Siesta

Herrejösses vad det tar på krafterna att vara ledig!

Kanske är det att jag vaknade 05:55, varit ute och joggat, handlat, grejat i trädgården (altanen och växthuset snarare) i kombination med sol och värme som gör att jag är sömnig ...

Nu måste det nog bli en kopp kaffe och en dajm på balkongen. Antar att dottern är sugen på fika hon också.
.

Livet är väldigt gott idag

Jag går omkring och bara njuter ... Av vädret, ensamheten, växterna i trädgården och på altanen. Det är så otroligt vackert ute nu att jag blir helt salig!

Att det är en ledig fredag och ljuvligt sommarväder gör det bara ännu bättre.

Ikväll ska jag och min äldsta äta middag tillsammans med min syster. Sen blir det ett glas vin för oss vuxna och lite härligt balkonghäng. I morgon ska dottern och jag ha mysig filmkväll. På söndag kommer resten av familjen hem.

Nu ska jag äta lunch. Lax och romsås. Därefter ska jag fortsätta njuta av livet.
.

Sovmorgon? Bah!

Vaknade 05:55. En ledig fredag. Vad hände med sovmorgon och sova ut? Tycks inte existera längre.
Får bli en powerwalk.

Idag ska mina yngsta (12-åringarna) på skolresa och maken ska åka med. Blir tomt och tyst hemma i helgen. Lite skönt ibland.

Laga mat-ångest

Varför tycker jag att det är så tråkigt att laga mat? Kanske för att det finns annat som är så mycket roligare. Som att skriva, greja i trädgården eller bara sitta och bläddra i en trädgårdstidning.

Men eftersom jag tycker om att äta god och hyfsat nyttig mat måste jag anstränga mig lite. Åtminstone ibland.

Ikväll ska vi grilla hamburgare men innan dess måste barnen och jag ha något att äta. Helst något lagat. Jag är sugen på spansk omelett. Att äta, inte laga.
.

Jag är så kass!

Ibland undrar jag vad det är med mig. Är jag bara väldigt självupptagen, eller bara lätt korkad?

Igår hade mina tolvåringar uppträdande på skolan. Alla femmor deltar i Lunnarevyn och uppträder i kvällarna tre för föräldrar och på fredag, på skoltid för de andra skolklasserna.

Igår var vi där för att titta, de var jätteduktiga och modiga. I pausen fick jag höra att min dotter haft många repliker i en av scenerna. "Va? Var det hon?!" *dumt spån till mamma*

Till saken hör att de spelade dagisbarn och förställde sina röster, så att jag inte hörde att det var hon kan jag visserligen förstå. Men har jag utgått från att hon inte skulle prata? Eller var jag bara så bekväm att jag inte orkade lyfta på arslet för att kunna se scenen ordentligt? Jag vet inte. Jag vet bara att jag återigen har dåligt samvete och känner mig urkass.

Som tur är filmar de revyn och vi kommer köpa en film och se revyn igen. Och gud vad jag ska titta då!

Hjärnbrist. Vad gör man åt det?

.

Åtta dagar kvar!

Åtta arbetsdagar kvar, sen har jag semester! Lääääänge.

Vad jag ska göra i höst har jag inte den blekaste om ... men det kommer lösa sig. I nuläget känns det helt okej att fortsätta vikariera på dagis. I oktober när vinterkläderna ska på igen kommer jag nog längta efter ett kontorsjobb. Men jag tar det då. I den allra bästa av låtsasvärldar är jag en erkänd författare by then och behöver bara tänka på att spotta ur mig bestsellers.
     .

Onsdag

Halva arbetsveckan är avklarad. Skönt.
Idag har jag jobbat ute nästan hela dagen. Skönt.

Snart lunch och sen hemgång. Också skönt.

Regn sol och åska

Yttepyttelite åska fick vi. Jag vill ha ett hejdundrande åskoväder!

Nu ska jag ta en kopp kamomill-(hur stavas det?)-te och sätta mig på balkongen och njuta av solens varma strålar en stund.

Mina tolvåringar har revy på sin skola idag. Premiär. I morgon ska vi gå och titta. Ikväll är det lugna gatan hemma i mitt hus. Det är skönt. Jag har tagit ett fotbad. (Känns tämligen meningslöst, men det lär visst vara bra?)

Nu te och kvällssol, sen skriva lite kanske. Jag ska ge mig på de roligare scenerna istället för de jag hållit på med de senaste dagarna. Så kanske inspirationen vaknar igen. Eller snarare lusten.
.

Sol hos mig

Vid lunchtid försvann molnen och solen kom fram. Nu börjar det lite smått mulna på igen och de har lovat regn och kanske åska till ikväll. Det är bra för trädgården.

