Gör ingen nytta alls

Det enda jag gjort är satt igång diskmaskinen och bytt soppåse. Inte en tvättmaskin är körd, inget tvättberg är eliminerat. Förutom fyra handdukar som är vikta. Gjorde ingen större skillnad i det stora hela.

Men har man som jag ett barn med feber hemma orkar man ju inte göra så mycket nytta. Säger ju sig självt ju.

Undrar om det inte är dags för något gott att stoppa i munnen nu?
       .

Jag är hemma idag

Och det känns sådär.

Det är stor skillnad på att vara hemma när man är ledig mot att vara hemma när man har ett jobb att sköta. Och jag har fortfarande ett jobb att sköta, och de här sista dagarna är det väldigt bra om jag är där och sköter det också. Så det känns inget vidare att vara hemma nu.

Men nu är min lilla äldsta sjuk, i hög feber och jag kan inte gå och jobba då. Febern måste gå ner först.

40,3° hade hon igår kväll. Inte kul.

        .

Stress stressad stressats

Hur sjutton böjer man det ordet?

Och apropå böja kommer jag att tänka på en bok jag måste införskaffa. Skrivråd. Språkråd. Något sådant. Inte Svenska Skrivregler för den har jag redan som en av mina favoritböcker.

Grammatik. Me. Like.

Substantiv, verb, adjektiv, pronomen; perfek, imperfekt, pluskvamperfekt, futurum; nominativ, possetiv (heter det så förresten?), superlativ - my God jag går igång. Tyvärr har jag glömt mycket och hinner inte läsa på i samma takt som jag glömmer, men jag försöker.

Stress. Jag känner stress. Och jag märker det på spänningshuvudvärken som kommer allt oftare - men! Inte lika ofta som förr, och inte lika illa heller - och det tror jag beror på att jag tänker på min andning mer nu. Och så promenerar jag mycket. Men andningen! Jag märker när jag tar korta, ytliga andetag. Mår inte bra då. Tvingar mig själv att andas in och ut genom näsan, och ner i magen. Det funkar.

Och så märker jag det i min armbåge som gör mer och mer ont. Helvetesjävlar. Och så märker jag det på att allt ska gå så förbannat fort. Prata, gå, skriva, äta, röra mig - allt! Jag kan inte tänka bara en tanke åt gången, eller prata med maken om bara en sak. Minst två saker ska avhandlas samtidigt.

Och gissa hur bra det blir.

I morgon blir jag kanske hemma. Om dottern har lika hög feber som nu, 40,3... inte kul att lämna henne, ens hos mina föräldrar, då. Nej, då behöver man sin mamma. Hela tiden.

Men nu, sova! Åh gud så skönt. Jag sover så gott på nätterna, tack och lov.
        .

Det fick bli ett glas vitt

Jag sa ju att jag var sugen på skräpmat och vin. Och så fick det bli.

Nachips i ugn. Nachochips, tacosås och ost. In i ugnen så att osten smälter. Sen ät. Gärna med en grönsallad, men det tänkte jag inte på då. Vin tänkte jag däremot på och tog mig faktiskt ett glas. Det var så gott.

Nu ska barnen och jag titta på Mot alla odds. Och jag ska kanske ta mig en liten liten skvätt vin till. Inte var tisdag man klarar av att byta hormonspiral utan problem och har tre arbetsdagar kvar.

Dessvärre har lilla äldsta dottern 40,2° i feber. Inte kul.
           .

Nu vill jag ha skräpmat, och vin

Är inte sugen på något annat än flottig och onyttig mat. Skulle kunna tänka mig en cola också, eller ett par glas vin.

Men vad har vi hemma? Ingenting i skräpväg. Ingenting i matväg heller. Nästan.

Så vad ska jag hitta på? Leta fram en spik och koka en soppa?
Eller försöka hitta mig en kock och få denne att koka soppa.

Dags att resa på den lata baken och kika i frysen. Måtte där ligga något överraskande och gott!
         .

Här är jag just nu

Hoppas vara härifrån inom en timme. Glad och nöjd.

Just nu är jag mest nervös.

En liten spiral ska ut och en ny ska in. Hur svårt ska det kunna behöva vara?

Lager på lager

När vintern är som värst. På alla sätt.

Hemgång, via gyn. Oh the joy! Oh. The. Joy.

Sista tisdagen

En lite speciell sådan. Men det blir bra. Om några timmar är jag hemma igen. Vilande i soffan.

Hemma har jag febrig dotter idag. Känns sådär att åka ifrån henne...

Och nu: natten

Är trött som jag vet inte vad. Så jag går och lägger mig nu.

Har varit ute och gått och dagens stegdos landar på 11100 någonting. Det är ju fantastiskt skönt att vara ute och promenera. Man tänker så bra. När jag slutat jobba sen ska jag gå ut och gå och fundera på mina manus.

Innan jag slutar jobba ska jag försöka att inte stressa ihjäl mig (sätter sig i armbågen också, vilket är jäkla skit) och så ska jag försöka att inte bli förkyld. Och så ska det hinnas med en massa annan fix också. Men det orkar jag inte tänka på nu.

Nu: sova.
        .

En fin måndag ändå

Ingen huvudvärk. Ingen oro inför i morgon. No nothing! Skööönt.

