Nu sova

I morgon shoppa. Och jobba halvdag. Men först orka ur sängen.

Snart långhelg!!!

Det är onsdag idag

Jag vet, rubriken är urdålig men jag kom inte på något bättre. 'Det regnar' kändes ungefär lika kass.

Hm.

Hej bloggtorka. Hej skrivtorka. Hej jag vet inte vad. Hej trötthet. Men snart vänder det nog. Det går inte att bli tröttare och då måste det väl ändå vända?

Jag ska gå och köra igång en maskin med tvätt, och har vi tur händer det något roligt under tiden som jag kan blogga om! Höga odds va? Eller säger man låga odds? Jag har inte fattat det där med odds, det känns som att det är lite tvärtom liksom. När något är bra är det höga odds eller låga odds då?

Äh, skit samma, jag kommer nog inte förstå ändå. Varför skrev jag bara inte sannolikhet i stället? Det förstår jag åtminstone.

När vi ändå är inne på tvätt - jag har massvis med udda strumpor liggandes bredvid mig i soffan. Undrar om de är ihopparade när jag kommer tillbaka? Hur höga är oddsen för det? Eller låga?

Mums... nej

Jag satt på fikan precis och mumsade i mig ett granatäpple. Sölade och skvätte snarare... Halvvägs in i frukten ser jag att den är möglig!!! Hej magsjuka, eller??

Usch och fy.... verkligen usch och fy.

Hej onsdag!

Min kvällsbön verkar ha slagit ganska väl ut. Eller in. Inte så att jag är sprudlande pigg och glad, men hyfsat pigg får jag nog säga att jag är. Det kunde varit värre...

Risken är väl också att tröttheten smyger sig på i eftermiddag. Det drar lite i ögonen redan nu och hade jag möjlighet att lägga ner huvudet på skrivbordet skulle jag kunna somna. Lätt!

Onsdag... snart helg! Påskhelg. Långhelg. Tackolov vad skönt. Jag ska slappa, äta ägg och sill och lax, dricka vin, promenera, springa (om inte förkylning bryter ut - *vik hädan*) och bara njuta!

Ajfan. Jag kom precis på att jag ska skriva dikter också. Skit. Hejdå till slappa hela helgen.

Kvällsbön

KäreGodeGudGörSåAttJagÄrPiggImorgon. Amen.

Hopp om tisdagen ändå

Med en timme och trekvart kvar att jobba känns livet ändå ganska hoppfullt på något vis. Jag kommer att överleva den här dagen... Åtminstone finns det stora möjligheter till det. När det tidigare idag var hela sju timmar och en kvart kvar kändes det mindre bra.

Alldeles strax ska jag springa ner till MacDonalds och köpa mig en liten hamburgare, eller cheeseburgare (blir mer mätt av den senare). I kylen har jag juice och ett par morötter, dessa ska jag komma ihåg att dricka resp. äta upp idag annars blir de dåliga.

På bordet i lunchrummet står ett stort påskägg fullt med godis. Jag har (ännu) inte tagit en endaste bit! Heja mig. Men jag kan erkänna att jag är sugen. Inte på godiset i sig för det är inget gott, men på sockerkicken! Problemet är bara att jag inte nöjer mig med ett par bitar (som faktiskt är allt kroppen begär) utan har jag väl börjat äta, är det som att ha öppnat en fördämning.

Jag stirrar på min clementin som ligger här, men den ger inte samma sug. Den ser ut att fånglo tillbaka. Lite hånfullt sådär.

Försöker igen

Jag har nu gett upp hoppet om att Johanssons skor ska ringa och säga att de hittat min vårsko som skulle skickas till dem från annan butik... Jag gick helt sonika in på Jerns på Kungsgatan och hittade ett par nästan identiska. Ska hem och prova och hoppas hoppas hoppas att de sitter bra och inte har några konstiga veck som skaver.

Tiden går

Smått filosofiskt. Eller hur? Man kan fundera mycket kring det....

*skrap i skivan*

Eller så kan man inse att deadline rusar närmare. Tre dikter ska lämnas in om en vecka. Tre dikter. Om en vecka. Jag har några dagar på mig, max, att ta reda på meningen med dikter och kanske förstå... För att alls kunna klämma ur mig en dikt själv. Eh, tre dikter.

Helvetestisdag

Myholygod vad trött jag är idag. Känner mig tung i huvudet, snurrig, spänd och lättretlig. Lättretlig? Lättretad? Vad heter det? Beror på vad jag menar kanske. Skit samma. Det är tisdag, jag är trött, jag hatar sommartid. Jag vill ha två timmar till hösten, som kompensation. Hör du det? Vem det nu är som bestämmer att vi ska ändra till sommar- respektive vintertid.

Annars då? Uppvisningen igår var jättefin. Min dotter var såklart finast och duktigast av alla. Men många av de andra barnen var också duktiga. Det höll på en timme, vilket är lite för långt tid en måndagkväll. Det märkes inte minst på alla barn som blev rastlösa efter tjugo minuter.

Nu ska jag dricka kaffe, och eftersom jag inte satt på kaffet måste jag göra det. Hejsålänge!

Min man är dum

Han tycker att jag ska betala mina räkningar idag. Nä, det sa han inte, han sa att idag är sista dagen att betala räkningarna. Och med det är det underförstått att jag bör betala dem idag.

Vaddå? Månaden är ju inte slut ännu.

Okej okej. Jag ska betala. Idag.

Tror jag.

OjOjOj

Hjäääälp vad trött jag är. Stora - jättestora - tröttheten har rullat in och tagit min kropp och själ i besittning. Där kommer den sitta i några dagar. Kanske veckor. Månader. År. *Iors röst*

Om en och en halv timme ska jag sitta och titta på min minsta tjej som ska ha uppvisning med rytmiken. Kan bli trevligt. Kan också bli en pina. Innan dess ska jag och äldsta dottern handla lite bra att ha-saker. Och kanske hinna in på biblioteket. Fast vi har bara 40 minuter från det att vi lämnar av minsta tills uppvisningen börjar. En bra idé kan vara att ha en inköpslista, med relevanta saker uppskrivna på. Kanske jag ska be äldsta att skriva den och ta hand om den, och mig.

Åhherregud, nu landade middagen i magen... jag tror jag måste blunda lite...

Solen börjar komma ...

Såklart den gör, jag har ju gummistövlar idag!

Nu slutar jag, och ska packa ihop mig och åka hem. Halleluja vad skönt!

(sova på bussen?)

Nu kommer den...

Den stora tröttheten rullade precis in. Och då har jag ännu inte ätit lunch.

Hejåhå, vilken rolig eftermiddag och kväll jag har framför mig.

Jag som ska gå på rytmikuppvisning i kväll, och innan dess åka och handla. Tjo och tjim!
Inte kan jag unna mig godis heller, eftersom jag inte äter godis. Och jag som är så sugen på påskgodis som svämmar över i affären!

Jag smakade faktiskt en godis igår ... ett salt påskägg. Som inte var särskilt salt. Inte särskilt gott heller. Skönt. Synd bara att de färgglada äggen är så förbannat goda.... Och oj vad jag är hungrig nu. Skulle kunna döda någon tror jag. Måste nog ha mat!

Piggelin!

Det gick lättare än jag trodde att vakna och gå upp i morse. Jag
får sluta måla fan på väggen. I och för sig har jag sovit kasst
och väldigt lätt, och kommer nog dö sömnigdöden innan kvällen.
Men nu är det morgon och jag är laddad för en dag med jobb, trams
och skratt!

Bussen är bara halvfull. Var är alla? Kl är enligt mig bara fem i
sju, men klockan visar fem i åtta.

Ur led är tiden. Jag med.

Mäh! Alzheimers eller?

Jag tyckte att det var bekant det jag skrev i förra inlägget.... se förrförra inlägget så förstår ni.

Och ni som läst bägge - jag ber om ursäkt för upprepningen.

Nähä, då var helgen slut

Maken ska gå och duscha och sen lägga sig. Det betyder att jag behöver gå och lägga mig också. Eller ja, jag måste ju inte lägga mig för att han går och lägger sig. (Då kan han ju få för sig saker som jag helst inte får för mig). Jag måste gå och lägga mig för att klockan är mycket, vilket den egentligen inte är, för att orka upp i morgon. Egentligen ska jag upp en timme tidigare än vanligt.

Det är det som är så dumt med sommartid. Min kropp känner att klockan är 21.03 och inte 22.03 - hur ska den somna nu? När klockan ringer klockan 6 i morgon är klockan enligt min kropp bara 5. Det är ju galet!

Så jag får gå och lägga mig nu och ligga och irritera mig över att jag inte kan somna, och oroa mig över hur jag ska komma ur sängen mitt i natten i morgon bitti.

Jaha, men det var väl roligt då?!

Lite kill i halsen, lite diffus trötthetskänsla i kroppen. *fuuula ord* Jag vill inte bli förkyld igen. Vill. Inte. Bli. Förkyld.

Och så ska jag fixa att lägga mig tidigt ikväll. Hur då? Om jag går och lägger mig kl 22 är ju min kropp inställd på att klockan är 21. Och när klockan ringer kl 06 i morgon är klockan enligt min kropp bara 05. Jag ogillar verkligen att flytta fram klockan. Sömnbrist i kombination med en ev förkylning i kroppen är verkligen illa. Verkligen illa!

Vitlök! Det är bra vid förkylning. Och vad passar bättre till vitlök än smörfrästa jätteräkor? Jag sätter nog igång med det med en gång.

