Föräldramötet gick bra. Lite långrandigt i början ... och inte fick vi se filmen där jag har ett foto med. Vadfalls? (Ah, det stavas vadfalls och inte vafalls som jag alltid trott. Där ser man.)
Vi fick smaka på bambamaten också. Det barnen åt idag (samma som det jag åt på dagis idag). Och ett jättefint salladsbord, varje dag. Det får INTE vi på dagis. Vi får en pytteskål med lite grönsaker i. Idag var det gröna långa bönor av något slag, morötter och ärter. Ingen åt av det förutom min kollega.
Nu är jag alltså hemma igen, måste duscha och sminka av mig och efter det ska jag fortsätta redigera. Det kliar i fingrarna, men jag måste vänta tills jag är färdig för natten, annars blir klockan alldeles för mycket ... när jag väl börjar skriva försvinner både tiden och rummet.
.
Vi fick smaka på bambamaten också. Det barnen åt idag (samma som det jag åt på dagis idag). Och ett jättefint salladsbord, varje dag. Det får INTE vi på dagis. Vi får en pytteskål med lite grönsaker i. Idag var det gröna långa bönor av något slag, morötter och ärter. Ingen åt av det förutom min kollega.
Nu är jag alltså hemma igen, måste duscha och sminka av mig och efter det ska jag fortsätta redigera. Det kliar i fingrarna, men jag måste vänta tills jag är färdig för natten, annars blir klockan alldeles för mycket ... när jag väl börjar skriva försvinner både tiden och rummet.
.
Föräldramöten kan vara väldigt tradiga eller väldigt roliga, det beror på hur de andra föräldrarna är
SvaraRaderaJag känner igen känslan, man vågar inte börja skriva för då vet man att man inte kan sluta. :)
SvaraRadera