Jag ska ordna med något slags solskydd i växthuset. Funderar på att faktiskt tejpa upp papper. Bara tills jag hittar rätt sorts klämmor att fästa säckväven med. Maken kommer få rascha på mig när han ser pappren i taket ... men jag struntar i det. Bättre än det lakan och den gardin som nu hänger och ser tråkiga ut i taket.

Klagar han ska han få snickra ihop något slags tak att ställa över växthuset. För skugga måste jag ha! Och växterna också. Vi dör värmeslagsdöden där inne när solen gassar. När det är lite halvmulet är det däremot helt underbart ljuvligt.
.

Regn hos mig

Bra för trädgården och krukorna på altanen! Till höger syns välkommen hem-texten som välkomnade maken och mig för drygt en vecka sen.
Om en och en halv timme är min arbetsdag slut. Inte synd om mig.

Jodå

Mina fyra timmar gick fort idag. Det härliga vädret gör att det är smidigt att gå ut med barnen, inga överdrag och inga blöta kläder! Härligt! Dock blåste det lite kallt, men det verkar bara vara jag som är känslig och frusen.

Maken var ledig en stund på eftermiddagen och fixade jord. Vi tog en kopp kaffe på altanen och nu ska jag skriva lite har jag tänkt.

Ikväll ska jag träna. Min dumma armbåge trilskas lite (kanske har jag burit lite för tunga krukor?) men jag tänker träna ändå. Så länge jag undviker att göra sådant som gör ont ska det nog gå bra.

Att jag är trött och sömnig tänker jag bortse ifrån. Fokuserar istället på känslan efter passset! Längtar!

När jag vaknade i morse slog det mig: Blutsaft. Jag behöver nog handla hem en flaska Blutsaft och börja dricka en skvätt varje morgon. Kan mycket väl vara järnbrist. Och b-vitaminbrist. Äter ju inte ihjäl mig direkt. Ska kanske odla lite sånt där grönt nyttigt ... som är fullt med järn ... tror det börjar på b... men jag minns inte. Gaaah vilket dåligt minne.

Men nu var det skriva jag skulle göra.
.

Måndag hela veckan

Tiden går så fort att det börjar kännas som i filmen Måndag hela veckan. Allt startar om hela tiden. Om och om igen.

Jag har börjat drabbas av resfeber tror jag. Det är ju faktiskt bara två veckor och fyra dagar kvar ...

Ha ansvar, ha koll på pass boarding pass, gå igenom säkerhetskontrollen i god tid, ha krämer och ev. vätskor i påse, ingen kvarglömd frukt i väskan, inga vassa föremål heller, hitta vart vi ska gå i rätt terminal och till rätt gate i rätt tid. Så. Inte. Jag.

Tur det är gott om tid. Så att jag hinner förbereda mig. Och komma på vilka kläder som ska tas med.
Mage, lugna ner dig!
.

Mobilblogga hah hah ha...

Dumt påhitt.

Nu tar jag en bok med mig till sängen. Mitt inre liv är i uppror. Jag skyller på ljuset, månen och planeterna.

Och kanske sena kvällar i kombination med tidiga morgnar.
...

Så mycket vilja

så lite ... ork ... zzzZz...

Och här kommer alla känslorna

på en och samma gå-å-å-ång ...

Nej, jag ska bespara er en närmare beskrivning av hur mina känslor pendlar mellan lycka och olycka, glädje och ledsamhet.

Så här ser en tämligen vanlig sekund ut: glad, ledsen, glad, ledsen. Ibland hinns det med ett par omgångar glad och ledsen till, och ibland är det bara en av dem och då hinner man känna efter lite mer. Då händer det att det kommer en tår i ögat. En glad-tår eller en ledsen-tår.

Suck.

Idag grät jag en skvätt i kyrkan också. För att det var så fint och stämningsfullt. Har väl aldrig gråtit till Trygga räkan förut. Trygga räkan ingen vara ...

Det var endast lilla T som döptes och vi var de enda gästerna. Lugnt, stillsamt och fint. Och den lilla var glad och tillfreds hela tiden. Jag som trodde att det hörde till, att barn skrek i kyrkan. Hela tiden. Några mer och några mindre. Min son skrek visserligen inte särskilt mycket. Det gjorde däremot hans tvillingsyster. Hon skrek för dem båda. Ja jösses. Himla tur att barnen är stora. Nästa år blir det kanske konfirmation, om äldsta dottern vill. Hon kommer inte att skrika.

I morgon ska jag skriva. Har lite nya idéer som jag ska utveckla. Det känns bra. Faktiskt! Hoppas den känslan kan hålla i sig tills boken är klar.
.