Och där blev det tråkigt

Fick precis nästa veckas uppgift. Vi ska skriva dikter. Jag kan inte skriva dikter. De enda jag kan är "rosor äro röda violer äro blå..." fast det är väl knappast dikt, va? Poesi kanske? Dikt. "Dagen idag är en märklig dag..." fast den är ju redan skriven. Fan också. Och hejdå kursen. Jag kommer misslyckas big time på den här uppgiften. Men det gör inget. Jag ska inte bli diktare, så det är lugnt om jag blir dissad och sågad vid fotknölarna.

Men gudvadtråkigt. Dikt. Varför? Vad är meningen med det? Ok, rytmen i texten är nog viktig kan jag tänka. Men annars? *suckarstönarochslitermitthår* Jag vill ju lära mig skriva en bestseller.

Varför blogga?

Nu har jag läst frågan hos både Osloskånskan och Fru Venus, och blev sugen på att själv berätta: Varför jag bloggar.

För att jag skriver. För att jag älskar att skriva. Jag älskar det skrivna ordet, jag älskar väl formulerade meningar, jag älskar att texta. Allt jag gör har med skrivande att göra. Och har alltid haft det.

När jag var liten skrev jag dagbok och mitt favoritämne i skolan var när vi fick skriva egna berättelser. Jag älskade att skriva i kompisars "Mina vänner" och poesiböcker (inte för att jag någonsin varit intresserad av poesi, men av att få skriva)

Jag har hittat mängder med små lappar med text på, som jag skrivit; mina tankar och funderingar.

Häromåret hittade jag en lapp i ett skåp där jag skrev om mina tankar och känslor inför min första graviditet 1998 (jag var i vecka 13 och närapå livrädd - det hade jag glömt bort och kom på när jag hittade och läste lappen)

Jag har alltid papper och penna till hands när jag pratar i telefon, eller sitter i möte, och skriver små anteckningar. Oftast lösryckta ord eller namn; här handlar det kanske mer om kärleken till att texta mer än att skriva ...

När jag gick i mellanstadiet hade jag en skrivbok med mig i skolväskan och satt och skrev på rasterna. Tankar, känslor och funderingar.

När jag inte haft papper och penna till hands har jag suttit och skrivit med fingret mot låret. Vilket fortfarande händer titt som tätt. Rätt ofta. Eller i luften. (Jag blir fortfarande retad för det!)

Får jag inte skriva blir jag... stingslig. Tror jag. Att skriva är för mig en slags ventil. Jag pyser ur mig lite tankar, känslor, frustration... Jag kan sätta ord på tankar och känslor bättre om jag skriver än om jag pratar. Jag är ingen talande människa. Är hellre tyst och lyssnar, känner in, formulerar och skriver i stället.

Och varför jag började just blogga? Det var när vi skulle bygga hus för några år sedan och jag ville dokumentera det hela. Dels för min egen skull och dels för att våra nyfikna vänner och släktingar annorstädes som ville följa bygget.

Jag valde mellan hemsida och blogg och valet var ju enkelt. Jag kan ingenting om HTML. Startade en enkel blogg på Bloggagratis. När bygget var klart och vi hade flyttat in kändes det lite tomt att inte längre ha en blogg att pilla med. Så jag startade en ny. Mycket för att jag då gått en skrivarkurs precis och ville pröva om jag kunde skriva så att andra ville läsa...

Det var ju vansinnigt roligt att blogga, upptäckte jag! Allt detta gensvar från alla möjliga typer av människor! Varför hade jag inte hoppat på den trenden tidigare!? Ett mysterium faktiskt! Men svaret på den gåtan är att jag i många år varit med på en mailinglista, och där varit väldigt aktiv - det var lite som att blogga, fast i mailform.

En sak som kännetecknar mitt skrivande är att det kommer spontant. Det är direkt från tanken, hjärnan, hjärtat eller magen. Texten arbetas inte innan den kommer ut i bloggen. De felstavningar som jag upptäcker rättar jag till, men det kan lika gärna missas. Skulle jag läsa igenom mina inlägg innan jag publicerar dem skulle jag nog ångra mig många gånger och radera dem.

Ofta är jag ironisk och det uppfattas inte av alla. Eller om det inte uppskattas? Jag vet inte. Jag vet bara att ett skämt inte blir lika roligt om man måste säga "skojar bara". Att jag blir missuppfattad många gånger får jag liksom bara ta. Jag tror att de som läser min blogg regelbundet vet att jag är ironisk, men också att jag ibland kan vara seriös och allvarlig.

Ibland skulle jag vilja nischa mig och ha en vettig röd tråd, och försöka bli mer professionell i mitt skrivande. Men... det verkar inte gå. Först och främst vet jag inte vad bloggen skulle handla om, och jag har dessutom försökt att ha bloggar som bara handlar om en sak. Men gudihimlen vad svårt det är. Och tråkigt. Det är liksom inte jag. Jag är inte bara på ett sätt, har inte bara ett intresse eller ett sätt att tycka eller tänka. Jag är mångfacetterad. Jag är ju också väldigt ambivalent. Jag är ju för sjutton ambivalensen själv!

Nähä dådå

Det är väl läggdags nu då, antar jag. Blir väl inte roligare än så här?

Det sägs att det blir inte roligare än man gör sig. Skit också. Hur jättetråkig är inte jag då? Fast det är lika bra det, jag behöver sova. I morgon kommer en lång härlig söndag full med energi. Eller?

Jag skulle vilja hänga ut sängkläder på vädring, dammsuga hela nedervåningen (eller att maken gjorde det), tvätta golvet, vika tvätt (eller att maken gjorde det), stryka lite (eller maken), åka till Trädgårdsforum och handla lite växter och krukor och lökar och fröer, pilla lite i trädgården och göra snyggt.

Vad jag måste göra är responsa en text. En mindre bra text och jag vet fasenimig inte hur jag ska ge respons på den. Gör om gör rätt, känns inte helt konstruktivt.

Nä. Nu vill jag ha hem maken. Jag har varit ensam tillräckligt, nu vill jag ha någon att prata med. Och någon att krypa ner i sängen med. Hade jag inte druckit vin hade jag åkt och hämtat honom. Vid det här laget hade jag varit rena bombnedslaget på herrmiddagen! Trots att jag är osminkad. (Jag utgår från att deras alkoholintag varit högt under kvällen. Till och med jag skulle bli en pingla!)

Earth Hour

Så, nu är datorn igång igen, men jag har inte tänt några lampor. En massa ljus brinner runt om i köket och vardagsrummet och sprider ett härligt, hemtrevligt ljus. Barnen och jag satt i soffan och hade lite frågesport innan det var dags för dem att sova.

Nu sitter jag här alldeles själv. Och har det jättemysigt! Ingen som stör mina tankar... Inte för att min man brukar störa, men ibland är det bara så himla skönt att få vara ensam. Jag gillar det, och jag behöver det.

Klockan ska ställas fram en timme också. Det gillar jag inte. Jag föredrar att få sova en timme längre. Förra våren var jag jättetrött i flera veckor efter att vi ändrat klockan. Hur ska det gå i år, jag som är så inibänken trött redan?

Kanske gå och lägga mig nu..? Gudsåskönt.

Nu vill jag ha godis!

Vi har varit iväg och bowlat! Pappa fyller 65 på tisdag och kände inte för att ha kalas, så mamma lurade iväg honom och överraskade honom med bowling. Jag, mina syskon och våra respektive och barn. Och så farfar på 95 år! Men han satt bara och tittade på.

Trevligt. Jag fick bowla med vänsterhanden eftersom min tennisarmbåge inte gillar att lyfta något som är tyngre än ett litet dricksglas. Men det gick förvånansvärt bra! Ingen strike, men nära några gånger och bara ett litet fåtal gånger i rännan. Jag överraskade oss alla.

Efteråt blev det lite middag hemma hos syrran. Mamma hade gjort pajer och syrran slängde ihop en sallad. Själv höll jag på att somna på deras gästsäng. Herregud vad trött jag är. Jag har sprungit idag ju! Jojomensan!

Snart är det dags att stänga av alla datorer, tv och släcka alla lampor. Jag har börjat tända lite ljus och ska snart tända några fler. Mysigt! Maken är tyvärr på herrmiddag, vilket är lite tråkigt. Hade varit mysigare om han var hemma och höll mig sällskap.

Jag får se om jag orkar korka upp något vin eller om jag struntar i det. Jag är väldigt godissugen just nu. Väldigt väldigt sugen. Men jag ska stå emot. Jag bara ska. Kanske blir det lite potatisskruvar eller stjärnor... Får se. Det är socker jag vill ha, inte salt och fett. Gaaah!

Mysigt med vårregn

Det smattrar gott mot takfönstret i trappan just nu. Skönt att snöresterna, de få som faktiskt är kvar, sköljs bort liksom rester av hundskit som toppar trottoarer och gångvägar.

Jag hade hellre sett att solen sken idag så jag kunde hänga ut sängkläderna på vädring och hänga tvätten ute. Men å andra sidan, att sitta inne och kura är inte helt fel det heller.

Nu är det väldigt hög tid för frukost känner jag. Och sen en kopp kaffe på det. Lite motion ska hinnas med idag också har jag tänkt.

Vardagslördag

Sonens fotbollsträning sätter igång idag. Det var så länge sen han hade lördagsträning så jag har glömt hur man gör när man letar träningskläder, benskydd och vattenflaska. Fotbollsskor vet jag inte ens om han har...

Jag vaknade halv åtta, som vanligt, och låg och drog mig en stund. När jag insåg att jag varken skulle somna om eller bli piggare av att ligga kvar i sängvärmen gick jag upp. Satte på en maskin med tvätt och vek lite tvätt som jag tvingade barnen att komma ner och hämta.

Nu sitter jag här och väntar på att make och son ska komma sig iväg. Då ska jag och tjejerna äta frukost och sen blir det väl till att vika lite mer tvätt. Och tvätta färdigt fönstren i köket och matplatsen, som jag började med i torsdags. Nu är de lite snyggt flammiga och randiga. Att det regnar ute bryr jag mig inte om. Jag kan stå under balkongen och ta några snabba svep. Jag älskar rena fönster!

