Detta tjat. Om precis allting.
Och ikväll var det verkligen allting. Så i morgon har barnen datorförbud och tv-förbud. De ska få lov att se Mot alla odds, om de städat sina rum och plockat upp alla vantar, mössor, byxor och jackor som ligger slängda på hallgolvet.
Och lär sig att ställa in de förbannade vinterkängorna i garderoben så att inte entrémattan är fullständigt belägrad. Och lär sig lyssna, och inte skylla ifrån sig på sina syskon "men h*n gjorde så och då trodde jag att det gick bra..." men eller hur!!!
Och smutskläderna som slängs på golvet vid fotändan/i hallen/bakom dörren i rummet. Jag vägrar nämligen att gå upp i deras rum och hämta smutskläder, de är så stora att de själva kan bära ner till tvättkorgen. Och vissa dagar finns det inte några rena sockar i garderoben! Men så himla konstigt! De har inte gått själva ner och lagt sig i smutskorgen och blivit tvättade.
Jag är så arg att jag fick lägga band på mig för att inte vråla så väggarna skakade.
Varenda jävla kväll, nästan, får jag tjata mig sönder och samman. Och jag tröttnar. Helst när jag själv är trött och nästan på gränsen till gråtfärdig. Då orkar jag inte vara en uppmuntrande och tålmodig mamma. Jag ryter till. Och hotar. Jag var nära nära att dra in den tre veckor försenade veckopengen också, men hejdade mig i sista stund, det hade nog varit stöld.
Så. Nu tittar jag på handbollen och jag förväntar mig att Sverige vinner. Annars blir den här kvällen ännu värre. Maken kom precis hem och jag har lust att ge honom en känga också. För vad? Jag får skärpa till mig.
Det är måndag. Det är lika illa som PMS. Bara att vänta ut. Hoppas att det snart är en ny dag.
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Din kväll känns igen, avskyr att behöva tjata.
SvaraRaderaDet är väl jättebra att bli arg ibland! Synd bara när man måste bli det varje dag! =( Ett litet tips för smutstvätten... när jag bodde i USA och jobbade som au pair hade varje barn en tvättkorg inne på sitt rum att samla sin tvätt i... fantastiskt smidigt... eller så ger du dem tvätt som hushållssyssla... min bror skötte tvätten hemma hos oss (med hjälp från mamma) från det att han var tio ungefär... han är inget A-barn (även om jag tycker att han är det bästa som finns) så kunde han klara det så kan nog andra barn det också! Hoppas du är lite gladare nu! det är bara några dagar kvar på jobbet, tänk på det! =) kram
SvaraRaderaLåter som att du har tämligen normala barn.
SvaraRaderaÅh, vad jag känner igen det där.
SvaraRaderaVarför skämmas för att man rytet? Troligtvis har du ett flertal gånger försökt använda en mjukare linje. tyvärr så utnyttjar ju de små liven detta. Nej pang på jag lovar dig att du får hojta högt Barn behöver regler och krav det är ju många gånger det som felar när man skriker i skoldebatten
SvaraRaderaSusanne: Visst är det bedövande jobbigt!
SvaraRaderaNina: Jag får börja dra av på veckopengen när de inte kommer ner med tvätten...
Nilla: Det har jag nog....
Frunatmaken: Vad skönt.
Lisbeth: Visst behöver de regler! Men att bli sådär tok-arg tycker inte jag att jag ska behöva, för jag blir så matt av det... :)
Har du flyttat hem till mig ?
SvaraRaderaLåter så ! Kläder på hallgolvet, smutstvätt i fotändan av sängen, bråkande syskon ..
Och en sambo som kommer hem när man minst vill se honom ;)
Klart han får sig en blåsning, antagligen pga nån liten skitsak.. Stackaren !
Inte konstigt män tycker vi kvinnor är knepiga :o