Ibland är jag lite kaxig. Då tror jag att jag vet bäst. För det mesta är jag ganska mesig och håller mig mest i bakgrunden och låter andra vara bättre. Men ibland pockar den här kaxigheten på uppmärksamhet.
Som idag. Vi har ett speciellt barn på avdelningen, som inte gillar förändringar, eller vissa vikarier. Idag vid lunchen blev det diskussion eftersom vikarien skulle sitta vid vårt bord, mittemot det här barnet.
Då gick jag fram till barnet och tittade det i ögonen och sa med klar och tydlig röst (bestämd men inte otrevlig): "NN, nu blir det så här. Och det kommer bli bra." Sen satte jag mig och såg till att allt var som vanligt.
Efter en stund försvann den trumpna minen och det blev hur bra som helst! Till och med en ovanligt lugn och trevlig måltid.
(Jag kan erkänna, hade min kollega varit på plats hade jag inte vågat göra samma sak, men när hon inte är där vågar jag gå mer på min magkänsla.)
Dessutom bestämde jag att det skulle bli filmvila, till barnens stora förtjusning! Allt måste inte vara så himla pedagogiskt och lärorikt jämt och ständigt, det måste få vara lite kul också.
.
Som idag. Vi har ett speciellt barn på avdelningen, som inte gillar förändringar, eller vissa vikarier. Idag vid lunchen blev det diskussion eftersom vikarien skulle sitta vid vårt bord, mittemot det här barnet.
Då gick jag fram till barnet och tittade det i ögonen och sa med klar och tydlig röst (bestämd men inte otrevlig): "NN, nu blir det så här. Och det kommer bli bra." Sen satte jag mig och såg till att allt var som vanligt.
Efter en stund försvann den trumpna minen och det blev hur bra som helst! Till och med en ovanligt lugn och trevlig måltid.
(Jag kan erkänna, hade min kollega varit på plats hade jag inte vågat göra samma sak, men när hon inte är där vågar jag gå mer på min magkänsla.)
Dessutom bestämde jag att det skulle bli filmvila, till barnens stora förtjusning! Allt måste inte vara så himla pedagogiskt och lärorikt jämt och ständigt, det måste få vara lite kul också.
.
Du är bra!!!
SvaraRaderaFörmodligen var det jätteskönt för hen att slippa diskussioner hit och dit och istället få reda på exakt vad som gäller utan diskussion. Bra gjort!
SvaraRaderaMagkänslan kan man komma långt på!!! Heja dig Agneta!!! Det är en vikaries privilegium att ta egna beslut när inte de andra är där. Både du o jag e ju ordinarie känns det som eller hur.
SvaraRaderaOslo: : )
SvaraRaderaJessica: Tror också det. Dessvärre blev det diskussion idag, men det var inte jag som startade den, utan en kollega …
Pernilla: Ja men lite så känns det. :)