Dessutom har jag gjort pivottabeller som hängt över mig lääänge.

Snart har jag jobbat min sista måndag! I alla fall på ett bra tag.

Neeeeeejj!

Läkaren är sjuk! Dagens besök inställt. Har dock fått ny tid, i morgon eftermiddag.

Hade såå velat få det gjort idag. På morgonen. Men i morgon får väl gå bra också. Tur att slippa vänta en vecka eller så i alla fall.

Och så har termosen läckt i väskan. SKITMÅNDAG.

Inte bara resfeber och nervös

Utan också väldigt väldigt lat.

Måste nog gå ut och gå lite. Andas frisk kall luft och inte oroa mig för morgondagen. Det kommer att gå bra, och går det inte bra ... då får jag ta det ifrån där.

Det ordnar sig. Eller inte. Men jag hoppas att det ska gå bra på första försöker. Gjorde ett litet misstag nyss. Öppnade kartongen och tittade på grejen som ska in i mig i morgon. Viiiiiill iiiiiiinteeeeeee. Men det går bra. Herregud. Har gjort det förut och första gången gick det bra, andra gången gjorde det inte det. I rättvisans namn ska det gå bra i morgon.
         .

Jaha känns det idag

Vet inte om det är för att det är söndag eller om det är något annat som gör att jag känner mig lite ... småhängig. Huvudvärken lurar bakom ena ögat. Och håglösheten har lamslagit hela kroppen.

Bara att acceptera att det är en sådan dag.

Dock har jag packat nästan alla mina kläder, träningskläder, sängkläder och handdukar. Bra! Nu kan jag släppa den stressen. Tvättat, hängt och manglat har jag också gjort. Och vikt vikt vikt.

Och så har jag promenerat en liten sväng. Med rejäl betoning på liten. Är uppe i 3400 snart. Om jag går och gör mig en kopp kaffe (till chokladboll nr 2) får jag ytterligare några steg. Måste bara vänta tills de skjutit andra gången. Skidskjutit alltså.
        .

Hej stress

Jag har haft huvudvärk nästan hela dagen. Försökte mota Olle i grind genom att andas långsamt genom näsan och ända ner i magen. Gick sådär. Andningen kom knappt ner i lungorna. Jag tog ett bad och läste en tidning och sippade på ett glas vin. Hjälpte inte heller.

Tog en Panodil brus och en 600 steg lång (kort) promenad i kylan. Och mer vin.

Jag har fortfarande ont.

Och jag är upp i varv. Nu vill jag inte ha mer vin. Tror att det enda som skulle kunna få mig riktigt avslappnad är narkos. Vi får väl se på måndag. Om historien upprepar sig* ...


*För fem år sedan skulle jag byta min hormonspiral. Det krävdes fyra gynekologers försök, vid tre olika tillfällen. Till slut fick en femte läkare fixa ut den, under narkos. På mig - läkaren var vaken.

Det är väl inte bara det här besöket som oroar mig lite, utan att det är en vecka kvar att jobba, och snart ska vi till fjällen. Inga jobbiga saker, utan rätt så trevliga egentligen. (Om man bortser från det jag ska göra måndag morgon - måtte det gå vägen på första försöket den här gången.)

Så vad i hundan är det jag är så stressad över? Va va va?

Men en helt annan sak: Jag är rätt så nöjd med mitt hår! Just nu. Fast det kanske är för att jag har annat att tänka på. Vad det nu är ...
   .

Bilder före och efter

Först en förebild. Före-bild alltså.

På toaletten på salongen. Jag har ju inte min bästa av hårdagar så fotot är lite missvisande, men inte mycket. Dessutom har jag haft mössa och håret är så där lagom härligt elektriskt.

...

Efter nästan två njutningsfulla timmar av tvätt, klipp och stajling fick jag gå därifrån. Med rakaste och plattaste håret i mannaminne.

 Fortfarande ganska elektriskt. Men så kan man inte vistas utomhus utan mössa heller!

Håret är aningens kortare i nacken än framtill. Och lite uppklippt. Lite för lite uppklippt om ni frågar mig. Lite för lite klippt överhuvudtaget, om ni frågar mig. Men jag fegade ur. Medvetet. För att inte känna att det blev för mycket. Måste ta det gradvis nu. Och se så att jag inte blir tant.

Men det här raka platta kändes inte riktigt jag. Ni anar inte hur fruktansvärt platt det var! Ingen av mina tidigare frisörer har någonsin kommit i närheten av få till så hårt plattat hår.

Så jag blötte håret när jag kom hem. Och kramade i lite leave in-treatment av något slag, som ska vara bra för självlockiga hår. Och så blåste jag håret lite för att få lite extra volym, bara för att jag blev så nyfiken på att se hur det kunde bli. Men jag ville inte överdriva. Eller jo, det ville jag visst det, men det gjorde jag inte - det hade blivit löjligt stort då.

Luggen. Jag får fortfarande inte fason på luggen och det beror enbart på att jag inte orkar bråka med den förbannade virveln. Så jag ger mig. Fast till luggen säger jag inte det, då låssas jag som att det är precis så här jag vill ha den.

Jag är ju redan gift, och min man älskar mig som jag är. Hör du det, luggjävel?
      .