Tidig och trött

Vaknade tio över sju och hade sovit färdigt. Efter att ha varit uppe i en halvtimme blev jag trött och övervägde faktiskt att gå och lägga mig i sängen igen. Men eftersom jag bedömde risken att somna, och sova bort halva förmiddagen, var rätt stor struntade jag i det. Istället vattnade jag mina små-pelargoner. De som var sticklingar för snart två år sedan. (Så otroligt långsamt de växer! Men värda att vänta på.) Tre av dem kommer från Italien. (De växte i stora krukor och jag kunde utan problem knycka några sticklingar utan att det syntes. Jag skulle aldrig ta från en liten planta utan bara från stora, som ändå mår bra av att eh ... ansas.)

En annan sak man kan knycka är vissnade penséeblommor som det bildats en liten fröknopp på ... de fröna kan man så tidigt nästa vår och få söta pelargoner. Busenkelt. Uppdatering: Här skulle man kunna tro att jag har magiskt gröna fingrar som lyckas göra pelargoner från penseéfrön. Så är det förstås inte ... Tack Snäckskalsdalen för påpekandet!

Jag har klippt sniglar i trädgården denna morgon. Älskar att ta en liten runda, men avskyr att mörda djur. Känner mig hemsk när jag gör det, men jag vill gärna ha mina blommor! (Usch att jag anser mig stå så mycket över djuren.)

Doften av ren natur är underbar. Och så fåglarnas kvitter på det. Jag längtar ner till vårt torp!

Men nu ska jag dricka mitt kaffe och fortsätta skriva manus 2. Min läsande kompis testläser det för mig och tycks gilla det! (Jag utgår ifrån att hon är ärlig och uppriktig, och inte bara snäll för att jag ska uppmuntras att fortsätta skriva ...)

I em ska jag bli intervjuad för första gången. Innan dess ska jag hinna springa, duscha, fixa hår och smink och komma på vad i h-e jag ska ha på mig.