Rubrik ?

Sju timmars sömn

Vaknade givetvis klockan fem idag. För då trodde min kropp att klockan var sex. Tänkte att jag antingen skulle gå ut och powerwalka eller åka till jobbet tidigt, men jag valde att somna om lite. Det var ett bra beslut.

Måndag och det kommer bli en mörk kväll tidigt. Jag vill nog ha sommartiden tillbaka.

Det är något med söndagkvällar

Och innan jag börjar: ja, jag vet att det stavas söndagskvällar, med ett s mitt i. Men eftersom jag uttalar det sönda'kväll skriver jag söndagkväll. Eftersom det är min blogg och jag är språkpolis i min värld. Så.

Söndag och kväll och snart måndag. Nu har jag inte längre ett jobb jag inte trivs med, men det lever ändå kvar det där med ångest. Och den här veckan, jag ska ju bara jobba två dagar. Och vad är väl två små ynka dagar? Nästan lika bra att vara hemma de också. Tycker jag. Men det tycker nog inte mina kolleger.

Jag ogillar verkligen söndagkvällar. Verkligen ogillar!

Om jag förbereder inför morgondagen då? Packar väskan så att allt är med, lägger fram kläder så jag slipper vela framför garderoben i morgon bitti...

Nu känner jag att klockan börjar närma sig tio, den inbyggda, invanda klockan alltså. Måste snart lägga mig.

Förresten, köpte träningsskor idag också! För inomhusbruk. Hej kul träning på onsdag! (Nej, förkylningar, försök inte! Är inte mottaglig mer, nu räcker det för den här hösten/vintern/våren!)
           .

Plötsligt händer det (2)

Jag har nu röjt i kontoret. "Röjt" kan man kalla det för det är stökigare nu än innan. Nästan. Jo, i lilla arbetsrummet uppe är det nu totalkaos, stökigare än så kan det inte bli. Liksom i hallen nere, utanför kontoret, där står kartonger högt och lågt - med och utan innehåll, där står och ligger kassar och påsar huller om buller.

Men i hörnet där den sketafula bokhyllan* står är det numera ordning och reda. Så småningom ska det bli bra överallt i det här huset. Bortsett från lilla arbetsrummet uppe, klädkammaren uppe och på vinden ovanför garaget.

Men mittialltihopa hittade jag ett par skor! Jag har dille på att spara på skokartonger så jag trodde att även denna var en sådan. Tom alltså. Men så innehöll den ett par svarta skor som jag helt glömt bort att jag fyndade i somras! Ett par svarta mockaskor (eller är det nubuck?) från Gabor - ursköna. High five på det!

*från mitt flickrum. Äkta 80-tal.
         -

Så mycket bättre

Favoritprogrammet!

Det känns som att de inte riktigt känner varandra och är helt bekväma ihop ännu, men jag hoppas att det tar sig. Tyvärr missade jag de första 25 minuterna, ... det var fotboll på tv ...

Nu är frågan: Dricka mer bubbel eller gå och lägga sig?
             .

Åh ååh åååh

Vilken skön lördag alltså. Först sovmorgon till kvart i nio, när hände det senast? Nästan tio timmars sömn i natt. Behövde det.

Efter frukost och kaffe åkte maken och jag till Hagabadet för några timmars avkopplande njutning och brunch. Så himla skönt och välbehövligt.

Nu sitter han och spelar våldsspel på x-box och jag bloggar. Om vi orkar ska vi dricka lite bubbel ikväll. Bara för att det är gott och festligt! Vi är värda det också, tycker vi.

Sen ska det bli väldigt skönt att sova också.
        .

Skönlördag

Sovmorgon till kvart i nio! Otroligt skönt.

Nu är maken och jag på väg till Hagabadet. Skulle länkat men orkar inte från mobilen. Får komma sen.

Som vi ska gotta oss! Som vi är värda det!

Hej finkaffe

Come to mama.

--::--::--::--

Det här ska bli en BRA dag. Till skillnad från går- och förrgårdagen.

Så inte min dag idag

Fläcken? Det är kaffe som runnit ut i min väska. Väskan är genomblöt. Så ock mitt lår.

Skiiiit.

Onödiga tisdag

                

 

Jag är trött idag och har lite förkylning i kroppen. Skit också för då kan jag inte gå på Body Pump i morgon.

Istället blir jag tvungen att gå på tråkig basar.

 

Om en timme är det lunch, dags att börja fundera över vad jag vill äta idag.

 

 

 

För några timmar sen

Mina luktärter blommar fortfarande! Och gott doftar de också. Fortfarande liksom. Synd bara att jag inte brytt mig om de tillräckligt. Plockat bort gamla blommor och så. Men nästa år. Nästa år ska jag ödsla massor av tid och kärlek på mina växter. Då kommer jag inte längre vara ny på jobbet, utan kommer förhoppningsvis vara lite piggare på eftermiddagarna och kvällarna.

Hoppas kan man ju!





Jag hade ju utvecklingssamtal i morse. Väldigt trevligt faktiskt. Äntligen jobbar jag på ett ställe där jag faktiskt blir sedd och uppskattad för det jag gör! Den känslan är lite ovan, men trevlig.

Ja, det känns bra. Och jag ska förhoppningsvis känna att jag trivs med att jobba där, trots att det är heltid och trots att det är bestämda tider och bestämda saker (jag vill ju helst bestämma själv).

Undrar om jag ska orka skriva några ord på min bok? Det kan man undra. Verkligen undra. Medan jag (och ni) funderar över svaret ska jag gå och sminka av mig, och krama barnen godnatt.
         .

Dagens lugg

Rätt ok idag, faktiskt.

Typisk måndag

 

Jag har sovit dåligt, så jag är trött. Och stel i nacken. Igår kväll kändes det som att förkylningen tog ny fart igen. What? Why?

Jag tyckte det räckte med en och en halv dag med halsont. Det var ju inte många veckor sedan som jag var förkyld och faktiskt hemma från jobbet två dagar.

 

Väl på jobbet har jag en kollega som sitter bakom ryggen på mig och är dunderförkyld! Hostar, nyser (ni vet, sådana där sprutnysningar, usch) och snörvlar. Gå hem och friska på dig! har jag lust att skrika.

 

Om en halvtimme ska jag ha utvecklingssamtal med chefen.

I somras hade vi uppföljningssamtal.

