Efter att det mesta gått i stå (jobbsjälvförtroendet, humöret, skrivandet och träningen) bestämde jag mig för att gå ut en sväng medan det fortfarande var lite dagsljus. Och när jag ändå skulle ut kunde jag lika gärna ta på mig träningskläder och springa en runda.
Och det gjorde jag och JÄKLAR vad nöjd jag är med det beslutet! Jag var faktiskt nöjd redan innan jag gav mig ut, och nu efteråt är det ÄNNU bättre. Man borde faktiskt träna lite oftare, för fy sjutton vad det kan lyfta humöret ...!
Dessutom skrev jag en hel massa i förmiddags. Bara en sådan sak! 58' ord är jag uppe i nu, och snart är två tredjedelar skrivna.
Och torsdagens haveri på jobbet är nästan helt bortglömt och jag ser fram emot en ny arbetsdag i morgon. Jag vet inte ens varför jag ser det som något dåligt ... inget gick ju mer fel än att det kunde åtgärdas. Och att jag blev stressad över nya saker, och svåra sådana - vilka jag i skrivande stund inte ens minns längre - är faktiskt inte hela världen. Så. Brutit ihop och kommit igen.
Jag bara hoppas att jag minns vad det var jag lärde mig i torsdags, så att jag kan fixa själv nästa gång. Men risken är att det var för rörigt för att hjärnan ska minnas. Men det löser sig väl. Det får lösa sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar