga antingen i falsett eller dov bas. Bägge låter lika illa.)
.

3 kommentarer:

  1. Ja helt seriöst - vad är det där med psalmer och tonarter?!?
    Grattis till dottern!

    SvaraRadera
  2. Här konfimerar sig nästan ingen längre, är det lika vanligt som det en gång var hos er?

    SvaraRadera
  3. Åsa: Det har varit en svacka i många år - troligtvis pga att det var så dödens tråkigt att gå och läsa … Nu har konfirmanderna varit på läger på Bornholm (behövde bara betala för maten, som de inhandlade och lagade själva)! Kyrkan, eller församlingen här, har verkligen skärpt till sig och ser till att vara på ungdomarnas nivå. Bra gjort!!! Och det har gjort att det blivit "populärt" att konfirmera sig igen.

    SvaraRadera