Vad gör ni?

Har ni gått och lagt er?

Ska jag behöva ta en bloggrunda för att få reda på det? Jag som just genomlidit finalen av Let's Dance. Puh. Går nog och lägger mig och tar nya tag i morgon. Just ja. Jag kommer ha några texter att läsa i morgon. Och ge respons på. Aja, ska väl hinnas med tror jag.

Bjästa

Rektorn och en lärare på Bjästaskolan är JO-anmälda. Inte en dag för tidigt. Jag fick lust att själv polisanmäla rektorn för sin otroligt stora slapphet. Och dumhet.

Heder åt Amanda Ögren, som stod upp för, och trodde på, den våldtagna Linnéa. Det finns hopp om mänskligheten.

Grav bloggtorka

Jag har inget att skriva om. Helt tom i huvudet är jag. Jag ska i alla fall skriva en bestseller och sen ska Annika göra film av den. Eller nåt. Gå in här och läs vad vi bestämde.

Trevlig fredag

Nu sitter jag på bussen hem... fredagstrött.

Shit vilken trevlig fredag det här har varit! Och vilken jättetrevlig
träff! Annika var precis lika glad och trevlig som jag föreställt
mig.

Nu hem och hälla ut mig i soffan.

Flamsochtramsdag

Oj vilket flamsigt och tramsigt humör jag är på idag. Jag har nästan brutit ihop av skratt flera gånger, åt inget särskilt! Jag är nog bara fredagsglad och lite vårrusig. Det är fredag och det är väldigt skönt vänder ute och snart snart snart är helgen här! Åh, vad det är härligt!

Knåpat ihop lite text

Har skrivit ett inlägg om kvällens Lyxfällan. Kunde inte låta bli. Ömmade trots allt för tjejen. Även om jag häpnade över hennes beteende!

Hoppas det går bra för henne och att allt löser sig.

Ska på dejt i morgon!

I morgon eftermiddag ska jag träffa Annika, en bloggkompis, och ta en kopp kaffe. Det ska bli jättekul, spännande och lite pirrigt! Tänk om jag råkar säga något dumt?! Det har hänt förut.

Sångerska kanske är min grej?

På radion spelade de ... antingen Måns Zelmerlöv eller EMD eller vem det nu var som sjöng Hope and glory? Och jag sjöng med.

När sången var slut frågade sonen "Mamma, varför sjunger tjejer bättre än killar?"

Då var jag tvungen att dricka lite vatten, långsamt och länge, för att slippa svara. Jag ville nämligen inte höra något resonemang kring frågan. Jag ville bara njuta av känslan av att min son tycker att jag sjunger bättre än Måns (eller vem det nu var). För visst måste det vara det han menade?

Första tvätten ute!

Nu hänger årets första tvätt på tork ute! Eh... att det är årets första omgång som hängs ute på strecket behöver jag inte förklara eller? Jag tror att ni förstår det.

Underbart att kunna stå ute i bara tröja och hänga tvätt i vårsolen. Välkommen underbara vår!

Och fågeln som låg på altanen hade inte flyttat på sig utan det fick jag göra. Den saknade huvud. Så. Jävla. Vidrigt.

Nu ligger den någon annanstans och jag hoppas att det kommer ett rovdjur och äter upp den i natt. Om inte får maken ta och slänga den där den hör hemma. Var det nu är.

Jag har handlat! Storhandlat. Ja, alltså, storhandlat för att vara mig allstå! Ändå blev det, konstigt nog, inte särskilt många middagar. Jag kommer för sjutton inte på några ju! Vadärfelpåmig?

Nu ska jag fundera på vad jag ska laga för middag idag. Verkligen jättekul.

Vår i luften!

Det är 9,9° på termometern och solen lyser svagt. Jag kan riktigt se hur härligt det är. Måste ut och plocka bort den döda fågeln som ligger på altanen. Innan lilltjejen kommer hem och ser att den ligger kvar.

Gräsmattan är full med bröte också. Tomma askar som innehöll tomtebloss från nyårsafton. Lämnades kvar i snön och sen kom det ny snö och begravde dem. Nu ser det ut som en allmän stadspark i vår trädgård. Hopplöst skräpigt och tråkigt.

Jag ska ta mig samman och åka ner och handla. Passa på när jag kan, liksom. Hur ogärna jag än vill. Men tanken på att fylla kyl och lådor är väldigt lockande. Synd bara att jag inte kommer på några bra middagar. Köttfärssås och korvstroganoff är de enda och hur ofta äter vi inte det?

Tänkte att det får bli en promenad lite senare också. Vädret ser helt ljuvligt ut!

Åh, herregud. Hjälp.

Jag missade Uppdrag Granskning igår, och tittade på det på SVT Play nu. Jag är arg. Mållös. Och äcklad.

Länk.

En ledig dag, bara sådär!

Sonen var väldigt hes igår och klagade lite på halsont. I morse hade han dessutom huvudvärk. Ingen feber, men ont i halsen, huvudvärk och hes. Jag får en ledig dag hemma! Inte helt ledsen för det, om jag ska vara ärlig. Jag hade gärna gått till jobbet och lekt lite, men en ledig dag är ju ändå en ledig dag. Och förhoppningsvis blir det bara en.

Frukost i lugn och ro.

En kopp kaffe i soffan.

Tvätta (så blir det lite mindre till helgen) och kanske även handla (det har jag inte den minsta lust till, men det kan behöva göras)

Earth Hour

Ni glömmer väl inte Earth Hour på lördag? Det är viktigt. Jag kommer släcka ner varenda lampa i huset och inte en dator får vara igång. Jag har ännu inte bestämt mig för om barnen ska få spela på sina Nintendo DS som ju går på batteri... Troligtvis inte. Det blir till att mysa med tända ljus i stället.

Något helt annat

Min kurs. Jag fick respons nu i kväll av kursledaren. Och jodå. Det var väl bra. Lite småsaker att invända mot, eller ja, inte så små saker direkt. Jag hade skrivit i pluskvamperfekt och det var inte så bra. Jag borde ha skrivit i imperfekt (men kunde man då förstå att det var tillbakablick undrar ju jag! Det har jag inte fått svar på ännu. Antingen är frågan för dum. Eller så har hon inte hunnit svara.) Hade jag inte varit så jävla feg hade jag lagt ut texten och låtit vem som helst läsa. Men jag vågar inte det.

Det är faktiskt illa nog att jag lägger ut bilder på mig själv. Varför gör jag så? Jag är verkligen ingen exhibitionist. Och jag tycker inte att jag ser bra ut heller. Men jag tycker det är roligt att titta på bilder av andra, och då är det väl inte mer än rätt att själv lägga ut? Eller så är det det.

Jag har röjt i köket. Tömt maskinen och ställt in smutsdisk. Städat köksbordet och bänkarna så att det ser trevligt ut i morgon bitti. Maken sa att han kunde ta det i morgon när han kom hem, när jag gnällde över vad jag höll på med... Som om jag vill komma upp till en svinstia till kök? Och dessutom ha den dåliga smaken att lämna det till honom?

Inte för att jag lätt kan lämna saker till honom som jag inte orkar eller vill ta hand om... men ja, just ikväll kände jag för att själv röja undan. För att slippa se och känna eländet i morgon.

Snart är det natten. Huvudet värker och käkarna spänner. Känns inte som ett optimalt tillstånd. Hoppas att det bara är brist på sömn. Annars blir det jobbigt. Och jag gillar inte jobbigt. Så därför går jag och lägger mig strax.

Nu pratar vi om något annat

Jag kan berätta att det enda jag gjort sen jag kom hem idag är att ha utfodrat fem barn. Mina tre och sisters två. De stod vid grinden vid dagis och skrek "Mostej! Mostej! Heeeeeeeej!!!"

Diskmaskinen är halvt urplockad och diskhon är full med smutsig disk. Jag skulle göra mig perfekt som ungkarl.

Hur ska jag orka få i säng barnen och röja i köket? Jag ska orka fixa iordning mig själv också och den huvudvärk jag har just nu är inte att leka med.

Oj, gnällspiken är i farten igen. Mendetvarvältrevligt!

Känsliga och finkänsliga läsare varnas!

Jag har lagt ut en bild, och det är på mig iförd min för dagen hemska frisyr och klänningen som jag glömde lämna tillbaka.

Bilden finns (glöm nu inte att jag varnade er) [ h ä r ].

Nej, nej, nej!!!

Jag har fått en ny rynka. Vid munnen. Och det utan att jag snörper på munnen, skrattar eller ler. Hej ålderdom. Fan.

Very bad hair day

Någonting gick snett mellan det att jag sköljde håret i morse, till det att jag satte mig på bussen.

Det kan ha skett när jag blåste håret uppochnerpå.

Jag ser... förjävlig ut. Och när jag sprang över busstationen (fullt synlig för hela bussen om den har lust att kolla vem som är sist till bussen) så kände jag hur hela huvudet liksom hoppade och svajade.

Tur att det är onsdag idag. Vilket innebär att det snart är helg!

I-landsbekymmer och vanliga dito

Har jag berättat att jag är trött? (Eller har jag alls skrivit om
annat?)

Går av bussen, promenerar på gångväg, kommer till skogen - som på
hemvägen är en uppförsbacke - den är en hal uppförsbacke. Väldigt
hal. Vi snackar Bambi på blankis. Bambi i hal uppförsbacke. Vi pratar
inte mer om det tycker jag.

Men jag kan avslöja det slutade med en reva i strumpbyxan, ett ont
knä, snö i stöveln och genomblöta skosnören. Och ett jävligt
dåligt humör.

