söndag 22 september 2013

Jag övar på att bli lite modigare

Och så övar jag på att be om hjälp.

I nuläget är det testläsning det handlar om. Förbannat svårt att be om hjälp. Det problemet har jag alltid haft. Trots att jag vet att människor tycker om att vara till hjälp. Till och med mamma har jag svårt att be om hjälp, trots att jag vet att hon inget hellre vill! Kan hon ställer hon alltid upp. Alltid! Det vet jag. Men ändå. Jag. Kan. Själv.

Tillbaka till skrivandet. Jag har inte tänkt be mamma om hjälp med läsningen. Herregud. Nej. Jag har lite krokar ute. Jag vet att jag har flera som gärna testläser. Svårt. Kanske är det inte bara att be om hjälp som tar emot. Kanske det jobbiga ligger i att bli bedömd. Att någon ska läsa och tycka.

Samtidigt. Jag skriver för att bli läst. Helst av jättejättemånga. Hur i hela friden tänker jag?
.

7 kommentarer:

  1. Det är jätteläskigt att låta någon annan läsa men att få konstruktiv kritik är värt mycket. Roligt att du har kommit så långt med manuset!

    SvaraRadera
  2. Vill du ha en "vanlig" testläsare som inte är författare och inte kan nånting om skrivande men som gillar att läsa böcker så ställer jag gärna upp!

    SvaraRadera
  3. Andra intryck: Jätteläskig och jättespännande! :)

    Jessica: Ja tack, gärna! :)

    SvaraRadera
  4. Jag tycker inte det läskigaste är att folk ska läsa och tycka utan att de ska göra det innan jag anser mig färdig. Innan jag anser boken vara presentabel. det kanske är där skon klämmer?

    SvaraRadera
  5. Jag känner igen alla dina tankegångar. Det är läskigt att bli bedömd, men man har faktiskt inget val. :)

    SvaraRadera
  6. Kati: Vet inte?! Kanske är det så.

    Anneli: Bara att kasta sig ut för stupet :)

    SvaraRadera
  7. Läskigt men oerhört lärorikt. Och till slut, roligt.

    SvaraRadera