Nu ger jag mig

Kroppen har skrikit i ett par timmar nu. Den vill inte skriva mer, den har ont.
Men jag har inte lyssnat på det örat. Jag har fortsatt skriva. Och haft så kul!

4500 ord. Heja mig!

Och nu ska det bli minst lika många steg. Because I need it. Really really need it.
Maj gad, jag borde gått ut för drygt 2000 ord sen.

I morgon kommer jag kanske ha ont. Men då är jag värd en vilodag. Då ska jag läsa ut Alltid du, om jag inte läser ut den redan ikväll ... eller så börjar jag på Parmiddag. Eller heter den Parmiddagar? Eller heter den något helt annat?

Så, nu är jag på väg ut.
.