Tur att ingen såg eller hörde mig. Tur för den alltså. Han eller
hon hade fått skrubba öronen med tvål och vatten.

På väg hem

Jag ska direkt i säng ikväll, via duschen, kvällsmat och
tandborstning. Utan att passera soffan och datorn.

Ska försöka.

Sol?

Solen börjar bryta igenom molnen nu. Väldigt mysigt, men hallå! Jag har gummistövlar idag. Och nu ska jag och dotter gå en sväng på stan.

Men gummistövlar är väl lite modernt va?

Shoppat!

Jag hittade en klänning på H&M. Bara sådär! Svagt rosa och med svarta detaljer såsom knappar och smalt skärp. Himla söt, och väldigt billig! Det gillar jag.

Nu står svart, kanske kort, kofta på inköpslistan. Någon gång ska jag ut och shoppa har jag tänkt. Ska bara mentalladda först.

Vill bara vara hemma idag

Jag är så trött idag, och det har nog inte med någon vårdepp att göra, utan att jag har sovit lite för lite de senaste nätterna.

När ska jag lära mig att jag behöver gå och lägga mig klockan 22 för att orka???? När?

Jaja, jag får skylla mig själv. Och se till att jag kommer i säng i tid i kväll i stället. Det lär ju hända. Kan någon svara mig varför det är så svårt?! Ja, nästintill stört omöjligt faktiskt.

Så var det tisdag

Jag ångrar att jag gick och la mig så sent igår. Men jag hade en massa 'ska bara' att göra. Och hur mysigt och skönt är det inte att sitta för sig själv i tystnaden, när barnen somnat och innan maken kommit hem från möte? Svårt att slita sig. Även om sängen och sova är minst lika skönt! Och minst lika viktigt.

Jag hade behövt sömnen från klockan tio igår kväll, jag är trött idag... *gääääsp*

Idag ska min äldsta med mig till jobbet. Det är studiedag och hennes fritidsklubb är stängd. Vi ska köpa thaimat till lunch.

Och där blev jag nästan smärtsamt påmind om att jag måste fixa frukost. Nu!

Sömntuta

Jäääädrar *i falsett* vad trött jag är.

Och det beror på sömnbrist. Jag satt uppe lite för länge med min helvetesjättejävla uppgift igår kväll. Jag tror att jag tuggade sönder den till slut. Och idag är jag inte alls lika sugen på konstruktiv kritik som jag var igår. Jag vill inte bli sågad eller dissad. Jag vill höra: Varför skriver du inte en roman? Du skulle få till en number one bestseller direkt! Eh. Var det någon som sa att jag lever i det blå? Va? Va?

Mitt självförtroende och min självkänsla är det inga som helst fel på. Jooooooooo!

Hm... Hm... *funderar som fan på vad jag ska skriva*

*kommer inte på något*

Releeeeeaaaase meeeeee

Ja. Om en kvart är jag releasad. Skönt! Funderar på om jag ska gå lite tidigare och ta halvbussen hem eller om jag ska jobba in en kvart och ta kvartibussen?

Stora frågor.

Februari, mars - same same but not

Visste ni att just den här måndagen i februari, den tjugoandre, också var en måndag? Alltså den 22 februari var en måndag. Precis som den 22 mars är en måndag.

Jag kan också meddela att fredagen den 26:e inföll både i februari och mars.

Varför denna viktiga upptäckt, undrar kanske vän av ordning. Helt riktigt. Jag fyllde i min kalender, för nej, jag använder inte kalendern i telefonen som jag tänkte ett tag att jag skulle göra - smidigt och bra... Och när jag ska boka upp saker tisdag den 23:e, fredag den 26:e och måndag den 29:e så finns inte måndag den 29:e med i almanackan! Konstigt! På måndag är det enligt min kalender den 1 mars. Och här blev jag sittande som ett stort litet '?'.

*plong*

Vårskor no more

Mina nya fina, sköna vårskor åkte tillbaka till affären idag. Det var något med fodret som hade veckat sig och som skulle ge mig grymt skoskav.

Naturligtvis hade de inget mer par i min storlek! Varför är jag inte förvånad..?! Men de hade ett par i en annan butik, osäkert om fodret var helt slätt inuti dock.

På torsdag ska jag dit igen och prova det paret. Och hoppas hoppas att skorna känns bra! Jag vill verkligen ha dem.

Måndag

Det är måndag igen.

Det är fan alltid måndag nuförtiden.

Bättring!

Åt helvete. Ja, nu blir det klaga igen

Nu har jag glömt alla kloka ord och kommentarer! Nu är jag på botten igen.

Maken, största gnällspiken av alla, har dissat vissa delar i texten. Och jag har fått ta bort och skriva om och ändra och nu känner jag inte igen texten längre.

Och nej, finns inte en chans i hela havet att jag kommer att erkänna att han hade rätt. Och nej, kommer inte att erkänna att jag tycker att det blev bättre.

Just nu är jag bara sur, irriterad, sågad vid fotknölarna (av mig själv tyvärr, men det erkänner jag inte heller, jag skyller på någon annan), rädd (njae kanske inte men jag är lite drama queen här just nu, okej?)

Faktum är att det känns lite läskigt. På ett sätt är jag ganska nöjd med texten, men på ett sätt inte. Jag hade behövt och faktiskt velat jobba mer med den. Men jag tror, utan att veta om det är så eller inte, att jag faktiskt kan jobba sönder en text om jag håller på och analyserar för mycket. Jag behöver mer kunskap, mer konstruktiv kritik, för att fixa det. Därför hoppas jag att jag får många bra synpunkter på texten nu i veckan. Så att jag lär mig.

Herregud. Det finns de som tycker att läget i Afghanistan och andra ställen i världen är svårt. Bahh!

Mäh!?

Snälla! Never mind the felstavning i förra inläggets rubrik.

Kanske stavningskurs kunde vara nästa grej...?

Såärja

För ca tio minuter en kvart sen skrev jag följande på Facebook:

Jag tror att jag tar min skrivuppgift på lite för stort allvar just nu. Känns inte helt sunt...

Och strax efter det läste jag Tjockisens kommentar på mitt förra inlägg. Hon är smart. Fast jag är också smart, eftersom jag kommit på samma grej innan.

Jag undrar på allvar vad det är med mig? Bokstavskombination? Hormonrubbningar? Labilitet? Eller bara ett väldigt stort behov av att vara så jävla duktig hela tiden? Jag hatar människor som ska vara så himla duktiga och felfria hela tiden, de är enbart tråkiga och intetsägande. Och så försöker jag till varje pris att själv vara just sådan? Det vill jag ju inte.

Ett tag funderade lite wild and crazy:aktigt att lägga upp texten till allmän beskådan! Men jag besinnade mig. Jag skulle ångra mig. Jag skulle hemsökas av cyberspacemonstret i natt och vakna kallsvettig. Så det går inte.

Men jag har nu skrivit om lite, lagt en sista touch på texten (så heter det naturligtvis inte, det heter väl finish? Eller inte) och den får duga.

Det värsta som kan hända är att "fröken" inte gillar den och då kommer jag få en massa konstruktiv kritik vilket innebär att jag lär mig nya och bra saker! Och det är faktiskt bättre än att få beröm. Av beröm blir jag visserligen glad, men av kritik blir jag bättre!

Nu ska jag svida om och åka ner till affären. Någon inköpslista har jag såklart inte skrivit, men det känns inte som att det är någon sport.

Det är då som det stora vemodet ruuuuullar in....

Vemod i form av ångest. Tentaångestaktig ångest.

I morgon är sista dag att lämna in uppgiften och det betyder att jag måste ladda upp den ikväll. Senast innan jag går och lägger mig.

Och nu, först nu, sätter jag mig med den. Jag har haft hela jävla dagen på mig att börja, men jag väljer att skjuta upp det till nu. Bra där. Bra. Helst med tanke på att jag vaknade utvilad klockan halv åtta i morse.

(Nu skriker tvättmaskinen att den är klart. Maken hör inte det för han tappar just nu upp badvatten till barnen)

Den där sköna söndagen är bara ett minne blott. Knappt ens det. Söndag är återigen ångestdag.

Jag vacklar...

Jag har varit ute och rört på mig. Snabbpromenerat har jag gjort. Och så har jag legat på pilatesbollen och plågat magen.

Sen har jag ätit revben med äpplemos och liiite potatismos.

Nu ska jag snart hoppa in i duschen, måste tvätta bort stanken av uteliggare i mitt hår.

Och sen ska jag antingen 1) åka och handla (efter att ha tänkt ut minst fyra middagar och skrivit inköpslista därefter, gudsåtråkigt) 2) skriva klart min text, vilket känns mer viktigt just nu (varför varför varför skjuter jag på det? Nu sitter jag här med värsta inlämningsångesten igen)

Hahahaha!!!

Jag skrattar ihjäl mig! Gå in på den här bloggen och titta på bilderna! Varning för gapskratt säger jag bara!

Klicka här!

Elvakaffe och söndagsfunderingar

God förmiddag!

Halv åtta vaknade jag i morse och kände mig utvilad, och hade ingen huvudvärk. Så himla skönt! Jag låg kvar och smidde planer för dagen; tvätta och byta barnens sängkläder, tvätta undan vanlig tvätt. Jag har nästan helt slutat tvätta på vardagkvällar för jag orkar inte hänga tvätt efter åtta på kvällen. Så jag kör maratontvättar på helgen i stället.

Fönstren kommer jag nog låta bli att tvätta idag, jag ska nämligen ta det lite lugnt. Har jag tänkt. Samt skriva klart min text som ska laddas upp i kväll. Någon som känner sig vara expert (eller bara nyfiken) på texter som vill läsa och komma med synpunkter? Lämna mailadress i en kommentar, som jag naturligtvis inte publicerar.

