lördag 25 maj 2013

Och här kommer alla känslorna

på en och samma gå-å-å-ång ...

Nej, jag ska bespara er en närmare beskrivning av hur mina känslor pendlar mellan lycka och olycka, glädje och ledsamhet.

Så här ser en tämligen vanlig sekund ut: glad, ledsen, glad, ledsen. Ibland hinns det med ett par omgångar glad och ledsen till, och ibland är det bara en av dem och då hinner man känna efter lite mer. Då händer det att det kommer en tår i ögat. En glad-tår eller en ledsen-tår.

Suck.

Idag grät jag en skvätt i kyrkan också. För att det var så fint och stämningsfullt. Har väl aldrig gråtit till Trygga räkan förut. Trygga räkan ingen vara ...

Det var endast lilla T som döptes och vi var de enda gästerna. Lugnt, stillsamt och fint. Och den lilla var glad och tillfreds hela tiden. Jag som trodde att det hörde till, att barn skrek i kyrkan. Hela tiden. Några mer och några mindre. Min son skrek visserligen inte särskilt mycket. Det gjorde däremot hans tvillingsyster. Hon skrek för dem båda. Ja jösses. Himla tur att barnen är stora. Nästa år blir det kanske konfirmation, om äldsta dottern vill. Hon kommer inte att skrika.

I morgon ska jag skriva. Har lite nya idéer som jag ska utveckla. Det känns bra. Faktiskt! Hoppas den känslan kan hålla i sig tills boken är klar.
.

2 kommentarer:

  1. jag gråter alltid nu för tiden - jag tror att det är åldern som gör en gråtmild

    SvaraRadera
  2. Gråter jämt här med

    SvaraRadera