Efter rumphålsfärden (Tingstadstunneln i Göteborg) blev det hemska Allum och äckliga Max. Men orka ratta runt bilen vid Backaplan och hitta parkering för att äta på nästan lika hemska McDonalds - nej tack!
Vi behövde äta lunch (för orka laga mat när man spenderat tre timmar på hemska lek-och buslandet! Och kört fram och tillbaka genom tunneln, och letat filer) och jag behövde köpa en bikini till lillan (hoppas inte hon läser här, lär inte bli glad över att bli kallad lillan vid tolv års ålder och nästan lika lång som storasyster).
Så vi åkte till Allum. Jag körde lite mot enkelriktat, men vad gör man inte för att snabbast komma till en ledig p-plats?
Vi åt. Vi shoppade bikini. Sen åkte vi hem. Och jag fick äntligen en kopp kaffe.
Nu sitter jag och har skrivit 1500 ord på mitt nya manus, min nya story och jag myyyyser. Det är så vansinnigt mycket roligare att skriva på det än på det gamla. Måtte det inte bara vara nyhetens behag, utan bestående ... men jag tror det. Storyn känns roligare i stort och jag har den klar för mig, det hade jag inte med den andra. Och så känns karaktärerna hundra gånger mer levande och roligare! Och bäst av allt: här finns inga darlings! Inte vad jag är medveten om i all fall och inte några som inte går att döda om det skulle behövas. Mitt sinne är mer öppet och herregud - låt det vara så här kul att skriva hela vägen till slutet!
:)
Vi behövde äta lunch (för orka laga mat när man spenderat tre timmar på hemska lek-och buslandet! Och kört fram och tillbaka genom tunneln, och letat filer) och jag behövde köpa en bikini till lillan (hoppas inte hon läser här, lär inte bli glad över att bli kallad lillan vid tolv års ålder och nästan lika lång som storasyster).
Så vi åkte till Allum. Jag körde lite mot enkelriktat, men vad gör man inte för att snabbast komma till en ledig p-plats?
Vi åt. Vi shoppade bikini. Sen åkte vi hem. Och jag fick äntligen en kopp kaffe.
Nu sitter jag och har skrivit 1500 ord på mitt nya manus, min nya story och jag myyyyser. Det är så vansinnigt mycket roligare att skriva på det än på det gamla. Måtte det inte bara vara nyhetens behag, utan bestående ... men jag tror det. Storyn känns roligare i stort och jag har den klar för mig, det hade jag inte med den andra. Och så känns karaktärerna hundra gånger mer levande och roligare! Och bäst av allt: här finns inga darlings! Inte vad jag är medveten om i all fall och inte några som inte går att döda om det skulle behövas. Mitt sinne är mer öppet och herregud - låt det vara så här kul att skriva hela vägen till slutet!
:)
Iuuh, jag lider med dig! T-tunneln, Max, Allum OCH Backaplan på en och samma dag? Jag hade behövt andas i påse i flera dagar efteråt.
SvaraRaderaSorry alla Hisingsbor och Allum-fans.
Hanna: ELLER HUR!?!
SvaraRadera