För att ha noll koll på busstidtabellen tycker jag att jag tajmar det riktigt bra. Igår kom jag (farande på cykel som ett himla jehu) precis i tid till bussen och idag fick jag vänta i kanske två minuter. Inga köer eller hinder i trafiken.
Kom till jobbet, lugn och fin. Bara för att upptäck att jag bytt lösenord igår och glömt bort till vilket! Jag som aldrig har problem med lösenord eller koder eller sådant, hade helt glömt bort vilket ord jag ändrat till.
Prövade med mina olika, väl invanda lösenord. Inget accepterades.
Jag fick panik. Ringde vår IT-konsult, som såklart inte svarade. Fick prata med en tjej, som jag jobbat med för massa år sen! Himla trevligt. Berättade om mitt misstag för henne och hon skrattade och tyckte att det finns värre saker att tabba sig med! Ja, men nu gäller det mig, då är det här nästan det värsta som kan hända.
Hon lovade att ringa konsulten och se om han kunde göra något …
Efter några evighetslånga minuter återkom hon. Hon kunde hjälpa mig - om jag kom dit med datorn. (Och jag VET att sådant går att fjärrstyra!) Mina tankar snurrade, behöva gå till VD:n och berätta? Och dessutom säga att jag måste åka iväg dit med datorn för att få hjälp … Eh, hell no!
Smyga iväg på min lunch? Eh, nej! Tre timmar till dess, måste ha datorn långt före det. Dessutom, hon kanske själv vill ha lunch, och inte hjälpa mig.
Skit skit skit!
Jag hade ganska många gånger på mig att försöka innan datorn låste sig. En klen tröst när inget ord funkade!
Till slut skrev jag in en kort variant av ett av mina favoritord. Varför vet jag inte, men jag bara chansade - och det funkade! Jag kom in!
Den lättnaden! Den går inte att förklara. Den förstås bara av någon som själv upplevt den. Den är så förlösande skön att den nästan är obehaglig. Jag ville nästan gråta!
Och ja, jag vet. De kanske hade tyckt att det var klantigt gjort, de kanske hade suckat och himlat med ögonen - men ingen hade blivit arg. Ingen skada var skedd, men ändå! Jag är sååå himla glad att jag inte behövde berätta för någon att jag bytt lösenord och sedan glömt bort det!
Resten av dagen gick bra. Jättebra!
Nu ska jag bara överleva sömnigheten tills jag får gå och lägga mig.
Kom till jobbet, lugn och fin. Bara för att upptäck att jag bytt lösenord igår och glömt bort till vilket! Jag som aldrig har problem med lösenord eller koder eller sådant, hade helt glömt bort vilket ord jag ändrat till.
Prövade med mina olika, väl invanda lösenord. Inget accepterades.
Jag fick panik. Ringde vår IT-konsult, som såklart inte svarade. Fick prata med en tjej, som jag jobbat med för massa år sen! Himla trevligt. Berättade om mitt misstag för henne och hon skrattade och tyckte att det finns värre saker att tabba sig med! Ja, men nu gäller det mig, då är det här nästan det värsta som kan hända.
Hon lovade att ringa konsulten och se om han kunde göra något …
Efter några evighetslånga minuter återkom hon. Hon kunde hjälpa mig - om jag kom dit med datorn. (Och jag VET att sådant går att fjärrstyra!) Mina tankar snurrade, behöva gå till VD:n och berätta? Och dessutom säga att jag måste åka iväg dit med datorn för att få hjälp … Eh, hell no!
Smyga iväg på min lunch? Eh, nej! Tre timmar till dess, måste ha datorn långt före det. Dessutom, hon kanske själv vill ha lunch, och inte hjälpa mig.
Skit skit skit!
Jag hade ganska många gånger på mig att försöka innan datorn låste sig. En klen tröst när inget ord funkade!
Till slut skrev jag in en kort variant av ett av mina favoritord. Varför vet jag inte, men jag bara chansade - och det funkade! Jag kom in!
Den lättnaden! Den går inte att förklara. Den förstås bara av någon som själv upplevt den. Den är så förlösande skön att den nästan är obehaglig. Jag ville nästan gråta!
Och ja, jag vet. De kanske hade tyckt att det var klantigt gjort, de kanske hade suckat och himlat med ögonen - men ingen hade blivit arg. Ingen skada var skedd, men ändå! Jag är sååå himla glad att jag inte behövde berätta för någon att jag bytt lösenord och sedan glömt bort det!
Resten av dagen gick bra. Jättebra!
Nu ska jag bara överleva sömnigheten tills jag får gå och lägga mig.
Jag har samma lösenord hela tiden men byter siffror till det. Så först är det lösenord1 nästa gång lösenord2 osv
SvaraRadera