 

Två samtal, om mig och min jobbsituation, inom loppet av fem månader (minus en månad som var semester). Jag har en chef som bryr sig! Helt otroligt. På förra jobbet hade jag inte ett enda utvecklingssamtal värt namnet. Totalt på 8,5 år hade jag nog två sk utvecklingssamtal. "utvecklingssamtal". Lite (väldigt stor) skillnad …

 

Nä, men jag fortsätter väl jobba då. Med kill i näsan. Skit om jag inte kan gå och träna på onsdag. Då är jag tvungen att gå med på basar på skolan.

 

 

 

Om tjejen som blev trött

Herregud vad det killar i min näsa helt plötsligt. Varför gör det det? Min supersnabba förkylning har väl inte bara tagit en paus och nu tänker komma tillbaka? Eller? Eller?? Får den inte. Att min ena näsborre svullnat igen kan inte bero på annat än att jag är trött och fruktansvärt sömnig.

Inte nog med det, jag är trött i vänstra överarmen också. Varför det? Varför då? Aldrig får man vara riktigt i skrivarform.

Och så skulle ni se min lugg. The lugg from the very deep hell. Den där virveln. Den som uppfann den ska jag leta rätt på och störta ner i där luggen kommer ifrån. När ska jag lära mig att frisera luggen medan den fortfarande är fuktig? Om jag hade plattat den medan tillfälle gavs hade jag haft en sportslig chans att se okej ut i håret i morgon. Nu har det tåget lämnat och försvunnit.

Och platta en knastertorr lugg? Eh, nej! Vet ni hur stark en virvel är eller? Om ni vet det så förstår ni mitt dilemma. Kanske visar jag en bild, kanske skonar jag er.

Kli i näsan, stick iväg! Långt bort.
        .

Men jag kan hämnas

Ok, texten trilskas med mig och vill inte bli skriven. Men jag skriver väl inte den då! Ha! Jag deletar tills pappret är tomt, och så skriver jag något annat istället. Ha! Tji fick du, dumma text.

Nu ska jag bara komma på något annat att skriva om i stället ...
      .

Var är inspirationen?

Jag står nu vid skrivbordet och bara väntar på att få ösa ur mig massor av ord, som bildar meningar och stycken och kapitel. Men så händer inget. Det jag skriver blir inte bra och så raderar jag. Sen skriver jag lite till, blir irriterad och raderar det också.

Maken tycker att jag ska strunta i att redigera och radera och att jag bara ska skriva och skriva och skriva nu och vänta med redigeringen. Men jag blir störd och hämmad av att ha felaktig text i manuset. Hur ska jag göra? Vad är bäst? Vad funkar bäst för mig?

Jag behöver en skrivcoach. Någon som läser och kommer med tips och som peppar mig och inspirerar mig.  Och som talar hur just jag ska göra, vad som passar bäst för mig. För jag fixar inte det själv. Inte idag i alla fall. Eller är det helt enkelt så att jag måste öppna påsen med bilar som ligger på köksön och läskar mig?
        .

Solig söndag

God förmiddag.

Trots att jag vaknade kvart över sju har jag inte hunnit göra så mycket nytta. Ätit frukost, hällt i mig kaffe lite snabbt och sen kört maken och sonen till fotbollsplanen. Idag ska det invigas en ny fotbollsplan i samhället och sonen som är fotbollsspelare ska gå tillsammans med alla andra fotbollsspelare och tränare och annat folk från den gamla planen till den nya. Maken ska dessutom klippa ett band, tydligen. Det måste jag ju se *komma ihåg att ta med sax ifall någon glömt*

Så. Ja, solen skiner och jag har tänkt hinna tvätta lite idag och naturligtvis skriva! Nu ska jag försöka strukturera mig och mitt skrivande igen. Skriva lite varje dag. Eller nästan varje dag. Och blir det inget på manuset får det bli små käcka övningar, men bara jag SKRIVER.

Nu iväg och klippa band! Eller ja, titta på när band blir klippt.
        .

Solig söndag

God förmiddag.

Trots att jag vaknade kvart över sju har jag inte hunnit göra så mycket nytta. Ätit frukost, hällt i mig kaffe lite snabbt och sen kört maken och sonen till fotbollsplanen. Idag ska det invigas en ny fotbollsplan i samhället och sonen som är fotbollsspelare ska gå tillsammans med alla andra fotbollsspelare och tränare och annat folk från den gamla planen till den nya. Maken ska dessutom klippa ett band, tydligen. Det måste jag ju se *komma ihåg att ta med sax ifall någon glömt*

Så. Ja, solen skiner och jag har tänkt hinna tvätta lite idag och naturligtvis skriva! Nu ska jag försöka strukturera mig och mitt skrivande igen. Skriva lite varje dag. Eller nästan varje dag. Och blir det inget på manuset får det bli små käcka övningar, men bara jag SKRIVER.

Nu iväg och klippa band! Eller ja, titta på när band blir klippt.
        .

Här står jag och skriver

Vi har, hör och häpna, röjt lite i vårt arbetsrum, såpass att vi fått in ett höj- och sänkbart skrivbord. Det är så skönt att kunna stå och skriva på datorn. Nu är det bara ett nytt, bra ergonomiskt tangentbod jag behöver. Och så förmågan att skriva.

Varför är det så svårt? Jag har ju en berättelse som jag vill förmedla, varför kan jag inte bara få orden på pränt då? Det stör mig något vansinnigt att jag inte kan skriva. Jag vill ju! Och jag kan ju egentligen skriva. Så vari ligger the fucking problem? Att jag vill skriva för mycket? Att jag underskattar, och faktiskt idiotförklarar, läsaren? I don't know.

Att det inte hjälper med vin kan jag tala om. Jag har testat. Ska jag gå och lägga mig och ta nya tag i morgon istället kanske? Så får det nog bli.

            .

Elvakaffe

Vi (jag) är sena idag. Maken (knasbollen jag lever och är gift med) åt rester av gårdagens sallad till frukost. Själv har jag ätit nyponsoppa med havregryn. Nu är det hög tid för kaffe. Innan huvudvärken sätter in. Eller blir förvärrad ... är ju redan tung i huvudet. Förkylningstung.

Kaffe. Undrar om jag ska prova en tredje sort eller om jag ska bestämma mig för att testa en åt gången? Eller om jag ska experimentera lite? Det är kul att testa och se liksom. Det går ju alltid att brygga om om det inte blir bra.
       .