Nu avnjuts en kopp kaffe. Den första för dagen. Och jag ska faktiskt unna mig två engelska smörkakor. Himmelskt goda!

Jag har lite träningsvärk i låren idag, och när hade jag det senast?! Urskönt! Jag har muskler, jippiii! Dessvärre känner jag inte så mycket i magen, det stramar yttepyttelite när jag spänner den, men jag var för trött igår för att orka träna så mycket mage. Det ska det blir mer av idag, har jag tänkt.

Oj. Nu är det i morgon.

Fasen också. Jag skulle verkligen behövt gått och lagt mig vid halv elvatiden. Men vid den tiden satte jag mig med min text. Skulle bara, liksom. Bara titta lite på den.

Och jag har upptäckt att det är vad jag vill hålla på med. Skriva. Kanske inte just den texten, men att skriva. Att få skriva. Det är vad jag vill.

Hur går jag härifrån till att skriva. For a living så att säga. Eller, va? Jaha. Går jag händelserna lite i förväg?

Men jag har hört att drömmar och mål är bra att ha. Inte för att jag har några mål. Men drömmar har jag.

Nu är det kvällen och snart natten

Maken är hemma igen efter en heldag med fotbollstränare. Träning, lunch, träning och sen middag på kvällen.

Jag har fått en skön egen dag, med halva huset fyllt med barn och deras kompisar, men det har gått bra, och nu på kvällen har jag fått sitta i lugn och ro och titta på tv.

Snart ska jag sova.

I morgon ska jag eventuellt kanske försöka vika lite tvätt, och så ska jag ut och gå en liten sväng, och så ska jag om jag är piggare än idag ligga lite längre på pilatesbollen och köra lite hårdare, och så ska jag - detta är det viktigaste - skriva klart min text. Den ska vara inlämnad på måndag. Oj. Den borde jag gjort idag ju.

Än är inte dagen slut

Jag har inte fått gjort mycket av värde idag. Förutom motionerat lite och fixat lunch till barnen, har jag tvättat några maskiner med tvätt.

Däremot har jag inte:

Tvättat fönster

Vikt tvätt

Röjt i min garderob och hängt ut kläder på vädring (hoppas på uppehåll i morgon också)

Vattnat mina krukväxter (de där väldigt brungröna)

Eller något annat heller för den delen.

Inte heller har jag duschat ännu. Heja mig liksom.

Fy fan! Hundägare, skärp er!

Jag har varit ute och promenerat och jädrar i mig vad det gällde att se upp, eller snarare ner. På trottoarer och gångbanor uppenbarade sig nu massvis av högar av hundskit i varierande storlekar.

Varför är det så svårt att plocka upp efter hunden när det är snö ute? Är det för att det försvinner lite behändigt i snön, och det som inte syns finns inte? Eller?

Det är så vidrigt med all hundbajs överallt och jag hade tur som inte råkade trampa i någon av de äckliga högarna. Alla hade inte haft samma tur, såg jag.

Ni som underlåtit er att plocka upp efter era hundar denna vinter, ni kan väl vara vänliga och ge er ut nu och städa upp? Tack.

Att tappa kollen lite grann

Jag är en kontrollmännsiska. Vilket man kan ha svårt att tro när man kommer hem till mig och ser vilken otroligt dålig koll jag har på papper från skola, fritids, tandläkare. För att inte tala om räkningar, så det talar vi inte om.

För ca fem minuter sen insåg jag att jag för första gången (nästan) sen jag gick i skolan inte har den blekaste aning om vilken vecka vi har just nu. Annika och jag har pratar många gånger om att vi ska träffas någon gång. Lunch går nog bort eftersom jag bara har en halvtimmes lunch, och jag är väldigt snål när det gäller min flextid, men en god kaffe efter jobbet skulle vara himla trevligt.

Jag hade lovat att höra av mig och vi skulle ses någon gång snart. Grejen är den att jag inte har den blekaste aning om vilken vecka vi har nu. Skulle jag gissa så gissar jag på någon gång mellan vecka tio och tolv. Kanske tolv är mer realistiskt. Men det betyder att det skulle gått fem veckor sedan vi kom hem från fjällen och det har det väl ändå inte gjort? I så fall är det HÖG TID att byta sängkläder i det här huset...

Just nu undrar jag också om detta inlägg var tänkt att vara intressant från början. Tanken var nog att det skulle vara det. Tror jag slutar nu.

Åh, typiskt

Jag har precis skrivit ett litet... tja... fylleinlägg eller nåt. Eller bara babbel. I min andra blogg. Den där hälso... Åhnej, ett fylleinlägg i en hälsoblogg. Dumt. Dumt.

Fast, med lite tur är det det inget fylleinlägg. Utan bara ett... otroligt ointressant inlägg om absolut ingenting.

Nu är det dags att sova. Nej, för länge sen var det dags att sova.

Ingen huvudvärk. Så fantastiskt otroligt skönt! Hoppas att det är bristen på kolhydrater som jag kan tacka för det.

Åh, vad jag kommer skämmas över det här inlägget i morgon.

Och ungefär nu dog jag

Tur att jag befinner mig i soffan. Soffan är ett perfekt ställe att dö på. Eller i.

Jag gick inte på stan förut. Min shopping-guru var inte i närheten så jag åkte med maken hem i stället. Han hade bilen på Heden och jag fick åka ända hem till ytterdörren. Skönt, men det hade varit trevligt att ha ett par nya plagg i garderoben.

Ska jag vara helt ärlig så önskar jag att jag hade shoppandet avklarat redan. Att de nya snygga, trevliga och välsittande kläderna hängde snyggt och prydligt i garderoben. Att jag alltså slapp ge mig ut i affärer en annan gång i stället.

Och om jag får önska mer så skulle hela garderoben vara rensad från allt gammalt och slitet, alla obekväma bh:ar och trasiga sockar och nylonstrumpor, alla midjekorta toppar som visar magen (varför fanns det modet? Hur jobbigt var det inte att gå och hålla in magen hela tiden?)

Ikväll blir det sparrissoppa och bröd. Och om jag orkar, ett glas rött. Just nu känns det som att soppan behöver intagas via sugrör, i horisontalläge.

I-landsbekymmer av stora mått

Två mornar i rad har jag stått och stirrat in i min garderob och bara... ja, stirrat. Jag har massor av kläder, men inga som är användbara. Om jag inte vill känna mig ful, tantig eller töntig, vill säga.

Då återstår att shoppa nya kläder.

Och då är jag tvungen att gå i klädbutiker. Med massor av folk som kanske trängs och massor av kläder, som inte tilltalar mig. Eller som inte tilltalar min plånbok.


En liten tanke jag slogs av nyss. Lite wild and crazy sådär! Jag skulle kanske ta en sväng i butiker nu, snart, efter jobbet? Jag slutar nu halv fyra. Oj, en minut sedan. Ser man på, vad trevligt!

Hejdå!

Vad ska ni äta ikväll?

Jag sitter och funderar på vad vi ska äta för gott i kväll. Gärna enkelt också, eftersom det är fredagkväll, man är lite trött och man (jag) gillar enkelt.

Jag har vitlöksfrästa jätteräkor som klar favorit, men vad har man till det? Något gott bröd förstås, men mer?

Jag kan ju annars steka lövbiff (för det har jag gjort en gång och det blev jättebra!) men jag är inte så sugen på lövbiff idag. Kanske för att jag startade dagen med två skivor rostbiff i morse?

(Oj, nu kom jag på att jag har två kokta ägg i kylen som skulle ätits när jag kom till jobbet. Apropå protein alltså.)

Ge mig ...

ge mig ett F
ge mig ett R
ge mig ett E
ge mig ett D
ge mig ett A
ge mig ett G

Ä N T L I G E N fredag!!!

Det svider

Det svider i ögonen. Det svider i mitt huvud. Det svider i mina axlar och det svider i min rygg.

Oj. Ser ni? Ser ni?! En dikt! Jag har skrivit en dikt! Och det var inte alls menat så från början. Nilla! Nu är jag också på gång, nu har vi börjat! Snart rullar stålarna in.

Ja vad säger man...

Jag handlade idag igen. Det gick bra. Inga missöden. Förutom att jag av någon outgrundlig anledning råkade skrika hej till kassörskan. Hon hoppade till! Jag låssades som ingenting.

Väl hemma stekte jag falukorv och kokade makaroner till barnen. Sen kom jag plötsligt på att äldsta dotter skulle till scouterna. Tack och lov kom jag på det i god tid innan. *kors i taket*

Sen har jag lagat omelett. Med räkstuvning. Som blev för blöt. Men omeletten var himla god!

Nu ska jag snart sätta igång och skriva på min jävla uppgift. Jag börjar våndas igen. Jag pallar inte det här. Jag kan inte skriva. Jag krånglar till saker. Fan.

Så där ja.

Jag har överlevt den här dagen också! Nu ska jag hem, komma ihåg att bilen står i centrun *inte glömma bilen*, handla mjölk och någon middagsmat av något slag. Idag har jag noll lust att laga mat. Ingen fantasi har jag heller. Och inte heller någon lust. Vad gör man då? Är det ok att låta barnen svälta?

Oarbetslust

Jag ser att mitt förra inlägg ser lite lustigt ut. Telefonen verkar inte ha någon känsla för hur meningar och stycken bör se ut...

Med smink på plats, koffeinhalten på rätt nivå och en grov macka med pepparrotsvisp och tre skivor hamburgerkött + två skivor rätt i munnen senare känns torsdagen helt okej!

Men någon arbetslust finns inte. Fast det är inte lika viktigt.

Hellmorning

Shit vad olugn jag var. Beslöt att ta bilen till centrum för att
slippa springa med barnen genom blöta och hala skogen.

