En egenhändigt fixad latte/cappuccino, tvätt som snurrar i maskinen, röster som tjattrar i radion, snö på marken utanför fönstret, fåglar som kvittrar, tio arbetsdagar kvar ... livet känns rätt så bra faktiskt. Om jag bara lyckades komma igång med det där förbannade skrivandet också. 29 ord gör inget kapitel. Det skänker inte ens läsglädje. Inte heller skrivglädje. Idag ska jag försöka få ur mig lite mer.
Hur göra? Tvinga mig att skriva trots att det i så fall bara blir blaj, vänta tills det vänder och kommer ett skrivarflow? I så fall kan jag få vänta länge.
Eller så lägger jag ner mina författardrömmar och inser äntligen att de bara är fåniga drömmar och att jag aldrig kommer att lyckas som författare.
,
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
äh, ger du upp så lätt? kom igen nu, *pepp*
SvaraRaderaDet där känner man igen sig i. Både hemmafixandet och skrivarfunderingar. Jag är i det stadiet att jag ska försöka samla ihop mig, hämta material, bygga karaktärer. Sen plötsligt händer det grejer. Hoppas jag...
SvaraRaderaHåller tummarna för att det lossnar snart! Du ska självklart inte ge upp dina drömmar - ALDRIG!
SvaraRaderaVarm kram!
Tänk att det blir så gott med skummad mjölk i morgonkaffet. Märkligt.
SvaraRaderaNej lägg inte bort dom. Kan hända blir det mer flyt när du har hela dagarna på dig och det där med blåslampa det är bra det. Inte bara när det gäller att skriva. Det sägs att i grunden är människan lat och det kanske stämmer
SvaraRaderaNej du, ge upp gör du inte! Det lossnar snart, säkert när du minst anar det.
SvaraRaderaVad mysigt det lät med latte, radio och snö =)
Du får göra som Jan Guillou. Han skriver ett bestämt antal sidor varje dag (tror att det är 10 eller 15), varken mer eller mindre. SJälvdisciplin Agneta! :-D
SvaraRaderaSuzan: Näe, det gör jag ju inte!
SvaraRaderaFruntimret: Själv tror jag att jag börjar om helt och hållet.
Anki: Tack!
Frunat: Blir väldigt gott!
Lisbeth: Det blir förhoppningsvis bättre när jag är ledig.
Andra intryck: Jag hoppas att det snart lossnar.
Catarina: Vad hette det sa du...?! ;)
Ge inte upp - rätt som det är lossnar det!
SvaraRaderaFast man kan skriva bara för att det är roligt, att det ger något positivt. Det behöver absolut inte ge miljoner på banken eller en upplaga med lång rad nollor. Skriv krönikor, noveller o dikter, skicka till tävlingar o tidningar. Gå med i olika skrivforum där du lägger ut dina texter o får respons. Men vad du än gör, sluta inte att skriva.
SvaraRaderaMaria: Nä, jag ska inte ge upp.
SvaraRaderaMadlar: Jag måste lära mig att inse att jag inte kan skriva en perfekt text redan från början. Tror att det är där mitt problem ligger. Jag har ett stort behov av att vara bra redan innan jag lärt mig sakerna :/