Men åh. Gaaaah!

Jag struntade i både tvätt och arbetsrum och satte mig att skriva i stället. Och jodå, några ord har jag allt klämt ur mig. Men nu blir jag osäker på om jag börjat rätt. Nu känns det som att jag borde starta historien lite tidigare, för att det ska bli förståeligt. Samtidigt är det det just det som är min akilleshäl: Att jag förklarar ihjäl historien. Alldeles för många och ingående detaljer serveras och läsaren får inte en chans att tänka själv. Och hur kul är en sådan bok? Eller nej: sådana texter blir aldrig böcker.

Gaaaaah!

Nu har jag slängt in en omgång tvätt, och ska byta om och ge mig ut och promenera en sväng. Jag behöver rensa hjärnan och röra på benen och lyfta röven från låren.

.