Jag hann inte sminka mig i morse så nu sitter jag på bussen och
känner mig lite ltt osnygg. Men det ordnar sig; sminkväskan ligger i
väskan.

Kaffe!!!

Olustfylld

Sådär ja. En väldans massa tecken senare... Det har blivit så mycket skrivit, och så mycket "suddat".

Nu har jag en text med två eller kanske tre olika tempus. Hur bra är det? Eller kan man tycka att det är lite nytänk? Nä, det är förvirrande.

Jag har iaf skrivit, jag är igång och framför allt: jag har inte skjutit upp det till slutet utan jag har tagit tag i det! Det kallar jag framsteg. Tyvärr har träningen fått stryka på foten, men jag tänkte hinna med lite promenad och pilatesboll i morgon. Eller så får jag helt enkelt skjuta träningen (träning och träning, motion snarare) till helgen. Kursen känner jag är viktigare just nu.

Men shit vad kul det är att skriva. Och svårt. Fast ändå lätt, fast jag krånglar till det. Såinihelvete. Nu krypa ner bredvid lillsnosis som sover i makens säng när han är i Malmö. Herregud vad sömnig jag är nu känner jag.

Sov gott!

Lustfylld

Jag fick plötsligt lust att skura badrummen, gästtoan och golven. Samt gulla med mina krukväxter som är hårt eftersatta. Köksfönstren skulle behöva få sig en putsomgång eller tre också. Och så kan jag tänka mig att röja i lilla minirummet ovanför trappan och inreda det till en mysig Agneta-hörna.

Om det inte vore för att jag har en text att skriva.

Eller kanske just därför som lusten infann sig?

Mittvecka

*gäspar stort*

Sovit gott i natt. Tills strax efter fem, när halva taket rasade in. Eller om det var snön som kanade av. Lät som åska på väldigt nära håll, typ på övervåningen. Barnen vaknade, livrädda.

I morse hade jag stora problem att komma hemifrån. Låg kvar i sängvärmen lite (mycket) för länge och sen gick allt i slow motion, trots att jag hade behövt gå i ljusets hastighet.

Nu sitter jag här och gäspar så ögonen tåras. Ikväll måste jag börja skriva på min text, som ska vara inlämnad på måndag senast.... Texten jag borde skrivit på i söndags, och i måndags. Men jag gör som jag brukar - skjuter upp saker. Det är jag bra på. En expert faktiskt.

Det blir en jobbig kväll

Jag är sömnig. Jag vill hem. Och jag ångrar att jag inte gick och la mig tidigare i går kväll... Dumma mig.

Väntar nu på att min svägerska ska komma förbi med en leverans varor! Hon säljer hälsokost och hudvård och jag har beställt bl.a en hudkräm som ska vara väääldigt bra! Det ser jag väääldigt mycket fram emot! Hittade en liten ful linje vid munnen häromdagen. Grrrrr.

Nu ska jag gå och titta på skor! Det gillar jag. Skor är fett najs som ungdomarna säger. Eller sa. Nu kanske det är andra uttryck som gäller?

Tisdag

Solen strålar och jag ångrar djupt att jag inte började skriva på min nästa uppgift redan i söndags. Då hade min tillvaro känts betydligt lugnare nu. Varför gjorde jag inte det? Varför varför varför? I stället lallade jag runt och njöt av att jag var färdig och ledig och utan huvudvärk och söndagen var veckans ljuvligaste dag och livet lekte.

Nu kommer stressen och pressen och lägger en tung blyfilt över mig. Att jag aldrig lär mig.

A t t j a g a l d r i g l ä r m i g . Dessutom är dagens äggröra inte i närheten av hur den var i söndags. Elände på riktigt hög nivå. I-landsbekymmer när de är som bäst. Eller värst. Ge mig söndagen tillbaka.

Igår kväll, när jag väntade på att en polis eller en präst skulle komma hem och knacka på dörren och berätta att någon av mina barn hade drunknat eftersom jag varit en dålig mamma och hellre stannat hemma än följa med och hålla fullkoll i simhallen, då höll jag oron i schack (nej det gjorde jag inte, det var bara en passande klyscha) med att byta gardiner i köket. Borta är nu de röda längderna och istället hänger fyra röd- och vitrandiga gardiner. Den ena längden är väääähäääldigt sned nertill av någon underlig anledning...

När jag tröttnar på mitt jobb ska jag utbilda mig till syslöjdslärare. Och lära barnen att sy på mitt sätt. *mooaahahahahaha*

Önskar mig och er alla en underbar tisdag!

Att misslyckas med det enklaste enkla

Jag har gjort det igen. Förstört en gardin. Alternativt gjort mig tvungen att korta ytterligare tre gardiner, så att alla blir lika långa. Alternativt låssas som ingenting och låta det vara.

Kika på bild här, om ni har lust... Jag fotade med mobilen och eftersom blogger och jag inte är mobilvänner så la jag upp bilden på Wordpress i stället (för det fungerar så mycket bättre)

Att jag inte var en hejjare på syslöjd behöver jag nog inte berätta.

Rödsprut

Berättade jag igår att jag råkade sätta mitt rödvin i halsen? Tangentbordet, och till viss del även skärmen, blev lite lätt sprutlackerat ... Vad lär vi oss av det? Sätt inte rödvin i halsen.

Ha! Jag säger bara ha!

Ni som är gudinnor i köket och/eller känsliga för skryt kan sluta läsa nu.

Ni andra kan glädjas tillsammans med mig. Jag har lagat ny mat idag igen! Ja, ni läste rätt! Jag. Alltså jag! Har lagat två nya rätter idag.

Jag var hungrig och som vanligt (fan vad trött jag blir) hade jag och maken liksom lyckats förtränga att vi behövde handla. Eller ja, maken är lite cool och inser att vi faktiskt inte behöver handla, för vi kan laga mat av det vi har hemma. Enligt maken är hela frysen full av mat. Min frys är mest full av burkar, påsar och annat konstigt. Och en del mat. Men den är ju djupfryst och jag vägrar micra middagsmat. Och framförhålln... vad? Ingen som helst sport. Och dessutom tokhöga vuxenpoäng. Våga vägra vara vuxen, säger jag bara. *stampar nästan foten i golvet-trotsig*

Anyhow. Jag var hungrig och väldigt sugen på just vitlöksfrästa jätteräkor. Och just jätteräkor hade vi en burk hemma. Som moi handlade senast. Med en liten baktanke. Att jag skulle fräsa dem i vitlök. Sagt och gjort. Sviiiingott blev det! Smör, ganska mycket, två vitlöksklyftor varav en skivad och den andra pressad, ner i pannan tillsammans med en hel del chilikrydda. Åh gud så gott! Och åh gud så duktig jag känner mig. Till det blev det.... sluta läsa nu kanske? Äggröra. Och ölkorv. Men det var faktiskt inte så dumt. Tänk tapas, tänk spansk omelett (fast ja, jag tänkte bara omelett. Och då ligger äggröra nära till hands!) Och det blev väldigt gott. Faktiskt så jag kan tänka mig att göra riktig omelett med heta vitlöksräkor en annan gång!

Nu kan jag gå och lägga mig, nöjd - mycket nöjd - med den här dagen! Och ja, jag njuter så länge det varar, snart är det vanlig vardag igen... med alla missöden och misslyckanden.

Jag är så jäkla bra!

I förra inlägget ondgjorde jag mig lite över min brist på ordning och reda. I detta inlägget kan jag berätta att jag hittade pulsbandet precis! Det låg i den stora kassen där vi hade smutsvätten. Det låg alltså där jag hade lagt det, och där jag sist såg det, tillsammans med mina träningsbyxor som jag också undrat var de var.

Och vad lär jag mig av detta? Jo, att i fortsättningen alltid lägga mina saker där de ska ligga. Vad bra!

För gammal för att lära?

Undrar när jag ska inse att om var sak hamnar på sin plats, eller åtminstone på en lämplig plats, så kommer jag inte behöva leta ihjäl mig nästa gång jag ska ha grejen. Jag tror alltid att jag ska komma ihåg var varenda liten skitsak ligger bara för att jag för stunden (när jag ser saken) vet var den är!

Just nu letar jag som en tok (ja, bortsett från att jag just nu sitter vid datorn då) efter mitt pulsband till min träningsklocka. Och nej, jag minns inte när jag senast använde den. Än mindre var jag såg den och la den. Jag har en minnesbild och det är att jag la den bland smutstvätten när vi skulle hem från Norge. Väldigt bra ställe inser jag nu. Väldigt väldigt bra. All tvätt är nämligen uppackad och tvättad. Gott så.

Snart ska jag ju ut och powerwalka (och kanske även jogga) och då kan det vara trevligt att ha lite koll på hur långt jag går och hur hög min puls är. Kontrollmänniska? Men jag hittar den inte. Den ligger alltså inte på något av de mest logiska ställena, inte heller på de minst logiska och absolut mest ologiska ställena heller. Och gissa om jag blir irriterad?! Varför kan jag bara inte hålla ordning på mina saker?

S(k)öndag

Vaknade av mig själv vid halv åtta och låg och kände om jag hade huvudvärk eller inte. Kunde inte avgöra. Var kanske lite för nyvaken, och kissenödig, för att känna det? Gick upp, gick på toa, borstade tänderna, drack lite Aloe Vera, och där kom den. Svag huvudvärk. Fan också. För vilken dag i ordningen?

Jag satte mig direkt med mina texter som skulle responsas och ju fler jag blev klar med desto bättre kändes allt. Och när minsta dotterns kompis mamma erbjöd sig att ta med mina två till scouternas besök till simhallen i morgon kväll, föll en stor bergskedja från mina axlar eller bröst eller varfasen den nu satt. Hon kommer och hämtar dem, tar med sig dem och kör hem dem efteråt! Tackgodegud för denna ängel!

