Om jag orkade skulle jag berätta om den intressanta föreläsning jag var på ikväll, om tonåringar.
Och så skulle jag dryfta lite ta mig i kragen-frågor. Igen.
Och så skulle jag se till att min familj fick någorlunda näringsriktig mat varje dag.
Jag. Måste. Ha. En. Förändring.
Kanske behöver jag börja umgås mer med människor igen? Och byta jobb. Och fortsätta komma igång med träningen. Och kanske bli lite mer social. Tänka lite mer positivt. Men först och främst ska jag sova.
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Usch, jag känner precis likadant. Ändå har jag ju precis haft en Stor Förändring när vi flyttade till ett annat land och allt, men det är märkligt hur livet fortsätter precis på samma sätt ändå. Måste man verkligen ta tag i sig själv för att nånting ska hända? Hoppas inte det, verkar jobbigt... :)
SvaraRaderahoppas att du hittar kraften...är nyfiken på föreläsningen om tonåringar:-)
SvaraRaderaJessica: Visst är det konstigt hur snabbt man kör ner sig även i ganska nya hjulspår. Varför kan inte livet bara kännas bra och spännande utan att man behöver ta tag i sig själv ... jag vill helst bara vara :)
SvaraRaderaSkrivarstudio: Hoppas jag också att jag gör ...