En sådan där jobbig dag

Bakis vet jag inte om man kan kalla det, för jag känner inte av något illamående men jag är fruktansvärt trött. Så där lägga-mig-på-soffan-och-bara-somna-trött. Gräsligt.

Men, gårdagen var så himla rolig och trevlig så det är värt det. Vi åt jättegod lunch på Nääs Fabriker klockan 12 igår och efter det skulle killarna/herrarna ha konferens och vi tränarfruar fick roa oss på egen hand med shopping och prat. Trevligt.

På kvällen var det middag och innan middagen var vi några som träffades hos några i deras tvåvåningssvit (!) (ett sådant otroligt läckert hotell alltså!) och åt lite tilltugg, typ tapas, och drack bubbel. Efter det träffades alla i foajén för ett glas bubbel (till) och sen var det trerätters med massor av vin. Oj.

Sen var det dans och det var kul! Att dansa med folk i samma ålder som en själv, eller några år äldre, är så himla skönt. Alla dansar ungefär lika fult och ingen dansar så där coolt som de yngre människorna som är på nattklubbar gör.

En knapp timme innan vi skulle på förfesten hos några vänner upptäckte jag att jag glömt mina svarta långbyxor. Världen gick nästan under. Jag fick gå på fest i blåjeans. Kändes sådär. Men efter några glas tänkte jag inte så jättemycket på det. Bara grämde mig lite. Hela tiden.

Meeeeen, värre hade det ju kunnat vara! Om jag glömt sminket t.ex. Då hade jag fått hålla till godo med det lilla jag puttat på i ansiktet på morgonen. Hade varit värre än att ha jeans, Let Me Tell You!

Nu åka till ma och pa för fars dagsmiddag.

I morgon är det väl inte måndag? Nä...
      .