tisdag 29 oktober 2013

Få saker stressar mig

så mycket som att behöva ringa bank/försäkringskassa/annan myndighet.

Ikväll kom ett mail från en mamma i dotterns fotbollslag, som sa att jag inte betalat för en omgång kläder från New Body. Som skulle varit betald i fredags. Jag vet att jag har betalat, i tid dessutom. Så jag svarar på mailet. Ett no reply-mail. Gaaaah!

Har kvar kvinnans jobb-mail och skickar dit istället. Hela tiden med en revolver tryckt mot tinningen - i alla fall om man ska gå på mina hjärtslag.

Leta leta på internetbanken, och jävla bank till att inte visa några detaljer. Jag ser datum, och min egen notering. Och belopp. Men inget mer. Inser att jag måste ringa banken i morgon. Vill verkligen inte ringa banken i morgon. Eller någonsin. Skriker på maken att komma och hjälpa (nu är det nästan hans fel att banken är så usel) (är nära att kräva att vi ska byta bank, first thing tomorrow morning!). Han knappar runt på min internetbank och hittar till slut några … ja vad det nu är han går in på. Jävligt långsam är han också NÄR DET GÄLLER LIV ELLER DÖD! Betalningen syns plötsligt, med mottagarens namn och kontonummer och allting. Halleluja. Jag tar ett halvdjupt andetag innan jag tar en skärmdump och mailar till mamman.

Får till svar: er betalning kom den 24/10!

Eh. Va? WHY ALL THIS FUSS THEN? skrev jag såklart inte. Det är ju inte hennes fel att jag är lite (hm …) ocool i vissa situationer.



Nu ska jag sova.
.

2 kommentarer:

  1. Men det ÄR ju jobbigt att ha att göra med banker/företag/myndigheter när något gått fel. Många gånger är de väldigt svåra att få tag i, till exempel. Men varför hade människan skickat ett no-reply-mail? Ett av de där otygen som försvårar för mottagaren. Sedan tycker jag inte heller man ska skicka ut påminnelse när pengarna redan är inbetalda. Jag tror det är fler än du som blir stressade av slikt.

    SvaraRadera
  2. Nilla: Ja, det var nog fler som blev stressade. Jag var helt matt.

    SvaraRadera