Efter det kändes allt mycket bättre och nu har jag inte lika mycket huvudvärk längre. Faktiskt så kändes det som att den släppte helt. Men nu börjar jag bli hungrig i stället.... Alltid är det något.

Jag är en mästare på att hitta bekymmer och problem i saker som inte är så jobbiga egentligen. (Fast vem avgör om de är jobbiga? För mig är det jobbigt att få i hop måndagkvällen som det är redan. Även om många andra kanske inte tycker att det är något att oja sig över. Det räcker att det är måndag.)

Nu kan jag i stället få vältra mig i dåligt samvete över att vara en oengagerad mamma. Fint.

Här har det snöat lite på morgonen, men sen sprack det upp och blev soligt och då smälte snön, men nu mulnar det på igen och ser oroväckande grått ut i öster. Maken håller på att fixa lunch och jag laddar för att ge mig ut och kanske jogga lite efter maten. Eller iaf promenera i rask takt. Om inte ljumskarna får för sig att sätta hinder i grenen.

Kanske börjar jag skriva på nästa skrivuppgift. Det är att fortsätta på den text jag skrev senast, fast ändra berättarperspektivet och bygga ut scenerna lite. Låta berättelsen växa på djupet. Det ska bli otroligt spännande. Lite svårt, men mest lärorikt tror jag.

Eller så är det just det jag ska

Kanske ska jag dra ner på tempot ännu lite mer? Eller kanske ge mig till tåls? Tålamod är inte riktigt min grej. Liksom gott om tid, betala räkningar, hålla ordning på papper, komma ihåg födelsedagar och framförhållning. Allt det där är liksom antijag.

Nu räcker det tycker jag

Jag har huvudvärk. Igen. Eller fortfarande. Jag vet inte längre om det är samma huvudvärk jag haft den senaste tiden, eller om det är ny värk som kommer. Den har tilltagit lite i styrka nu på kvällen i alla fall. Jag vågade bara dricka ett par klunkar vin, ifall det kanske förvärrar värken.

Skit också. Jag vill inte ha värk längre nu. Det räcker. Och jag undrar vad jag ska göra? Jag kan liksom inte dra ner mer på mitt tempo. Om jag inte ska bli Slow Motion.

Vilket muntert inlägg.

Om ni undrar...

Så lagar jag mat just nu. Lax i ugn med romsås. Japp, ni läste rätt!

Till det blir det sallad.

Än så länge ser laxen bra ut, och god. Och romsåsen är fantastisk, om jag får säga det själv!

Ett litet inhopp

Idag läser jag texter, och läser och tänker och läser. I morgon, senast, ska jag ha gett respons på en massa små texter. Det är svårt, men roligt och lärorikt. Fast väldigt svårt på de texter som jag (faktiskt) tycker är riktigt tråkiga och dåliga. Vad sjutton ska jag komma med där? Är det konstruktivt att skriva: Gör om, gör rätt? Inte särskilt, antar jag.

Om en timme ska barnen iväg med, min bror, på bio. Förmodligen äta på MacDonalds innan och sen film. Hans julklapp till dem. Roligt för dem och lite skönt för maken och mig. Tystnaden som fyller huset när inga barn är hemma är ljuvlig! Inte för att jag inte älskar mina barn och gillar att ha dem nära, men i mitt stressade tillstånd är jag väldigt känslig för ljud. Och när de var ute nyss och sålde kakburkar och maken och jag njöt en kopp kaffe i stillheten.... då njöt vi verkligen!

Jag ska ut och gå en sväng också. Tror jag ska göra det alldeles strax, innan det är dags att äta. Eller så äter jag först, och går ut lite senare? Då kan jag passa på att läsa färdigt texterna medan jag smälter maten.

Om jag sprang till bussen i morse?

Det var jäklarimig Bambi i hal nerförsbacke. Med högklackat. Herre. Jätte. Jävlar. Och såklart fick jag möte. Jag har aldrig känt mig snyggare och coolare tror jag. *harkel*

The night from hell

Gnällinlägg. Jag säger bara det, gnällinlägg. Så om någon vill
läsa gulligullinlägg är detta inte rätt blogg just nu.

Jag hade fruktansvärd huvudvärk igår kväll, sån där som gjorde
mig illamående. Kvällsmat var alltså inte att tänka på. Jag gick
och la mig, hungrig och med värk... Och kunde inte somna riktigt. Låg
och slumrade bara.

Vid halv ett kom maken hem. Då blev natten värre. Han har snarkat och
jag har vaknat och herregud vad jag hatar det.

04.29 gav jag upp. Då hade jag legat och tänkt på allt som bara
måste göras innan det kan komma hem folk till oss ikväll. Jag gick
upp och städade toaletterna. Putsade speglar och bytte handdukar.

Nu kom jag på att min vän Treoröret ligger kvar hemma. Så lägligt.
Så pricken över i.

Adetgårbranu

Migrän. Man tackar.

Faan.

Okej. Matfråga!

Ska man salta kött innan man steker det, eller inte?

Jag ska steka lövbiff for the first time.

Klockan är snart tio

Och kvart över tio har jag fika. Då ska jag traska till närmsta hälsokostbutik och inhandla B-vitamin. På Trollpackans inrådan.

Ikväll är jag tvungen att handla, och sen ska 21 kakburkar hämtas och säljas av äldsta dottern. Kul. Våra grannar kommer hata oss.

Ska hinna (se till att ta mig tid) med en promenad också. Och lite pilatesboll. Låg på den en stund igår och hej vad svaga magmuskler jag har. Blev trött i magen med en gång!!!?

På väg till jobbet, torsdag

Efter nio timmars sömn - jag låg klockan 21! - har huvudvärken inte
släppt. Måste ha kaffe! Kanske en fralla också, en grov en.

Ny dag, nya tag.

Näe alltså.

Nu vet jag att jag snart nått botten för hur tråkig man kan bli och får lov att vara. Men just ikväll är jag så sömnig att jag tror att jag på allvar trillar av pinnen snart. Eller svimmar. Eller iaf somnar stående.

Ska göra några situps, bara för sakens skull (och ja, för min mages skull) och sen stupa i säng. Ev ska jag sminka av mig innan. Jag har varit ute och gått en liten sväng, 18 minuter blev det. Alltid något. Detta trots att jag verkligen inte hade lust att gå ut. Men det var skönt när jag väl gjorde det. I fortsättningen ska jag försöka komma ut i dagsljus.

Jag saknar er kan jag säga. Känner att jag missar massor genom att inte läsa några bloggar alls nästan. Läser om Farbror Blå på de flesta löpsedlar. Känns skumt.

Finmat en onsdag? Näpp.

Här blev det köttbullar (hemgjorda? Nej!) och pulvermos pimpat med
Smör och grädde. Fullt ätbart. När man är lat.

Nu ut och promenera lite.

Matfunderingar

Jag kan testa att woka. För då slipper jag handla.

Eller gör en pastagratäng. Vad kan jag ha i, som jag har hemma?
Wokgrönsaker?

*vill slippa handla*

Jag har inget att skriva!

Jag har inget att skriva om. Det händer inget i mitt liv. Varken bra eller dåligt. Som är värt att blogga om.

Jag fick respons på mina uppgifter som jag lämnade in igår. Lättnaden var total när jag insåg att jag inte hade missuppfattat hela grejen! Hejåhå vad jag var nära att lägga ner hela kursverksamheten.

Nu ska jag snart åka hem. Sitter och grunnar på vilken väg jag ska ta. Att ta samma som den jag gick i morse är ju bara att fetglömma.

Note to self: Inte glömma hämta yngsta hos kompis. Inte glömma, inte glömma, inte glömma.

Onsdag

Grå mulen onsdag. Och om jag slant igår är det inget mot vad jag
gjorde idag. Mina barn gapskrattade åt mig. The new Bambi.

Jag avslutade det hela med att trampa ner i djupsnön. Stöveldjupt.

Jag hade velat se mig själv!

Åh, vad jag hatar

Just nu håller jag på att gå fullständigt nuts över MS Word. Ett
jävligare skitprogram får man leta efter.

Och jag behöver sova men Word fuckar upp mitt liv just nu !!!!

Jag gör det enkelt

Bild finns i min sk hälsoblogg (ohälso snarare, men snart så blir
det ändring på det!)

Jag orkar inte mecka med kamera och greja med datorn nu utan tog ett
kort med mobilen och la upp på bloggen. Wordpress är enklare på det
sättet. Blogspot vill inte låta mig mobilblogga riktigt...

Länk kan jag inte heller fixa, men den finns i höger kant någonstans.

Ha tålamod med min slapphet, snälla!

Snart snart hemgång!

Jobbar ju kväll eftersom det är tisdag, och snart är klockan 20 och då avviker jag! Ska försöka komma i säng i någorlunda tid ikväll.... Men först ska jag komma ihåg att ladda upp mina texter. Får inte glömma det! Får. Inte. Glömma!

Vårfrissad!

Jag har klippt mig! Rejält också, och det är såååå skönt!

Nu vill jag bara hem och frisera mig!

Määh! Jävla tisdag-humör

Åh! Börjar ju bra bra jättebra.
Sen till bussen som omväxling och får toookspringa. I skogsbacken
där det är halt och jag vinglar fram ger jag ifrån mig ett konstigt
gurglande läte, en blandning mellan Åååååhhhh och Aaaarrrrgghh...
snyggt. Då såg jag en tjej stå framför mig (var kom hon ifrån?!)
som vänder sig om när jag dundrar förbi. Var hon full i skratt? Det
hade jag varit.

Väl på bussen fick jag börja klä av mig kappa, kofta, halsduk...
och överväger just nu om jag kan med att sitta i bara bh.

