Igår ramlade sonen med cykeln och idag var det ena dotterns tur. Otur.
Hon slapp grus i såren men kommer få värre blåmärken än sin tvillingbror och kanske några fula ärr. Som hon såg ut! AJ!
I morgon måste jag nog leta fram min cykelhjälm. Eller ta det jäkligt lugnt.
Men jag slutar kvart i två!! Hur ska jag någonsin kunna gå tillbaka till att jobba fulla dagar?! 3-4 timmar passar som handsken. En mjuk handske. En len och skön en.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja hjälp. Till hösten ska jag jobba heltid. Känns...scary.
SvaraRaderaJag skulle också kunna tänka mig kortdagar. Låter superskönt.
SvaraRaderaMocka: Det blir säkert bra ändå! Man måste testa när möjligheten dyker upp.
SvaraRaderaÅsa: Det är makalöst skönt! Om jag visste (garanterat) att jag och maken kommer få vara fortsatt friska och maken behålla jobbet skulle jag aldrig mer gå upp över 50%. Jag stortrivs med mitt liv och min tillvaro just nu! Skulle inte vilja ha det annorlunda.
Skulle vara att bli utgiven då... Men då blir det nog alldeles för bra! :)