Jordskalv!

Strax före 22 i går kväll hör jag hur det börjar brumma, eller mullra, samtidigt som soffan jag sitter i skakar och vibrerar. Jag tittar på tv:n och undrar om de börjat med sådana effekter när de påannonserar ett nytt program. Inser ganska fort att det inte var tv:n som lät, utan att det kom utifrån, men vad i hela friden var det som lät?!

Konstigt nog tänkte jag inte tanken att det kunde vara ett flygplan som störtade, trots att vi bor nära Landvetter (och efter 11/9 stelnade jag till så fort ett flygplan brummade lite extra, eller åkte en ovanlig rutt - tänkte så i flera år efteråt.)

Inte heller tänkte jag 'kraftig explosion på Hisingen'. Jag tänkte ingenting, förutom "var det ingen annan som hörde och kände det där?"

Ganska snart skrev någon något på Twitter, och strax därefter fullkomligt exploderade min feed av folk som känt och hört.

Spännande! Då har man varit med om det. Något som sker ganska sällan i Sverige - ca 1 gång om året. (Låter rätt ofta tycker jag. Detta var första gången i mitt 43-åriga liv jag var med om det.)

Borta, hemma, borta, hemma

Tvära kast.

Nu är vi i "stan" igen, efter några korta dagar i Småland och torpet. Där var det ganska kallt. Där också.
Hemma är det ännu kallare och dessutom grått och regnigt. Så otroligt tråkigt.

Vissa blommor verkar ändå trivas fint i fukten. (Men bäst tror jag att de trivs vid Medelhavet. Åtminstone gör jag det.)

Idag ska jag ta tag i skrivandet igen. I någon form. Börjar med en promenad med en av mina testläsare.

För jag behöver ryckas upp.

God morgon

Befinner mig i storskogen långt från alla världens stränder. Finns ändå ingen sol.

Ännu en tur till Medelhavet

Jösses vad jag älskar det blå vattnet! Nu har vi besökt franska Rivieran. Havet var inte fullt lika magiskt blått som vid Amalfikusten, men herrejösses vad ljuvligt det var. Varmt, soligt och jättehärligt.

Återkommer med reseberättelse och bilder.

Sol!

I natt har det åskat lite och när jag vaknade halv sju regnade det. Men efter hand började de mörka molnen försvinna och nu skiner solen från en nästan helt blå himmel. Men det är inte mer än 12 grader ute.

Det ska bli lite semesteräventyr framöver. Mer om det senare. Idag ska jag fixa självbevattningen i växthuset. Att behöva vattna flera jättetörstiga tomatplantor har jag tröttnat på. Jag vattnar gärna alla småkrukor, men just tomaterna får sköta sig själva.

Trädgården har naturen vattnat de senaste dagarna. Enda fördelen med regn.

Det regnar och regnar ...

För min del kan det lika gärna bli höst. Om det ändå inte ska vara soligt och varmt. Framför allt varmt. Det måste inte vara gassande solsken, men det måste vara varmt!

Men jag vill inte ha höst ännu. Jag vill ha sommar.

För att göra den här dagen ännu lite tråkigare ska jag dra på mig stövlar och regnkappa och gå ut och klippa lite sniglar.

Är sommaren slut nu?

Igår var sommarens varmaste dag, och kväll. Jag satt ute tills det började regna vid 22:45. Det var också då som vädringsfönstret i växthuset till slut stängde sig helt.

En helt magiskt skön kväll var det.

Idag är det en inte i närheten av magisk förmiddag. Kall och eländig och blåsig. Tråkigt.

Men åh ...

Gick igenom skräpkommentarerna precis och hittade två riktiga kommentarer som hamnat där … två riktigt gamla. Trist om de som skrivit undrat varför jag aldrig publicerat dem. (Förhoppningsvis har de inte brytt sig nämnvärt.)

Idag är det varmt, molnfritt och nästan helt stilla. Jag sitter i skuggan och tänkte skriva på mitt manus. Idag kanske är dagen jag ställer samman mina anteckningar till ett riktigt synopsis.

Amalfi

Amalfikusten, Italien (del 1)

Amalfikusten sägs vara en av världens vackraste kuster. Jag är benägen att hålla med! Och jag anser att Amalfikusten bör upplevas. Det finns inga bilder i världen som kan återge skönheten i detta vackra landskap. (Kanske om man har en grym kamera och ett minst lika grymt objektiv.) Här är mina bilder, tagna med mobilen. Och de visar inte på långa vägar hur otroligt storslaget det är där nere.

Det här är Vesuvius. Bild tagen från bilfönstret. Vår taxichaufför var väldigt trevlig och berättade för oss vad det var vi såg, vilka städer/byar vi passerade och i vilka regioner vi befann oss i. Vid ett tillfälle stannade han vid en perfekt utsiktspunkt och lät oss gå ur bilen för att beundra utsikten och ta bilder.


Nedan är utsikten från hotellrummet …

Efter ett avsvalkande bad i Medelhavet gick vi för att äta. Det blev pizza på en trevlig restaurang en bit från hotellet. Innan vi gick och la oss slank vi in på hotellets restaurang för att trycka i oss en efterrätt. Gelato. Eller gelati, eftersom det var tre kulor. (Ouff, så mäktigt! Men gott!)

Utsikten från restaurangen. Inte en enda mygga, inte ett endaste knott.