Inget spa ida'

Åkte på förkylning med halsont igår. Det började på eftermiddagen och på kvällen gjorde det riktigt ont när jag svalde.

I morse var halsen bättre (tack o lov!) men jag känner mig trött och svag.

Ringde Hagabadet och bokade om till nästa lördag istället. Då ska jag vara frisk och kry.

Nu frukost kanske?

Mina ringar!

Tror jag ska lämna in dem lite oftare. Som de blänker!

Hinner inte!

Här sitter jag i godan ro, med tända ljus och lyssnar på radion och funderar på att blogga och så har jag inte satt på kaffe ännu!

Jag har träningsvärk. Dock inte så kraftig som jag befarade, men den känns och den kommer bli värre. Men det är jag värd!

Önskar alla en härlig fredag!
       .

Åhnej

Min personliga träningsassistent ska inte med på träningen ikväll. Hjälp! Hur ska jag nu fixa stång och vikter, bräda och äcklig matta. Och hur ska jag veta vilken tyngd jag ska ha på vikterna? Fy för bövelen för folk som sviker en tränings-idiot. Och framför allt, vem ska skratta med mig när jag gör fel? Eller bara finnas där tillsammans med mig när jag känner mig som en missanpassad, trögfattad filur från bortre rymden ...
          .

Det regnar inte idag!

Att solen har skinit idag och himlen varit klarblå är nog den tveklöst största anledningen till att jag känt glädje hela dagen och gått med ett fånigt leende på läpparna. Andra viktiga faktorer är i kronologisk ordning: att det är fredag i morgon, att jag bokat ett träningspass ikväll.

Förmiddagen var lite jobbig. Jag hade glömt mobilen hemma. Upptäckte det när jag satte mig på bussen. Skiiiiiiit.

Det var mycket att göra på jobbet, men inte livetgårunder-jobbigt. Men det har nog med att det är torsdag. Allt blir liksom mycket lättare då. Fredag i morgon! Och på lördag ska maken och jag på SPA. Och bara ha det gôtt!

Nähä. Nu äta lite och sen köra igång en maskin med tvätt och sen ladda för att orka träna! (?!?!)
          .

Jag vill bara blunda och hålla för öronen

Det är så mycket elände överallt just nu att jag tror inte jag orkar med mycket mer. Vad i helvete är det för värld vi lever i? Vad är det för samhälle vi låter våra barn växer upp i?

Barn ska inte mördas.

Åldringar ska inte behandlas illa.

         .

Oh en sån värdelös dag

Trött och sömnig har varit mitt mantra. Varvat med gäspningar som fått det att knaka i fogarna.

Och träna lite hemma, som jag så hurtigt skrev i ett tidigare inlägg, det går FETBORT. Tänker inte träna. Men ska eventuellt duscha och tvätta håret. Motvilligt. Det är ju så tråkigt.

Jag orkar inte ens blogga om eländet. Eländet är jag och min tillvaro.

Men, jag har en skrividé - den bara kom till mig idag - och jag går nog snart in i en skrivbubbla. Hoppas jag. Det är på tiden att min text växer lite.

Att jag har en del "måsten" som jag bara skjuter på, tror jag att jag förtränger en stund till. Men klaga på att jag har tråkigt och att jag är trött och därför inte orkar ta tag i alla surdegar som hämmar min energi, det är jag väldigt bra på!
          .

ZzZz

Undrar om jag varit tröttare än vad jag är nu? Det har jag förmodligen, men just nu känns det som att jag är tröttare än någonsin.

Jag är en hårsmån från att gå ner och köpa mig några chokladbitar. Men det ska jag inte göra. Ska jag inte göra. Inte!

 

Jag vill hem.

 

Nja

Kaffet var lite i svagaste laget. I morgon kör jag samma sort fast med lite mer kaffe.

Eller så testar jag den andra (eller tredje) sorten.

 

Eller så ska jag helt enkelt köpa mig ett espressokaffe och blanda ner i det vanliga kaffet, det har blivit bra förr.

 

Idag har jag lite dov huvudvärk. Som i jag behöver sova mer-värk. Ikväll MÅSTE jag komma mig i säng tidigare. Hoppar över pump-passet och kör lite träning hemma i stället. Tror jag. Om det inte visar sig att systeryster inte ska till Uppsala utan ska på Bodypump.

 

Nähä, jobba lite nu då?

 

 

 

God morgon!

Idag ska jag testa en av mina två nyinköpta kaffesorter. Jag minns ju inte vilket som var mörkrost och vilket som var mellanrost, men de ska visst vara rätt snarlika. Hoppas det är gott!

Hade just idag hellre stannat hemma och haft lite kaffeprovning. Trött idag. Och sömnig. Men, snart (eh?) får jag åka hem igen.

Nu är jag gift igen och lite annat blaj

Idag hämtade jag mina ringar och de är perfekta! Sitter löst, utan att riskera att trilla av. Det sitter en stor knoge i vägen.

Nygift är jag igen - ringarna blänker som de värsta! Trevligt. Och nu var det så länge sen jag hade dem på mig så de känns som ett helt nytt smycke. Helt nya smycken. Eftersom de är två.

Annars? Annars är jag fruktansvärt trött och sömnig. Med betoning på fruktansvärt, trött och sömnig. Ska snart sova. Oh ljuva tanke!

Nyss ringde det en kille från vårt försäkringsbolag (så nu vet jag vilket bolag det är. Det visste jag ju innan också, men hade inte riktigt fullkoll på det. Måste jag kanske inte erkänna men det gör jag ändå). Och när jag sa att han fick återkomma någon annan kväll och prata med min man för jag har verkligen ingen koll fnissade han. Och det lät så gulligt så jag kunde inte låta bli att fnissa jag också. För det lät hjärtligt, inte ett nedlåtande fnysfniss utan ett gulligt äktafniss. Men inte kan jag vara den enda frun som inte har koll på försäkringar, eller?

Eller borde jag börjat fråga ut honom om våra försäkringar? Tänk om jag inte är försäkrad alls? Min man kanske bara ljuger för mig. Orka bry mig säger jag bara. Dessutom hade nog försäkringskillen försökt sälja på mig en försäkring om det var så att jag inte var försäkrad.

Nu ska jag säga godnatt till mina barn och sen ska jag göra mig i ordning för sängen. Det brukar ta sin lilla tid så jag gissar på att jag ligger om ca 66 minuter. Gott så.
       .

Bläk

Det är så smutsigt grått ute idag, så tröttande mörkt och trist, så jag känner det som att jag måste gå i ide.

Inte har jag hunnit köpa kaffe heller kom jag på nu. Det måste jag ut och göra på eftermiddagsfikan.

Mauritz kaffe ska jag gå till, och be om en mustig och fyllig kaffesort. Som ska passa fint i min nya bryggare.

I morgon bitti ska jag brygga mig en termos med gott finkaffe.

 

Men den här dagen. Den tycker jag vi kan lägga till handlingarna. Eller ner i runda arkivet.

 

Måndagstisdag för sjutton!

 

Näe

Trist väder. Jag sjunger Grå grå vindar med vatten ...

Och så den eländige kaninen som bara hatar att vara insrängd i sin bur nattetid. Han har tuggat och gnagt på träet. Snart kommer nog gallret att falla ur, när det inte längre finns en ram som gallret sitter fast i.

Idag ska jag hämta mina ringar! Hoppas de passar bättre nu.

Hörrni våldtäktsmän och mördare!

Kan ni inte bara se till att ni ger er på varandra och ger fan i oskyldiga människor?


Pedofiler kan ni ge er på också, de förtjänar inte heller så mycket bättre.

.

Här sitter jag - i morgonrock

Värre än när jag var nybliven spädbarnsmamma ju!

Ska ta mig en dusch och sen fixa middag till barnen och mig. Lite senare ska jag följa äldsta dottern som ska hem till en scoutledare och baka. Och ingen av hennes kompisar bor så att de kan ha sällskap dit. Och jag vill inte att hon går ensam i mörkret. Dessutom har jag inte varit utanför dörren idag så lite frisk luft kommer göra underverk.

Magen då? Den gör lite ont ibland, fortfarande. Men jag antar att den har lite sviter efter vad den utsatte mig för och att det är de som gör ont. Ingen större fara med smärtan, men lite obehagligt att inte veta vad som är fel. Borde jag kanske gå och bli undersökt. Men blotta tanken på en gastroskopi får mig att vilja stänga munnen och aldrig öppna den igen.
     .

Nu är jag människa igen

Sovit som en stock från 22:00 till 06:30 - såå ååå ååå skönt! (Gud vad jag älskar min säng!)

Så efter frukost i soffan framför tv:n och nu en kopp kaffe med lite skummad mjölk i är jag fit for figh... ett blogginlägg.

Helgen. Helgen ja. Vi har ju som tradition att åka iväg en helg på hösten. Hittills har det mest blivit städer och hotell. Utgång, dans och hotellfrukost.

I år var det djur och natur som var temat. Och myskläder.

Det blev lite stressigt i fredags, men en snäll kollega tog min telefonpassning så jag kunde gå lite tidigare. Hem, fräscha upp mig lite, äta och byta till skönare kläder. Packa ner det allra sista och sen skynda ner till kompis som skulle köra.

Vi hade inte fått veta något på förhand vart vi skulle men när vi passerat Ulricehamn kom misstankarna på att vi skulle till Mullsjö. Mycket riktigt. Mitt ute i ingenstans låg en 20-talsvilla med stort, modernt kök och fräscht badrum.

Vi blev tilldelade rum och rumskompisar genom lottdragning (som traditionen bjuder!) och bäddade våra sängar och sen var det dags för mat. Reseledarna hade fixat jättegoda tacopajer och vin. Otroligt mysigt att sitta allihop kring ett stort kök och bara prata och skratta!

Klockan blev ett innan vi gick och la oss. Naturligtvis kunde jag inte somna och när jag väl somnade sov jag inte bra. Som alltid när jag sover borta.

På lördagen gick vi upp ganska tidigt (no sovmorgon alltså, men jag kunde ju ändå inte sova) och åt frukost och sen skulle vi rida! Rida! När gjorde jag det senast? Många år sen ...

Jag blev tilldelad en islänning vid namn Glanni och han var jättesnäll. (Eller var det hon?) Jag gillar ju inte att tölta och förstår inte vitsen med det, så jag travade i stället. Hoppas jag. Det kändes som att jag inte skumpade allt för mycket i sadeln.

Så skulle vi galoppera. Hej och hå vad jag glömt bort hur det är att vara modig. Fy vad snabbt det gick och fy vad rädd jag var.

En kompis fick kasta sig av sin häst i full galopp när den valde att springa till skogs. Då blev jag rädd. Trots att vi skrek stopp och stanna fortsatte de bara springa och jag tror att jag drog i tyglarna för att få stopp på hästen. Det gick så vansinnigt fort där ett tag och när min väl stannade bestämde jag mig för att fortsätta i nybörjargruppen. Skritt kändes som lagom snabbt tempo efter det.

Vad hände med den modiga jag? Den som hoppade upp och tjuvred barbacka på okända hästar?

Efter väl genomförd ritt var det dags för lunch. Fisksoppa. Jättegott!

På eftermiddagen paddlade vi kanot. Alla elva i en och samma jättekanot. Fantastiskt mysigt. Först paddlade vi uppströms och fick ta i lite för att komma framåt, men när vi vände och skulle tillbaka kunde vi sitta och bara glida. Ett par gånger satt vi helt tysta (inte alltid det är möjligt i vårt sällskap kan jag säga) och bara njöt av stillheten och lugnet och det vackra vädret. Otroligt avkopplande och härligt.

Väl i land åkte vi hem för att förbereda middag och så småningom bad i tunna.

Trerättersmiddag med melon och parmaskinka till förrätt, grillat kött och rotfrukter (tillagade i ugn) och sallad till varmrätt och marängsviss till efterrätt.

Mellan varmrätt och efterrätt gick vi ut och badade i tunnan. Helt fantastiskt! Har aldrig gjort det förr men har alltid lockats av att bada varmt i kall luft. Det var stjärnklart, månsken och endast lätta moln som flög förbi på himlen när vi satt i det jätteheta vattnet. Vi fick sätta oss på kanten på karet ibland för att liksom svalka av oss.

Vi drack väl kyld bubbel i badet och skålade för oss själva och vår härliga helg!

När vi inte orkade bränna oss längre gick vi in för att äta efterrätt. Och vilken samling festdeltagare! Alla hade fulkläder på sig; en satt i gammalt nattlinne, en annan satt i top och nervikta (!) trosor, en annan satt i underställströja och handduk (det var jag). Vi såg inte kloka ut! Tur vi inte var på restaurang ... Men som vi skrattade! Åt oss själva, åt varandra, åt situationen! Helst när vi upptäckte att en tjej klätt upp sig i skjorta!!! Tills hon reste sig och bara hade trosor nertill. Maj gadd!

När vi tokmätta gick ut igen för att fortsätta bada hade vattnet svalnat något och det var helt ljuvligt underbart! Den kalla luften och det varma vattnet - mmmmm!

Strax efter 23 var vi helt utmattade och gick och la oss. (Hörde jag partypinglor? Eh, nej...) Underbar att få åtta timmars sömn tänkte jag och somnade. För att två timmar senare vakna med världens magsmärtor.

Ska inte trötta er med detaljer men jag satt på toa med kramper och tillhörande magtömning tills klockan var nästan halv fyra. Hej och hå vad roligt jag hade. Inte. Därför är jag hemma idag och återhämtar mig.

Trist att magen skulle crascha just den här helgen, gårdagen var lite kämpig, men förutom det har det varit den bästa och roligaste, mysigaste och härligaste helgen på länge!
        .

Från sängen-inlägg

Är hemma idag. För säkerhets skull. Magen gör lite ont fortfarande. Och så vill jag inte riskera att få kramper och så (ni vet vad) på jobbet.

Här, på bilden, ser ni Bosse. The rabbit. The sötaste!

Han sitter på en tegelsten. Jag har fönstret lite öppet och pratar med honom. Och ibland skuttar han runt, och liksom känner på gallret. Försöker nästa klättra lite. Han vill UT, den lille fåntratten!

När jag klivit ur sängen, ätit frukost och orkar vara människa ska jag berätta om Helgen.

Hemma, och vilken helg!

Helgen har varit heeelt underbar. Förutom att min mage craschade inatt. Har fortfarande ont, det krampar emellanåt. Otroligt jobbigt. Men det går väl över.

Jag återkommer när jag kan sitta upprätt igen.

Efter middagen ...

Bada i tunna!

Vi har sååå trevligt! Älskar den här helgen!

Rida!!!

Ska snart iväg - om tio minuter!

Äter.
Har bråttom.
Skitbråttom.

Jag ska iväg någonstans med tio tjejkompisar. Vet ej vart. Vet ej om jag kommer ha täckning på mobilen. Om inte hörs vi på söndag kväll när jag kommer hem igen. Förmodligen och förhoppningsvis fullproppad med positiv energi och glädje!

Åh vad jag ser fram emot de här dagarna! Trots att jag inte vet vart vi ska eller vad vi ska göra...

Ha en underbar helg! Det ska jag ha! : )
     .

Jag packar, alltså sitter jag här

Ska iväg på tjejhelg i morgon. Till okänt mål. Nu har jag packångest. Jag hatar att packa. Samtidigt som jag älskar själva grejen: skriva packlistor, provpacka, tänka scenarior osv. Men själva packandet går inte bra. Jag sitter ju här!

Ett långt inlägg om min oro för vår lille knasige kanin lägger jag tid på.

Jag har tvättat. Jag har packat ner lite toalettgrejer, badkläder, handduk och lakan. Inget hotell den här gången alltså. Inget gå på lokal. Bara umgås med härliga tjejer! Myskläder och trevligheter! Vara ute i naturen. Ska bli så skönt! Och roligt! Och trevligt!

Om jag bara kunde packa klart. När jag kommer hem imorgon blir det till att slänga i mig mat, byta om och sen rusa ner till en kompis som ska köra.

Rusa. As if med den här träningsvärken.
       .

Bosse - en ständig källa till oro

Bosse är yngsta dotterns kanin och han bor i en tvåvåningsbur på altanen på baksidan. Där har han även en ganska stor hopphage. Han älskar att kunna hoppa fritt in och ut och många gånger på nätterna sitter han ute i hagen, på ett liten låda och tittar ut över nejden. Ibland stampar han med bakbenet (och jädrar vad stark han är, för som det låter!) och det brukar vara om det är en katt som precis strukit förbi.

När maken och lilltjejen var iväg och klippte hans klor förra helgen sa hon som hade affären att på vintern bör man ha kaniner inlåsta nattetid. Sagt och gjort, vi stängde luckan på kvällen. Tryggt tyckte jag, som alltid oroat mig för att djur ska komma och ta honom. Eller att han ska lyckas rymma igen. Fast vi har täppt till där jag misstänker att han tagit sig ut. Om det inte var dottern själv som glömde stänga om honom, vilket maken misstänker.

Sent igår kväll var det ett fasligt liv på honom. Han skakade galler! Han ville ut! Så han bet i gallret, och i träet som gallret sitter i (han sliter loss träflisor varje gång han gör så, snart kanske gallret trillar ut). Vi hörde det ända in. Så vi beslutade att släppa ut honom. Och han verkade så lycklig när han hoppade ut och satte sig på lådan mitt i hagen och tittade på månen.

Så då tänkte vi, hellre en lycklig och någorlunda fri kanin än en instängd olycklig som snart biter sönder buren.

Tills för en timme sen. Då är dottern på väg ut till honom och när hon står i altandörren skriker hon "det är en katt inne hos Bosse!" - då har en katt hoppat upp på burtaket och ner i hagen! När dottern kom ut och skrek hoppade katten över staketet och försvann. Staketet är ganska högt, men inte tillräckligt högt.

Suck.

Nu är Bosse inlåst igen. Och frågan är hur vi gör i morgon. En katt bryr sig nog inte om om det är natt eller dag. Är han sugen på att ta sig en kanin så gör han nog det. Men att hålla Bosse inlåst 24/7 är nog bara att glömma. Om vi inte vill ha en jätteolycklig kanin.

Och jag som tyckte det var så skönt med stora barn. Så kommer det istället in en liten försvarslös kanin i mitt liv och mitt hjärta.

För att vara en liten kanin är han ganska cool. Han verkade inte särskilt rädd eller nervös efter intrånget. Skönt det, men jag vågar inte tänka på vad som hade hänt om vi inte kommit ut! Tänk om katten hade tänkt ta honom! Då hade han kunnat jaga livet ur honom hur lätt som helst. Hemska tanke.

Nä, det blir till att be maken fixa en förhöjning av staketet, så jag kan få sova gott om nätterna!
         . 

Och träningsvärk it is

 

När jag vaknade kändes det bra. Lite stelhet i de flesta av kroppens muskler, men inte alls så illa som jag befarade igår, då hela kroppen darrade och jag fick strunta i att tvätta håret för att jag inte kunde hålla armarna över huvudet. (En väldigt tacksam ursäkt då jag hatar att tvätta håret).

Nu däremot kommer likstelheten sakta men stadigt smygande. 

 

Kaffet i morse kändes lite svagt. Och då överdoserade jag inte! Jag tog slätstrukna mått, vilket jag aldrig annars gjort – alltid en skopa extra, no matter what. Men det var ändå gott. Smaken av kaffe är lite mer ... distinkt, tror jag man kan kalla det. Men jag måste byta till antingen en bättre kaffesort, eller en starkare rostning. Mörkare rostning kanske det kallas.

 

Jag hatar verkligen svagt kaffe. Det måste vara starkt, och/eller väldigt fylligt.

 

Jakten på det perfekt kaffet är härmed inledd!

 

 

Test

Testar lite.

Blir det någon text av det här?

 

 

Vi har tagit ett beslut

Och gissa vad vi bestämde oss för?!

* trumvirvel *

Som om det är så himla spännande ... En kaffebryggare blev det. En stålgrå Moccamaster. I borstad aluminium. Snygg! Och så sägs den brygga väldigt gott kaffe. Längtar redan till i morgon bitti.

Det blir till att inhandla en kaffekvarn så småningom och mala egna bönor. Eller ja, egna och egna.

Nu är det dags att sova, känner huvudvärk är på gång och lite oroväckande kill i halsen. Får inte bli förkyld nu! På fredag ska jag iväg på tjejhelg ju.

Det blev en stressig eftermiddag. Jag satt med två nyanställda, som jobbar på ett annat kontor, och visade hur vi jobbar och hur vårt stenålderssystem fungerar och mitt i det ringer yngsta dottern och påminner mig om Höstfest med klassen. WHAT??! Hade jag helt glömt och förträngt. Och maken, den uslingen, skulle naturligtvis på möte. Så jag var ju tvungen att gå.

Skynda hem. Med tung kaffebryggare. Sladda in på Steinbrenner för att köpa bullar till barnen att ta med. Som tur var hade vi ett par cocacola-burkar i kylen (tack mamma och pappa för att ni försåg barnen med ett flak härförleden!) Skynda äta lite middag, slänga in en maskin med tvätt, sätta på diskmaskinen. Cykla iväg. Nästan glömma fikan! Kom i tid (för tidigt - slöseri med tid).

Sen hem. Cykla i kylan, men frisk luft! Ah, så skönt, men tyvärr försent, huvudvärken var/är ett faktum. Hänga tvätt, tömma diskmaskin, fixa lite kvällsmat, titta på sverigehollandmatch, blogga, facebooka. Wordfeuda kommer jag inte orka ikväll tyvärr. Måste sova mig pigg och fräsch.

I morgon ska vi ha workshop på jobbet. Fullt ös medvetslös.
          .

Jag gav upp och blev en snäll mamma

Min son gillar inte att ha stövlar på sig. Om han så måste gå i decimeterdjupa vattenpölar så vill han ha skor och inte stövlar. Han kan nämligen inte spela fotboll i stövlar. Och på rasterna är det bara fotboll som gäller. Fotboll fotboll fotboll. I ur och skur.

Ikväll är det scouter. Och scouter är för mig utomhus. De har till och med skrivit på lappar att det är kläder efter väder som gäller. Fullt logiskt. Och när det varit regnperiod i snart två månader och marken är mer än mättad är stövlar det enda tänkbara. För mig. Inte sonen.

Han började nästan gråta innan han gick. Han är enda killen som har stövlar (vilket jag betvivlar) och alla andra tittar konstigt och frågar varför han har stövlar (ok, kan vara tänkbart att någon frågar, men han har en förmåga att överdriva lite också). Så ock i skolan, de lite tuffare kompisarna har aaaaaldrig stövlar och de brukar fnissa åt honom när han har stövlar (ja, sonen använde själv ordet fnissa ...).

Innan ikväll har jag varit rabiat när det gäller stövlar och regn. Fast ikväll regnar det inte så jag gav med mig.

När han gått iväg kom jag att tänka på när jag själv var liten och var på ridläger. Man skulle ha stövlar eller skor med klack. Min mamma tyckte att stövlar var det bästa att ha när man skulle vara i ett stall.

Jag minns känslan när den fräsigaste tjejen i stallet stirrade på mig och mina stövlar och liksom synade mig nerifrån och upp ... Jag minns uttrycket i hennes ansikte. I den stunden ogillade jag min praktiska mamma. (Dagen efter hittade jag ett par lämpliga skor, som funkade bra i stallet - oh, the happiness!)

Så jag bestämde mig för att jag ska leta efter ett par extraskor till honom. Om jag fyndar på superrea så kan det vara värt det. Han får väl bli lite blöt om fötterna, det är väl inte hela världen? Och så får han ha ett par olika att byta med. Alternativt gå till och från skolan i stövlar och ha ett par extra skor stående på skolan.

Det kommer säkert komma andra saker att vara rabiat över istället.

Nu slog det mig precis: gore-tex! Det är ju den årstiden nu. Halleluja!

           .

Kaffe mig hit och dit

Herregud. Vad dyrt det är med kaffemaskin. Dyrast var en man kunde prata med. Allvarligt? Så dumt.

Och annat som är dumt i dessa miljötänkartider: kaffemaskin där man puttar in små poddar för att få smak på kaffet eller espresson eller vad man nu vill ha. Små behållare i plast och/eller aluminium - eller vad de nu är gjorda av. Är det miljövänligt? NEJ, det är det inte.

En sådan ska vi inte ha. Vi ska nog inte ha en maskin alls. De kostar lite för mycket. Och jag är väldigt bekväm av mig. Och om jag varit bra på matte, eller vetat var jag har miniräknaren hade jag snabbt räknat ut hur många cappuccino jag kan få på Espressohouse för det priset.

Och orka göra rent en liten plastplopp efter varje gång jag haft mjölk i. Nä, det kommer bli som följer om vi köper maskin: i början kommer vi dricka kaffe i tid och otid och tycka att det är jättegott och lyxigt. Sen kommer vi tröttna och ändå gå och köpa oss en bryggare och kaffemaskinen kommer stå och samla damm.

Men likväl, en finkaffe, gjord på nymalda bönor, med skummad mjölk ... Mmmm! Så gott!

Vi får se.

Just nu lutar det åt en kaffebryggare. Det måste vara enkelt och smidigt. Och då kan vi köpa en liten kaffekvarn och mala våra bönor om vi vill!

Vi ska fundera på saken. Kanhända är kaffemaskinerna billigare på Åhléns än på NK. En sisådär tiotusen. (Jamen man kan väl få hoppas?)
        .

En fråga!!

Idag stilla

Ingen storm, inget piskande regn. Bara mulet och blött.

Maken och jag ska titta på kaffe-maskin eller -bryggare. Får se vad vi känner för. Och/eller har behov av. Kanske blir en av varje. (Nääääee)

Måndag. Måndag? Var är ångesten? Ha!

Om fyra dagar är det dags för Tjejhelg. Och vi vet inte vart vi ska. Spännande och läskigt på samma gång. Men jag längtar!

Det stormar

Regnet kastas mot rutorna i en ryslig fart. Vi har nog nåtts av stormvindar i vindbyarna nu. Eller om det bara är en försmak än så länge. :-(

Ja, ni såg rätt, jag la in en smiley - fast en oglad sådan. Jag gllar dem inte men ibland får de liksom förstärka lite. Jag kan inte skriva så jag får göra små figurer istället.

Gillar inte blåst. Inte sen vi flyttade upp på en kulle i alla fall. (Innan dess märkte vi nästan aldrig att det blåste).


Nu kommer maken med pizza! Äntligen!
   .

Wordfeud

Ursäkta mig, men hur i hela friden bär sig folk åt för att lyckas få så långa ord? Min man vann precis över mig med siffrorna 523-237. Inte kul. Man måste nog vara strategisk för att lyckas med det spelet. Och det är inte jag. Jag är spontan. Eller fort och fel.

Dålig förlorare är jag också.


Men envis.

Jag gör kaffe

Det känns verkligen som att det är jag som gör kaffet, eftersom jag måste stå och trycka upp muggen mot en liten sak som gör att kaffet rinner ner ur melittahållaren. Varmt blir det ju. Någon påtår blir det nog inte. Eller så får maken fixa dem. Så kan jag ta ett fult kort på honom medan han håller på.

Är lite sugen på att svepa en filt omkring mig och gå ut och sätta mig i min korgstol i växthuset. Kaffet smakar alltid godast utomhus.

Elefantnamn

Någon har hittat till min blogg genom att söka på Elefantnamn. Jag skulle bra gärna vilja veta om någon fann något elefantnamn någon stans i min blogg.

Sundaville och Eva Solo äggkoppar har också sökts på. Liksom särskrivning och ihopskrivning.

Kan vara bra att ha i minnet vid nästa bloggtorkaperiod kanske.


Jag har vädrat en del plagg, tvättat ett par maskiner (orka fler liksom), inte tvättat golvet trots att jag slog ut kaffe på det men torka med papper funkar också, ätit lunch, förlorat i fåniga Wordfeud, duschat och blivit sur på mitt hår. Det är stripigt. Det ska helst vara lite smutsigt, eller friserat av ett proffs.

Ja just det ja, vi (som i maken och tjejerna) har fått Bosses klor klippta också. De behöver tydligen inte klippas så ofta eftersom han är en utekanin. Var sjätte vecka sa hon som födde upp honom. En gång i kvartalet sa hon idag, som klippte honom och berömde honom! Åh, vad han är duktig och söt, vår lille gulle-Bosse.

           .

Det här med finmotorik

Något gick snett vid skapandet av mig. Jag saknar finmotorik. Jag är klumpig (och ibland klantig).

När jag ska ta ut något ur ett skåp får jag göra det väldigt långsamt och försiktigt annars river jag ut något annat eller i värsta fall startar en dominoeffekt av trillande saker. Badrumsskåpet är en klassiker. 

När jag ska ta ut ett glas ur köksskåpet händer det ofta att jag välter en trave med glas, men här är jag beredd - har klirrat många glas vid det här laget - och håller emot med andra handen. 

På Åhléns har jag rivit travar med varor. Jag har smätt iväg förseglingar till diverse tvål-/parfym-/schampoflaskor. Jag har rivit en stor kartong föreställande en känd fotbollsspelare på Ica. Jag har ett otal gånger fastnat med varor i den lilla (enmeterslånga) prislappsremsan som sitter på hyllkanten och fått dem att lossna.

Jag har rivit ner lampor när jag haft för avsikt att bara tända dem. Jag har vält blomkrukor när jag känt på jorden om den varit torr. Jag har spillt vatten och andra vätskor när jag fört glaset till min mun. Fast det kanske också har med missbedömning av avstånd? 

Att gå omkring i en butik som säljer glas och porslin är nästan inte att tänka på! Då är jag livrädd för att riva ner saker eller helt enkelt stöta till ett bord eller en hylla. Sådana ställen undviker jag helt om det går.

Nu ska jag se om kaffet torkat upp och så ska jag dammsuga de sista små glasskärvorna och sen tvätta köksgolvet. Och så får vi se vilken dag vi ska åka och köpa ny kaffebryggare. För ja, jag har rivit ner kaffekannan i golvet. Skulle stänga av bryggaren och fastnade naturligtvis i kannans handtag och sveper ner den på golvet, med glassplitter och kaffefläckar högt och lågt som följd.

Men det positiva: jag hann dricka två koppar kaffe innan det hände, och så får jag äntligen köpa mig en Moccamaster, eller en lyxig kaffemaskin! Får ju se det positiva i allt. *host*

     .

Partypingla hej hej!

Förändring pågår

Hoppas det blir bra!

Snart klippning. Gulp.

Förefrisörenbild

Om jag blir nöjd kommer det en efterbild ikväll. Håll tummarna!

(Är inte säker på om jag vill klippa mig?! Jo, det vill jag. Tror jag. Eller?!)

Är jag ambivalentast?

Idag var en bra dag. Fick kanelbulle av chefen som jag dumt nog mumsade i mig. Hej knasmage! När jag skulle gå hem ropade chefen på mig och gav mig två biobiljetter - för andra månaden i rad har jag varit andren bäst på att svara i telefon. (Jag visste inte ens att vi hade en tävling?!) Jättekul såklart! Inte biobiljetterna som sådana, utan det faktum att nu är jobbet en tävling och nästa månad ska JAG vinna!!! Ska inte vara en usel tvåa. Jag ska vara nummer ett! Vaddå inte stressa på jobbet? Glöm det! Här ska vinnas utmärkelser! Jag hoppas att jag har en annan inställning till det där när jag vaknar i morgon bitti. Mitt jävla redigbarn.

Jag hade också en bra hårdag. (Ingen ironi). Jag började förlika mig med tanken på att härda ut tills håret vuxit ut och hamnat nedanför axlarna - snart där! Vad gör jag då? Jo, jag går förbi min frisör och beställer tid för klippning. I morgon.

Nu vet jag inte längre om jag vill klippa mig.

Ok. Jag ska inte klippa mig kort utan ska fixa en frisyr. Med färg annan än den beige som jag har nu. Men jag vet, om ett par månader kommer jag HATA mig själv för att jag inte härdade ut ett par månader tills håret blev nedanföraxlarna-långt.

Men jag kan inte gå omkring och se tråkig ut varje dag och hata min spegelbild. Det går inte.

Och jag kommer platta luggen varje morgon bara för att jag får en frisyr? Tror jag verkligen det? Ehhh... nej!

Och en dag med finhår gör verkligen ingen långvarig hårlycka. Skärp dig nu, Agneta!

Men ändå ... vill jag klippa mig eller vill jag ha långt? Det är verkligen den svåra frågan.



Herregud vad jag blir trött på att vara jag. På riktigt alltså. Jättetrött.
        .

Jag *flås* har *flås* tränat *flås*

Nu skulle man kunna tro att jag sprungit en halvmara eller så, men jag har faktiskt bara powerwalkat en knapp halvmil. Det räcker för mig för att jag ska bli anfådd. Men vi gick fort.

Så. Fritt fram för godis och chips!



Skojar bara. Ska snart äta middag. Och ge sjutton i chokladen. In fact så tänker jag inte ens en tanke på asken med Noblesse, som i skrivande stund befinner sig en meter ifrån min vänstra arm.
      .

Måndag kväll är det nya sköna

Maken på möte och barnen på scouter och jag är ensam hemma! Gillar! Nä, älskar!

Middag är lagad och intagen. Korvgryta. Och det var så länge sen sist att jag faktiskt sett fram emot att äta det. Och jag menar det faktiskt!

Barnen älskade det och tog om ett par gånger, trots att det var deras hatobjekt quinoa till.

Nu har jag kört en maskin med tvätt och funderar på om jag ska gå och vika undan torr tvätt eller om jag ska tvätta golv.

Diskmaskinen behöver tömmas också. Varför ska jag vara så himla huslig och duktig för jämt? Tänker inte på att det inte räcker att sätta på en maskin - de ska tas omhand efteråt också.

*ser egentidsminuterna rassla iväg*

Jajust det, jag är sömnig också. Väldigt sömnig. Hoppas jag orkar hålla mig vaken tills barnen kommer hem. zzzZZZzzz
     .

Määääh.

Åkte inte fast på bussen, skönt. Men finkaffet var inte gott. *sur smiley*

Måndag måndag morgon

Grått och regnigt. Men efter en skön helg gör det inte så mycket.

Tät trafik gjorde att maken inte hann köra mig ända till jobbet utan jag fick hoppa på en buss.

Oladdat busskort och jag skulle betala med Visa. Det kan inte chauffören (?) eller om han inte orkade, så jag slapp betala! Nu sitter jag och är skitnervös för att det ska komma på kontrollanter.

Något låter

Med jämna mellanrum låter det som att något segt och kladdigt droppar någonstans i mitt kök. Men jag vet inte varifrån det kommer, eller vad det är! Men det är enerverande. Och distraherande. Nu måste jag gå och leta upp varifrån det kommer och ta reda på vad det är. Och varför i hela friden det låter!

Sen ska jag gå och lägga mig. Herregud vad jag längtar efter att sova i min säng. Natten i farfars lopplåda var inte helt angenäm. Ok, jag sov väl hyfsat (förutom att jag vaknade stup i kvarten!) (och förutom att det kändes som det kröp och kliade över hela kroppen *ryyys*). Men inatt, snart, sova gott!

Men först få slut på ljudet.
         .

Sådärja

Söndag kväll och ännu en helg som bara svischat förbi. Nästan. Vi har faktiskt hunnit med en hel del. I går vid lunchtid åkte vi ner till Småland för att flytta in i vårt nya sommarhus. Nygamla. Det är min farfars sommarhus, som funnits i hela mitt liv. Fullt av minnen från när jag var liten.

När farfar gick bort i vintras, 96 år gammal, föddes tanken på att ta över hans hus och sälja vårt. Jag började fundera på vad som skulle hända med hans hus nu när han inte längre finns, och när jag insåg att jag inte vill att främmande människor köper det och flyttar in där, föreslog jag för min pappa att vi kunde köpa det istället. På den vägen är det.

Nu är vårt lilla 1700-talstorp sålt till ett trevligt par i vår ålder, med en son på 12 som gillar att spela fotboll, precis som vår tioårige, och vi har istället ett hundra år yngre hus med två rum extra och lite högre i tak och större och med bättre förvaringsutrymmen. Och därtill en lada med plats för långbord och många gäster.

Idag drog vi ("vi", alltså maken) upp lite av den gröna mattan i det gröna rummet (se nedan inlägg) och vi hoppades på ett fint trägolv, men tji fick vi för där låg spånplattor. Spånplattor? Varför? Frågan är om vi vill veta vad som döljer sig under dem... Det blir nog till att lägga in nytt golv. Men innan dess får vi hitta lite fina trasmattor att dölja platsmattan med. Vi har annat att lägga tid och pengar på först. Vatten, avlopp, färg, tapeter...

Vi har röjt en del, möblerat om, slängt lite och packat ner en del i lådor som mina farbröder kommer att ta köra iväg till Erikshjälpen.

Nu längtar jag till våren och sommaren. Att sitta på verandan i morgonsol och äta frukost och dricka kaffe. Och sitta på baksidan i eftermiddagssolen och fika och dricka vin. Eller varför inte sitta på verandan vid åskoväder, som jag brukade göra tillsammans med farfar. Mysigt och maffigt när åskan var nära.

Vi har gott om plats för husvagnar också, om folk vill komma och hälsa på, vilket är både trevligt och tacksamt - det blir lätt ensamt ute i storskogen!

       .

Hmmmm...

Många saker. Vet inte var jag ska börja. Öppna vinet kanske? Och vänta på att få tända lite (massor av) ljus!