Pöka?

Ursäkta men är inte det lite väl Ronny & Ragge? Anna Anka. Skärp dig.

Nu blir det lite Hollywoodfruar till frukosten tror jag minsann.

Det konstiga sömniga

Jag fattar inte varför jag stunden innan sänggående helt plötsligt piggnar till?! Som den döende som i slutskedet plötsligt ser ljuset och finner ro. Eller som den som fryser ihjäl i en snödriva helt plötsligt tycker att snön blir varm. För igår kväll, när jag skulle krypa ner i sängen blev jag pigg och var bara tvungen att kolla Facebook där min syster precis gått med. Och så bläddrade jag i en frisyrtidning också. Är lite sugen på att klippa mig igen, men jag vet inte hur. Men jag släckte när klockan var tjugo över tio. Rätt ok ändå, med tanke på att jag fick sova till tio i sju i morse.

*sparkar igång tisdagen*

Kastar in handduken

Nä hörrni, govänner. Jag hade hoppats sitta här ikväll och surfa runt bland bloggar, och titta på Hollywoodfruar (och skrivit om dem), men det finns inte en chans att jag orkar det. Egentligen vill jag strunta i att läsa mina texter också, men jag bara måste göra det, för i morgon kväll jobbar jag och kommer hem sent.

Ikväll SKA jag komma i säng innan klockan är halv tio. Så rolig är jag. Är det åldern? Eller är det för lite sömn i kombination med för högt tempo?

Och min hälsoblogg går ju också jättebra. Jorå.

Smart, jag?

Jag gillar inte måndagkvällar något vidare. Än mindre sen sonens
fotbollsträning hamnade där. För mig räcker det att maken har sina
möten vareviga vecka och jag själv ska rodda allt. Inte för att jag
inte fixar det, men jag gillar det inte, när det är måndag. En fix
ide jag har. Hata måndagar.

När sonen kom hem och hade bråttom sa jag att jag kunde köra honom,
men gullungen svarade att han kunde springa! Och det var ju tur, jag
hade nämligen ingen bil hemma, upptäckte jag sen.

På väg hem-inlägg

Jag kände mig lite piggare i sinnet i morse. Det var inte så mycket
måndag över morgonen. Missade den tidiga bussen, eller rättare: jag
insåg mina begränsningar och struntade i att skynda mig till den. Det
kommer fler mornar då jag kan vara tidig på jobbet.

Jag sov gott ända till 04:22. Då vaknade jag och hade svårt att
somna om, låg mest och slumrade...

Nu ska jag hem, fixa mat, se till att sonen kommer iväg till träning
och hem igen, och sen ska han och tvillinsystern till scouterna. En
vanlig fullt uppmåndagkväll.

Tackolov att jag skrev klart igår. Ska bara läsa igenom lite lätt
ikväll.

Sönderstressad som f a n

Som han den där Per sjunger...

Rubriken är ett citat och inte helt överensstämmande med min verklighet även om jag känner mig helt slut just nu.

En fråga: är det bara jag som ibland lyckas publicera inlägg innan de är klara? *suck*

Men oj alltså vad jag har skrivit. Tre relativt korta texter och en på 2 A4. Roligt men ack så svårt. Tycker jag. Men mina kurskamrater verkar tycka att det är lekande lätt hela tiden för oj vad det skrivs. Låååångt. Redisar. Hela bunten.

Maken har fått läsa och komma med synpunkter. I morgon kväll ska jag själv läsa igenom dem. På onsdag ska de vara inlämnade.

Nu ska jag äta en banan, dricka ett glas mjölk och sen sätta mig och andas lugnt en stund. Så att jag kommer ner i varv igen. Sen blir det sova.

Tre av tre

Ok. Nu har jag skrivit tre texter. Tre ganska tråkiga och intetsägande texter. Så. Bra så. Trodde jag. Tills jag upptäckte att det ska skrivas ytteligare en text, en lite längre den här gången, och en lite mer... berättelse liksom. Jaha. Men jaja, då vet jag vad jag gör resten av den här kvällen. Inte är det ut och går i alla fall.

Den sista berättelsen tror jag att jag kan skriva lite mer fritt ur hjärtat. I alla fall tolkar jag det så. Väljer att tolka det så.

Jag har inte längre någon lust att skriva. Någonting. Alls. Någonsin.

Blablabla......

Åh! Gaaaah! Joooobbigt!!!

Jag har skrivit två av tre texter och jag är inte nöjd med det jag skrivit. Fanihelvete vad det känns som att jag krånglar till saker. Det ska vara så allvarligt och det ska vara så seriöst och tillslut blir det som en havregrynsgröt som fått stå och torka in.

Jag slänger snart in handduken. Seriöst alltså, det är inte roligt längre.

Nu ska jag gå ut i solskenet. Men först ska jag förhindra att jag kissar ner mig.

Grattis Brink!

Jörgen Brink, vinnare i Vasaloppet 2010.

Min bror har plockat placeringar och ligger (eller låg vid senaste tidtagning) ca 2640. Bra jobbat!

Snart ska jag flytta mig från ena soffan till den andra. Har suttit uppe i allrummet och tittat på tv:n och ska snart gå ner och skriva på mina uppgifter.

Solen skiner och rimfrosten börjar smälta, men gud så vackert det var i morse! Helt vitt överallt och strålande sol. Men nu smälter det ute, hoppas jag!

Där gick starten!

Vasaloppet. Vilken syn det är att se alla dessa människor!

Jag sitter och letar efter min bror i myllret... Chansen är inte så stor att jag ser honom, skulle jag tro. Men det är roligt att titta och följa hans lopp på datorn. Jämföra med hur det går med de andra i klubben.

Det hade varit kul att ställa upp själv någon gång.

Shit. Hungrig. Och vinig.

Jag har druckit liiiiiite för mycket vin. Och det var lääääänge
sen jag åt. Jag är huuuuuuungrig.

Men! Jag har inte rört godissjåöen! Ok, det skulle stå
godisskålen. Inte. Rört. Godiset. Guldstjärna på det!!!! Och high
five.

Men så hungrig. Och vad har vi hemma? Jo, chips och godis!!! Något
är fel. Feeeel.

Nu sova.

Jaha... Kvällen

Lördag. Veckans i särklass skönaste och bästa dag. Synd bara att den går så fort. Snart är det söndag, och den är veckans i särklass jobbigaste dag; den är både skön och oskön.

Jag har inte skrivit så mycket i helgen som jag hade önskat. Och behövt. Det blir till att lämna in halvdana texter igen, känns det som. (Fast då får jag mer kritik vilket är detsamma som en massa användbara tips!) Eh.... om man tänker positivt.

Sådärja, inte helt nöjd dock

Jag har skrivit klart den ena av tre texter, men jag är inte nöjd. Blir man någonsin det..? Hur vet man när det är tillräckligt bra? Och vem avgör det? Skönheten sitter ju i betraktarens öga.

Nu ska jag klä om mig, för kalaset och sen börja promenera dit, i sakta mak. Andas, njuta av nuet och lyssna på sonen som envisas med att vilja gå med. Efter en stund plockar resten av familjen upp mig, eller oss.

Struntar i att duscha och tvätta håret. Herregud, de närmast sörjande, de bryr sig inte. (?)

Men myskläderna får stanna hemma.

Och ja just det, en omgång tvätt ska hängas också innan jag går ut.

Nu går tiden lite fort tycker jag

Klockan är redan halv tolv och vad har jag gjort hittills? Jo, kört igång en maskin tvätt och även hängt upp den. Ätit långfrukost och satt barnen i att städa (läs: sanera) sina rum. Det går bra, de är duktiga när de förstår att det är allvar. Hot om datorförbud och ingen Melodifestival ikväll tog skruv!

Nu sitter maken och jag och njuter en kopp kaffe. Ibland lyfter vi blicken från våra datorskärmar och tittar ut genom fönstren och njuter av det otroligt vackra vädret.

Snart ska jag köra igång en till maskin till och sen sätta igång och skriva på mina uppgifter. Ska bara njuta lite till först...

Sen är det snart eftermiddag och dags att åka på kalas. Min promenad då? Ska jag börja mitt nya hälsosammare liv med att skjuta upp det till i morgon?!

God morgon!

Jag har nyss vaknat och ligger fortfarande kvar i sängen.
Funderar på vad jag ska göra idag. Skriva på mina texter ska jag
göra, men mer då? Ta mig an tvättstugan kanske? Ut och gå och sen
köra lite lätt träning om kroppen känns bra efter förkylningen...
Dricka kaffe med maken, gå på kalas i eftermiddag (mamma fyller år).
Den här dagen ska innehålla en skön mix av både nytta och nöje har
jag bestämt!

Määääh! WhatWentWrong liksom?

Willy får vara kvar och Stefan Sauk åkte ur...?! Whaaat?! Något är jäääävligt fel. Till nästa omgång av Let's Dance tycker jag man ska få ringa och rösta ut den man inte vill ska dansa vidare. Då skulle TV4 tjäna bra mycket mer pengar.

Nu snart sova

Jag har suttit i skräddarställning och andats! Jag och maken har frossat i räkor, baguette och fruktansvärt god aioli! Jag har druckit två glas cider (och inte en hel flaska *harkel* som jag brukar. Brukade.)

Nu är jag så himla trött och huvudet värker lite.

Trollpackan har skrivit ett inlägg. Hon känner mig nästan bättre än jag själv så jag hänvisar er dit!

Jag återkommer i morgon. Pigg och förhoppningsvis frisk nog att gå ut och promenera. Och kanske få min pilatesboll pumpad. Ska de tappa luft när de inte används?

Lyckan är!

(Och det var detta jag skulle skriva förut, när minnet svek mig)

Lyckan är att hitta 1300- i handväskan!